- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
380

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 19

kusar underliga förhållanden, då de överlåta åt socialdemokraterna att ensamma försvara en princip, som varit demokratiens från begynnelsen, och att kläda skott för en proposition, som k. m: ts nådiga regering med all makt sö-kéV att få avslagen.»

Antingen - eller. Antingen får högern i denna sak sluta upp kring hr Lindskog eller också får denne gå. Ett tredje givs icke. Litet allvar får det lov att vara också i sådana här ting.

Alla goda ting äro tre! Varför förkasta det tredje?

Statsrådet Lindskog lär sedan åtskillig tid ha sitt svarstal färdigt. Lekande och lätt kommer han att uppvisa, hur lojal och klok han varit, men också hur glad han ar över att allting vänts till det bästa.

Hur skulle det för resten gå med katekesen, om hr Lindskog ginge dädan? Man får tänka även på den saken, när man som hr Segerstedt nitälskar för Bolstad och katekesen.

Katekesinterpellationerna i riksdagen ha givit ny fart åt pressdiskussionen. Några korta klipp kunna måhända försvara sin plats under denna avdelning.

Närmast måste man fråga sig, hur det skall komma att ta sig ut, när kristendomsundervisningen i skolorna blir beroende av. mer eller mindre tillfälliga majoritetsbeslut i ett par tusen församlingar i landet, framhåller Bohuslänningen (fr). Förändringar, som beslutas, gälla ju icke blott katekesen. Inom det lagliga timantalet per vecka skall det hela rymmas. I kristendomsunder-visningen blir sålunda på somliga håll bibelstudiet undanskjutet till förmån för katekesutanläsningen. Skall detta undvikas, måste ju andra föreskrivna ämnen på schemat maka åt sig. Det blir an si och an sa, och det hela närmar sig: betänkligt godtycke. Katekesen kommer att bli ett valpolitiskt slagnummer, när det gäller skolrådsval och stadsfullmäktigeval.

Den gällande undervisningsplanens religionsfrihet, som visserligen bestämt föreskriver för alla studiet av katekesen på ett något senare stadium, ar nog att föredraga.

Västmanlands Folkblad (s) : Regeringen har således beretts tillfälle att offentligt uttala sin mening i frågan, och man avvaktar nu med stort intresse, vad hr Lindskog kommer att svara. Bland socialdemokraterna och liberalerna råder endast en mening i denna sak: man vill icke falla tillbaka för den prästerliga framstöten. Samma mening borde allmänt göra sig gällande även inom det frisinnade partiet. Detta partis intima förbindelser med det fri-

kyrkliga lägret, där man ju måste sätta större värde på den direkta bibelläsningen an på Luthers pluggbok, bör väl i denna fråga ha grundlagt en åskådning, som garanterar, att riksdagen med stor majoritet ställer sig bakom den mening, som uttalas i de bada interpellationerna.

Kuriren (s) :

Svaret väntas utan tvivel med intresse av många skolintresserade här i landet. Det ar svårt att bibringa någon annan uppfattning, an att svaret måste bliva, att någon ändring av kristendomsundervisningen i folkskolan kommer icke att företagas. Skulle svaret gå i annan riktning, kommer detta att bliva inledningen till förbittrade politiska fejder även på skolans områden, vilket skulle vara till stor skada för skolans utveckling och dess stora fostrargär-ning. Det får inte förglömmas av någon, som vill värna om vår folkskola, att inom densamma undervisas barn från alla samhällsklasser och från föräldrar av olika meningsriktningar, vilket gör att undervisningen måste läggas sa, att ingen behöver i stort sett taga anstöt av densamma. På detta område måste därför iakttagas tolerans och omdömesförmåga från alla samhällsmedborgares sida och de som inse detta kan inte annat an ställa sig främmande för Bol-stadsherdens och hans underblåsares igångsatta aktion.

Falu-Kuriren (fr) :

Naturligtvis vet hr Lindskog mycket val, att den undervisningsplan, som nu tillämpas med bibeln som grundval i kristendomsämnet, ar betydligt mer an det gamla katekesplugget ägnad att ge en levande kunskap om kristendomens läroinnehåll och grundsanningar. Han känner antagligen också till, att i de prästerliga kretsar, där man mer ser till innehållet an till ytan, den uppfattningen blir alltmer stadgad, att denna undervisningsplan ar att beteckna som en vinst för uppfostran till kristendom.

Men det bor ytterligare erinras om att starka krafter arbeta på att helt slopa kristendomsundervisningen i folkskolan. En reaktionär attack kan lätt föranleda, att den frågan åter blir aktuell, och då vet ingen, hur utgången blir. Skulle det ytterligare visa sig, att ecklesiastikministern ger sin sanktion åt ett lagbrott sådant som det i Bolstad, då ar det fara värt, att indignationen resulterar i ett bortsopande av all kristen-domsundervisning i skolorna.

Hr Lindskog sitter illa till. Hur han vänder sig, har han ryggen bak.

Ställas de förut i Svensk Läraretidning återgivna uttalandena från schar-tauanskt håll mot de ovan återgivna meningarna, har man onekligen utsikt till animerade debatter, när interpellationerna skola besvaras.

Jör Jagen.
Den sämsta vägen.
I agitationen mot bottenskolere-formen har man inom motståndar-lägret myntat slagordet, att den fyraåriga realskolan skulle beteckna »den längsta och sämsta vägen». Det sistnämnda attributet avser val att utmärka, att skolformen skalle ge det pedagogiskt sämsta resultatet i förhållande till den konkurrerande femåriga realskolan.
Ett slagord kan understundom göra sig som tillhygge under en pågående strid, men alltid kommer den stund, då den verkliga styrkan i slagordet varder uppenbar. Erfarenheten talar i det långa loppet sitt sprak, och då händer det ej sällan, att slagordet visat sig vara endast en ihålig bluff. Det synes vara på väg att alltmer bli uppenbart, att satsen om den fyraåriga realskolans pedagogiska underlägsenhet tillhör det slag av trossatser, som innehålla motsatsen till sanningen.
Den fyraåriga realskolan vid våra statsläroverk har nu upprätthållits i det närmaste ett ar. Starten kom i allmänhet att ske under de mest ogynnsamma förhållanden. Eiksda-gens mening var, att början i allmänhet skulle göras med den femåriga realskolan på hösten 1928, en anordning som föreföll såsom den enda rimliga, då envar ju kunde räkna nt, att folkskolans femte och sjätte klasser ar 1928 praktiskt taget voro lans på lärjungar, som tänkte gå över till statsläroverken. Av någon outgrundlig anledning hittade emellertid regeringen på att börja i den motsatta ändan: på hösten 1928 igångsattes den fyraåriga realskolan vid de flesta läroverken ; den femåriga startades rent undantagsvis.
På varen 1928 kunde den botten-skolefientliga pressen ideligen matas med uppgifter om den ringa anslutningen till bottenskoleidén, och den nuvarande ecklesiastikministern blygdes inte ens för att i fjolårets riksdagsdebatt om den kommunala flickskolan komma med påståenden om att »Sveriges föräldrar ha redan uttalat sin dom» över den fyraåriga realskolan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free