Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 32
lämnas en summarisk redogörelse för densamma. (Skrivelsen återfinnes in extenso i Sveriges småskollärarinneförenings årsskrift för 1925.)
Efter en kortare historisk överblick citeras i skrivelsen åtskilliga brev från lärarinnor vid de skolformer, det här ar fråga om, vilka lämna ett beklämmande intryck av det lidande, som den rättsliga otryggheten i många fall åsamkat vederbörande lärarinnor. Vidare påpekas, att frågan om biträdande lärares och lärares vid mindre folkskolor rättsliga ställning blivit i alldeles särskild grad aktuell med den utveckling av vårt skolväsen, varigenom en del mindervärdiga skolformer ersättas med mera fullvärdiga.
Av lokalföreningarna, som behandlat ärendet, hade ett flertal olika förslag till åtgärder i syfte att bereda en tryggare rättslig ställning åt de ifrågavarande lärarinnorna framlagts. Sålunda hade det synts lämpligt, att vid de tvååriga kurserna för småskollärarinnors utbildning till lärarinnor på folkskolestadiet plats i främsta rummet borde beredas dem, som innehade anställning som biträdande lärarinnor eller lärarinnor vid mindre folkskola, men som till följd av skolans omorganisation behövde förvärva f olkskollärarinnekompetens. Skrivelsens övriga önskemål utmynnade i kravet, att lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, som efter viss tids tjänstgöring på grund av omorganisation av skolväsendet skulle förlora sin plats, måtte beredas anställning å annan tjänst inom distriktet, eller ock, därest ingen sådan tjänst var ledig, att beslutet om omorganisation ej måtte verkställas, förrän möjlighet att transportera läraren till annan tjänst förelåg eller läraren avgått med pension eller av annan anledning.
Centralstyrelsen för S. A. F. visade sig i hög grad behjärta de biträdande lärarnas och lärarnas vid mindre folkskola otrygga ställning, och ett fruktbringande samarbete mellan S. A. F. och S. S. F. kom till stånd jämväl beträffande denna fråga.
Snart nog fick man även inom riksdagen uppmärksamheten riktad på ifrågavarande lärarinnors osäkra ställning. Ar 1926 väcktes nämligen av herr Birger Petersson i Lerbäcksbyn m. fi. en motion, vari tanken på beredande av en tryggad rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskola samt lärare vid mindre folkskola med värme förordades.
Med anledning av denna motion beslutade riksdagen anhålla hos k. m: t om utredning, huruvida och på vad sätt. en tryggare ställning i rättsligt hänseende måtte kunna beredas biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola, samt att k. m:t därefter måtte vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kunde föranleda. I den nämnda skrivelsen framhåller riksdagen, att
ifrågavarande lärarinnor genom sin otrygga ställning intaga en undantagsställning, som måste synas dem orättvis. I samma mån som utvecklingen av skolväsendet fortskrider och mindervärdiga skolformer ersättas med bättre, aktualiseras också frågan om dessa lärares rättsliga ställning i eminent grad.
Bland de frågor, som enligt riksdagens mening i detta sammanhang borde utredas, nämnes först det inom Sveriges småskollärarinneförening väckta förslaget, att biträdande lärare och lärare vid mindre folkskola under förutsättning att de uppfyllde inträdesfordringarna borde äga företräde till de tvååriga kurser, som voro avsedda att anordnas for småskollärarinnorB utbildning till folkskollärarinnor. Riksdagen ansåg, att för skolans vidkommande en dylik anordning avgjort vore att föredraga framför den annars stundom anlitade dispensvägen. Ävenså syntes det riksdagen uppenbart, att den pedagogiska erfarenhet, som dessa lärare förvärvat under sin tjänstgöring, borde göra dem särskilt kvalificerade for verksamhet på folkskolestadiet, icke minst i omorganiserade mindre folkskolor.
Även i övrigt upptages i riksdagens skrivelse i stort sett samma synpunkter, som tidigare framförts av Sveriges småskollärarinneförening.
Sedan skolöverstyrelsen av k. m: t erhållit i uppdrag att verkställa den av riksdagen begärda utredningen, remitterades frågan till samtliga domkapitel samt statens folkskolinspektörer för yttrande. Av de inkomna svaren framgick, att sa gott som fullständig enighet rådde därom, att åtgärder i förutberörda syfte vore av behovet starkt påkallade. Mera skiftande voro helt naturligt meningarna angående de åtgärder, som borde vidtagas.
Även centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening och styrelsen för Sveriges småskollärarinneförening blevo satta i tillfälle att yttra sig i ärendet. I allt väsentligt samman-föllo de båda styrelsernas skrivelser. Av innehållet i den sistnämnda styrelsens yttrande må ett par synpunkter anföras.
Inledningsvis framhölls att de genom kungl, cirkuläret av 1905 givna bestämmelserna angående lärares vid småskola rättsliga ställning icke gjort någon skillnad mellan å ena sidan lärare vid den egentliga småskolan och å andra sidan lärare vid mindre folkskola samt biträdande lärare vid folkskola. Det var först genom riksdagens uttalande ar 1916, som en dylik skillnad uppdragits, i det att vid småskola tjänstgörande lärare skulle kunna vinna ordinarie anställning i likhet med folkskollärarna, medan de två andra småskolekompetenta lärargruppernas anställning i huvudsak skulle bibehålla sin förutvarande karaktär. Denna olikhet hade se-
dermera fastslagits genom kungl, kungörelsen av 1918.
Sedan det i skrivelsen framhållits, vilket lidande, som denna undantagsställning i många fall inneburit för dessa lärare, påpekades att de varit förtjänta av ett bättre öde, då de under tider av f olkskollärarbrist ställt sin arbetskraft till förfogande, ofta under arbetsvillkor med avseende på tjänstgöringsförhållanden, som verkat avskräckande på lärare med folkskolekompetens.
Då vissa av de synpunkter, som i fortsättningen av skrivelsen framhållas, komma att omnämnas i samband med redogörelsen för skolöverstyrelsens utredning av frågan, förbigås de här.
Styrelsens förslag kunna sammanfattas i tvenne huvudyrkanden:
examinerad småskollärarinna, vars tjänst vid mindre folkskola eller som biträdande lärare vid folkskola genom ifrågasatt omorganisation av distriktets skolväsen skulle komma att indragas, bör beredas anställning inom distriktet antingen som ordinarie småskollärarinna eller ock som lärarinna vid annan mindre folkskola eller som biträdande lärarinna vid folkskola;
kan detta icke låta sig göra, Vör med den ifrågasatta omorganisationen anstå, Ull dess den eller de av densamma berörda lärarna avgått från tjänsten till följd av uppnådd pensionsålder, anställning å annan ort eller av annan anledning.
Den 12 april 1927 förelåg skolöverstyrelsens av k. m: t begärda utredning. Efter en översikt över frågans utveckling framhåller överstyrelsen, att nä-gon ändring icke från något hall påyrkats angående vare sig bestämmelserna i § 33 mom. l, tredje punkten, enligt vilken det skall förflyta fem ar, innan läraren inträder i den fasta ställning, då ett entledigande av vad anledning som helst icke kan äga rum, eller angående de allmänna bestämmelserna för dessa lärares tillsättning.
Innan överstyrelsen ingår på en närmare prövning av de framställda specialförslagen till komplettering av nu gällande bestämmelser i folkskolestadgans § 33 i syfte att bereda en tryggare rättslig ställning åt biträdande lärare och lärare vid mindre folkskola, upptager den till behandling ett par av överstyrelsen själv i annat sammanhang framförda uppslag - märk väl: icke förslag - som i riksdagens skrivelse omnämnas och anses böra närmare utredas. Dessa gälla dels frågan om överförande j)å indragningsstat av ifrågavarande lärare, vilkas tjänster komme att indragas, dels frågan om en anordning, enligt vilken åt sådana lärare efter ansökan och tjänsteålder medgåves förtursrätt vid tillsättning av annan liknande tjänst inom riket. De hörda myndigheterna, såväl domkapitel som folkskolin-spektörer, hade i allmänhet ställt sig avvisande gentemot ifrågavarande åtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
