Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 30
SVENSK LÄRARETIDNING.
591
Stockholms folkskolor utställde fantasi-, profil-, perspektiv-, skiss- och penselteckningar. Vidare mönster och illustrationsteckning jämte ytdekorationer på påskägg, pappfat, lampskärmar m. m.
Slöjdföreningens skola i Göteborg hade insänt elevarbeten i teckning och målning, huvudsakligen omfattande studier och tillämpningar på den textila konstindustriens område, samt dekorativ målning, grafisk konst, bokhantverk, skulptur m. m.
Göteborgs folkskoleseminarium uppvisade åskådnings-, profil- och perspek-tivteckningar m. m. samt en mångfald museistudier, kompositioner, formförändringar, s. k. färganalyser, linoleum-snitt o. s. v. Jag vill i detta sammanhang tillägga, att under förliden höst förevisades denna samling, något utökad, jämte en del studier från Slöjdföreningens skola, av teckningsläraren A. Goes i Svenska skolmuseet i Stockholm.
De allmänna läroverken och flickskolorna i Göteborg utställde likaledes mycket tillfredsställande teckningsarbeten av skilda slag enligt sina gällande kursplaner. Flickläroverken visade därjämte prov på dekorativa studier även med praktisk tillämpning på sömnad och handarbeten m. m.
Allt som allt vittnade den svenska teckningsutställningen om, att våra skolor följa med sin tid samt att de därvid på ett klokt sätt välja och tillämpa de internationella nyheter, som äro användbara även i våra egna skolor.
Gunnar Elis slöjdutställning från Växjö folkskoleseminarium omfattade elevarbeten i trä, papp, metall och annat material jämte arbetsritningar. Till denna utställning var därjämte fogad sådan undervisningsmateriell, som kan anses stå i närmaste samband med Skolslöjden. Som exempel kan nämnas: olikartade sammanfogningssätt, olika arbetsmoment vid utförandet, diverse slags takbetäckning; växlande yt- och materialbehandling; geometriska till-lämpningsmodeller m. m. Alla dessa föremål voro överskådligt ordnade, dels på vägg och väggbord, dels å fristående monter.
Utställningen ifråga verkade mycket tilltalande samt tilldrog sig stor och berättigad uppmärksamhet från alla håll. Ty där fanns både originalitet, trevliga modeller och förstklassigt utförande. Allt till fromma för hela den svenska utställningen och i all synnerhet för den svenska Skolslöjden.
Tyskland. Man borde kunnat vänta sig en större anslutning från grannlandet Tyskland. Sa var dock ej fallet, varken beträffande utställningen eller det individuella deltagandet. Jag nämner här några utställande tyska skolor.
En flickskola i Leipzig sökte framhålla »en ny undervisningsmetod», grundad - som det hette - på bar-
nets själsliv. Den började med fantasi-och minnesteckningar samt fortsatte med naturiakttagelser efter blommor, trad etc. med övergång till djurbilder. Denna övergång förmedlades genom avbildningar efter leksaker, såsom tupp, elefant, o. s. v. Slutligen tillämpades dekorativa uppgifter fritt ur fantasien, dock efter åskådning av förebilder ur tysk folkkonst och från naturfolkens primitiva orneringar.
Mittelschule fiir Knaben und Mäd-chen zu Neuhaldensleben hade satt konstuppfostran (Kunsterziehung) som mål. Sedan den rent tekniska grunden lagts, fick lärjungen röra sig med vattenfärger, tillämpade först på dekorativa växtformer och sedan på avbildningar av djur och människor. Människokroppens proportioner behandlades, varefter man gick löst på enstaka människofigurer samt grupper och »massverkan». Parallellt härmed övades dekorativ prydnadsskrift.
För kuriositetens skull tillåter jag mig även omnämna ett s. k. reformreal-gymnasium i Gandesheim, Braunschweig. Efter utklippningsövningar i kl. l samt penseltecknings- och siluettövningar i kl. 2, övergår kl. 3 till återgivandet av ytformiga naturföremål (blad, blommor, fjärilar, fjädrar o. s. v.) såsom grundmateriell för »konstnärligt skapande». Övningarna i kl. 4 bestå uteslutande i s. k. prydnadsskrift. I kl. 5 och 6 ingå djurbilder och den mänskliga figuren i dekorativ uppställning, varefter i kl. 7 inträffar den s. k. »frigörelsen från direkt återgivande efter verkligheten» för koncentrering på prydnadsformer i linjer och ytor med färgbehandling. Kl. 8 omfattar slutligen »teckning av egna idéer», vilka övningar betraktas såsom övergångsuppgifter för konstindustriela och konstnärligt arbete.
Min personliga uppfattning om denna s. k. reformplans mål och medel ar emellertid mycket svävande. Och beträffande dess verkliga nytta såsom skolplan för teckningsämnet ställer jag mig ytterst skeptisk.
Innan jag lämnar den tyska utställningen, vill jag även omnämna, att Schriftkunstverein i Dresden uppvisade mycket intressanta prov på skrivning, textning och ytdekorering med stålpenna. Om syftet med dessa övningar lämnas i huvudsak följande förklaringar.
De nutida kursplanerna för exempelvis skolor i Preussen, särskilt i storstäderna, föreskriva att barnen skola övas i konstskrift, i synnerhet under de sista skolåren. Bokstävernas form grundas på »skrivningens skelett», d. v. s. den enkla blockskriften. »Skrivningen skall bereda barnen glädje samt levandegöra och utveckla de konstskapande krafterna», heter det.
Skrivkonstföreningen ville i sin uppvisning ge en bild av det samtida skriv-begreppet samt visa en framkomlig väg från den enklare skrivformen till mera
formfulländad skrift och utsträckt ända till »skrivning såsom konstutövning».
I vad mån denna skrivmetod kan läggas som grund för vad vi mena med vanlig svensk välskrivning, vågar jag icke yttra mig om. Vad jag däremot befarar ar, att den leder tillbaka till den upprätta eller »raka» skrivmetoden, vilket av flera skäl icke torde vara gagneligt. Men ett ar alldeles säkert, nämligen att metoden i och för textning och ytdekorering ar synnerligen användbar, tillämpad med firman Heitze-Blankertz stålpennor »Eedis» m. fi. av olika form och dimensioner. For detta ändamål har den sedan flera ar tillämpats vid undervisningen i Tekniska skolan i Stockholm. Intresserade hänvisas för övrigt till Studienrat Franz Leberechts arbete »Neue Wege des Schreibunter-richts».
Tjeckoslovakien var givetvis talrikast representerat, men även kvalitativt sett var dess utställning i alla avseenden av högsta klass. En detaljerad beskrivning över densamma skulle emellertid bliva allt för vidlyftig, varför jag begränsar mig till meddelandet av det huvudsakligaste och mest typiska.
Folk- och borgarskolor visade följande övningar: fantasiteckning, färgläggning med färgpennor, randmönster, penselteckning (förberedande övningar och lätta mönster) samt illustrationsuppgifter; profilteckning efter enkla föremål samt färgläggning med vattenfärg; perspektivteckning först efter de geometriska grundformerna (kub, prisma, cylinder och kon, ofta hopställda i grupper och varierande lagen i förhållande till horisonten) sedan tillämpningar efter föremål i allmänhet jämte färgläggning med vatten- eller kritfär-ger i enkel behandling.
Vidare perspektiviska exteriörer och interiörer (oftast i pennteckning) samt växtdelar, svampar, skisser efter djur och människor (särskilt s. k. rörelseuppgifter), de senare även ur minnet och fantasien.
Därjämte ingingo i riklig mängd teckning och färgläggning av mönster i landets egen, vackra stil och prydnadsskrift i svart och i färger samt slutligen linoleumsnitt, skissteckning ur minnet och fantasien (även s. k. folkbilder) jämte teckning i förbindelse med vissa skolämnen. ^ I en kursplan hade även upptagits övningar i s. k. parallellperspektiv (= skeva projektioner) till synes isolerat och omotiverat, enär den perspektiviska frihandsteck-ningen i varje fall tillämpats på förut angivna sa att saga sedvanliga sätt och ordning.
Beträffande de högre skolornas utställning vill jag endast omnämna, att jämte förutnämnda övningar även upptagits teckning och färgläggning efter grupper och draperier (även efter upphängda kläder) samt djur, människor och landskap, de senare ofta s. k. »stämningsbilder». Vidare funnos por-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
