Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 29
gen kan det vara nog att påpeka två fakta om densamma.
Det ena ar, att man icke har något som helst erfarenhetsmaterial av varde att bygga utredningen om de olika realskoletypernas bärkraft på. Den fyraåriga realskolan igångsattes - såsom vi många gånger påpekat och för resten i strid mot riksdagens mening - på hösten 1928, då folkskolornas bada sista årsklasser redan hade till läroverken avlämnat sa gott som alla barn, som tänkt gå över till dessa läroanstalter. Normala förhållanden i fråga om rekryteringen från bottenskolan kunna således tidigast inträffa på hösten 1930. Den femåri-ga realskolan har i mindre utsträckning organiserats sa tidigt som ar 1928; i allmänhet börjar den först med nästa hösttermin. Det ar därför ingenting annat an ren och skar humbug, när man söker omgiva denna utredning med en nimbus av saklighet och talar om att den skall grundas på erfarenhet. Skolpoli-tiskt partigängeri ar den rätta benämningen. Därför komma ock resultaten att värdesättas därefter inom de kretsar av skolintresserade, »som velat se de båda skoltyperna få under lojala förhållanden arbeta sida vid sida for att sedan böja sig för erfarenhetens verkliga utslag.
Det andra ar, att utredningsarbetet från början lagts på den mest olämpliga och partiska basis. De två pensionärerna bland de Skolsakkunniga ha mer an tillräckligt - i fråga om läroverkens undervisningsplaner, läroverksstadgan, de kommunala flickskolorna och folkhögskolebetänkandet - fått visa faran av att satta människor, som tillhöra ett förgånget tidsskede, att forma ut nya tankar och ge utge-staltning åt nya organisationer. Den tredje i trion, hr Wallin, ar skolreformens svurne motståndare från begynnelsen. Som fyra sättes in ytterligare en av reformens mest fanatiska bekämpare. Den femte ar hr Almkvist. Plats för någon av dem, som i själ och hjärta omfatta 1927 års skolreform, men vilka äro lika angelägna som några andra att medverka till de förbättringar i skolorganisationen, som erfarenhe-
ten .- den verkliga, icke en föregiven sådan - visar önskvärd och nödig, har icke kunnat beredas. Eller ansetts tillrådlig.
l den mån man för en sålunda tillkommen utredning gör anspråk på sakligt värde, måste detta betecknas som fullständigt oberättigat. Vi ha här att göra med en hö-gerpolitisk attack mot skolreformen. Den rätten bestrider ingen partiet i fråga. Men det ar humbug att åsätta den saklighetens och det erfarenhetsmässigas hallstämpel.
S. A. F:s jubileumsfond.
Beträffande detta ärende har centralstyrelsen för S. A. F. i andra häftet av tidskriften Föreningen meddelat följande.
Till centralstyrelsen har under innevarande ar av folkskolläraren Bror A. Sjögren, Alunda, ingivits följande framställning:
IVled anledning av stundande jubileum hem-ställes till centralstyrelsen om dess initiativ till en S. A. F: e jubileumsinsamling, av vars resultat större delen må tagas i anspråk för hjälp åt arbetslösa, sjuka eller i ekonomiskt trångmål försatta kamrater. Behovet av en insamling till nödlidande kamrater anser jag mig icke närmare behöva motivera utan hänvisar till flertalet insändare härom i lärar-pressen och påpekar, att därvid framkommit förslag, som synas resultera i en insamling uti S. A. F.-kretsarna, men då näppeligen med centralstyrelsens ansvariga kontroll.
Då en jubileumsinsamling helt säkert skulle omfattas med lärarkårens eniga intresse, måhända resultatet skulle bli sa stort, att en del av behållningen kunde reserveras för grundkapital till ’S. A. F: s vilo- och rekreationshem, för vilket ändamål j.-u centralstyrelsen har för avsikt att vid lämpligt tillfälle igångsätta en insamling.
Centralstyrelsen liar sa mycket hellre anslutit sig till det framförda förslaget, som det länge för centralstyrelsen framstått såsom synnerligen önskvärt, att for understöd och hjälp åt behövande lärare och lärarinnor funnes till förfogande väsentligt större; understödsfonder an de, som hittills kunnat anlitas. Det tillfälle, då föreningen firar sin 50-åriga tillvaro, synes särskilt mana till att sträcka en hjälpande hand åt de kamrater, som på grund av särskilt ogun-stiga ekonomiska förhållanden leva i betryck och svårigheter. Ofta ar det sjukdom, som förorsakat dessa; ej sällan ar det omorganisation av mindre folkskolor till folkskolor, som ställt lärarinnor utan existensmöjligheter; under de senare åren har platsbristen vållat mången lärare och lärarinna nedbrytande svårigheter.
På grund av dessa förhållanden har centralstyrelsen beslutat vädja till föreningen att medverka till åstadkommandet av en hjälpfond, som skulle för
kommande ar kunna, i väsentligare man lämna ekonomisk hjälp åt behövande lärare och lärarinnor. Om alla inom föreningen kunde vinnas för att alltefter råd och lägenhet lämna bidrag till den nämnda fonden, skulle den helt visst uppnå en storlek, som kunde högst avsevärt lätta bekymren för mången inom lärarkåren, som tillfälligt eller för längre tid ser sitt arbete förlamas av stora ekonomiska svårigheter.
Med hänsyn till att fonden samlas till och under jubileumsåret, har centralstyrelsen ansett, att den bör benämnas S. A. F: s jubileumsfond.
För att handhava det närmaste arbetet med fondens tillkomst har centralstyrelsen tillsatt en särskild kommitté, bestående av initiativtagaren, hr Bror A. Sjögren, en av centralstyrelsens ledamöter, hr Edvin Stålfelt, samt folkskolläraren Hugo Lindell, folkskollärarinnan Ingegerd Palmer och småskollärarinnan Magda Carlson, Stockholm.
Kommittén har i Svensk Läraretidning offentliggjort ett upprop beträffande insamlingsarbetet. I övrigt kommer från kommittén bi. a. att till kretsföreningarnas styrelser utsändas listor för tecknande av bidrag till fonden.
Insamlingsarbetet beräknas vara avslutat den l juli 1930, sa att resultatet kan föreligga till den jubileumsfest, som torde komma att anordnas nästa sommar till firande av S. A. F: s 50-åriga verksamhet.
Uppenbart ar, att om jubileumsfonden skall uppnå ett avsevärdare belopp, ett allmänt deltagande i insamlingsarbetet påfordras. Bidrag kunna tecknas, aftonunderhållningar kunna anordnas, direkta gåvor vid ett eller annat minnestillfälle överlämnas o. s. v.
Centralstyrelsen har ansett sig böra ifrågasätta, att på kretsmöte upptages till överläggning frågan om på vilket sätt inom resp. krets det bästa möjliga resultatet för insamlingen skall kunna vinnas. Möjligen kan en särskild kommitté böra tillsättas för att handhava uppgiften. Denna kommitté skulle då mottaga och fördela de utsända insamlingslistorna samt verka för att dessa tillhandahållas för kretsens samtliga medlemmar. Vidare borde kommittén taga under övervägande, om på andra sätt an genom tecknande av bidrag insamlingen skulle kunna befrämjas.
I anslutning till vad här sålunda nämnts hemställer centralstyrelsen,
att kretsarna måtte upptaga till ’behandling frågan om huru insamlingen Ull S. A. F: s jubileumsfond läst skall kunna främjas inom kretsen.
S. A. F:s jubileumsfond avser att bringa hjälp och understöd åt kamrater, som på grund av sjukdom, arbetslöshet eller andra oförvållade grunder befinna sig i ekonomiska svårigheter.
Stöd jubileumsfonden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
