Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 34
För l à 2 månader sedan blev den nyrestaurerade riddarsalen invigd med pomp och ståt, och det ar ganska märkligt, att det första möter som skulle avhållas I denna på krigiska minnen så rika riddarsal, skulle komma att gå i det internationella samforståndets, i fredens och folkförsoningens tecken.
När de urnordiska gjallarhornens mägtiga; och fylliga toner den 8 augusti på kvällen ljödo ut över Kronborgs borggård, lat det nästan som Holger Danske stått upp ur sin grav och kallat sina kämpar till strid. »Det låg tordon i luften» både i bokstavlig och bildlik bemärkelse. Men de hotande åskmolnen drogo bort, och en klar augustihimmel bebådade vädrets makters hulda beskyddande.
Bland den talrika skaran av 2,50t) deltagare från mer an 50 av jordens olika nationer märktes många representanter från de nordiska länderna, såväl förkämpar för den gamla som för den nya skolan.
Under synnerligen högtidliga former öppnades The International New Edu-cation Fellowships femte kongress. Den ändlösa raden av tal ville aldrig ta slut, det talades sa som det kan »snackes» endast i Danmark - festtalens förlovade land. Först var det mrs Beatrice Ensor och sedan skolinspektör G. J. Arvin, och därefter följde hela den långa raden av ministrar, borgmästare och representanter från de olika kulturländerna. Det var en storslagen upptakt till vad som komma skulle.
I den brokiga skaran från jordens olika hörn äro praktiskt taget alla civiliserade länder representerade, och vi finna en stor mängd av samtiden^ största pedagogiska reformatorer församlade. Helsingör företer för närvarande bilden av ett verkligt Babel i språkförbistring. Här äro larmande amerikanare, gestikulerande fransmän, entusiastiska tyskar, energimättade japaner, drömmande indier, och världens olika tungomål växla oavbrutet. »Hyva päivä» - »Spaziwo» - »How are you» - »Danke vielmals» - »Bon jour, monsieur» - »Wa-alajka salaman» ljuda om varandra i en skön blandning.
Det tycks, som om det vore till största delen kvinnor samt män av den yngre generationen, som äro representerade. Man kan inte undgå att lägga märke till den stora mängd tyskar, som äro tillstädes, och när man ser med vilken iver de hasta mellan de olika föreläs-r ningssalarna, och med vilken uppmärksamhet och vilket intresse de ta del av de mer eller mindre visa reformatorernas idéer, förstår man innebörden av Oberschulrat Deiters ord vid öppnings-högtidligheterna : »Vi ha varit en nation i djupaste förnedring, men vi äro på väg att arbeta oss upp igen.»
Det skulle vara frestande att dra fram namn på berömdheter och berätta om dem, men det tillåter ej utrymmet. Det sagda får vara nog.
Sorö, förut nämnts^ »det Jag tordön i luften». Man jiåde väntat^ $tt det skulle »bli Sammanstötningar mellan den gamla? oeh den iiya skolans målsmin, och de senare hade gjort sina skarpa stridsvapen i ordning. Men - någon strid blev det praktiskt taget icke.
När Internationella förbundet för ny uppfostran bildades i Calais ar 1921, hade det på sitt program att revolutionera skolan, men som nu förhållandena utvecklat sig, Sr någon revolution ej av behovet påkallad,
Mrs Ensor, söm ar en framsynt och förstående kvinna, har även förstått detta,, oeh hon har förklarat, att när hon nu ser sa många av de nya idéerna besjälade lärare och lärarinnor, behövs det ingen revolution, det räcker med evolution. Vi behöva inga nyupprätta-de »fria skolor», när de gamla i sig ta upp den nya uppfostrans idéer.
»Revolution eller evolution» har blivit frågan. De mest radikala, bland dem dr Neesgaard i Danmark, rasa och anse, att aågon fri skola aldrig kan komma till stånd på den gamla skolans grundval, men skolinspektör Arvin vill, att arbetsprincipen skall vinna större utbredning i den nuvarande skolan samt att även lärarna inom den offentliga skolan - och icke endast de enskilda skolornas lärare –. böra få större frihet att experimentera de nya idéerna. »Naesgaard går före med revolutionens fana, och jag kommer efter med evolutionens», säger han.
Det var ej utan en viss misstro den fria skolans vänner sågo borgmästare dr Kaper som deltagare i denna skolkongress. När han skulle hålla sitt föredrag om »Den för den danska skolan utmärkande friheten» hade flygblad om förra årets skolstrid i Vanl^se utdelats, vari dr Kaper och viceskoledirektör Fos-sing beskylldes för lönnmord på de fria skolförsöken. Man hade troligen väntat, att dr Kaper skulle göra ett angrepp på de nya pedagogiska idéerna. Sa blev emellertid ej fallet, utan han ställde sig tvärtom mycket välvillig till dem. När han talade med beröm om föräldrarna^ stora hjälp i Väst-Jylland^ invände visserligen några av den fria skolans anhängare: »Skolborgmästaren tyekb tycka bättre om föräldraråd, när han har dem ett stycke ifrån sig.»
Det skulle föra för långt att närmare gå in på referat av de olika föredrag som hållits, och någon översikt av arbetet kan knappast göras, förrän kongressen ar slut.
Det arbetas sannerligen för högtryck på detta skolmöte. På förmiddagarna hållas de gemensamma föredragen och till eftermiddagarana äro diskussionsgrupperna och föreläsningskurserna förlagda.
Om värdet av en sådan anhopning av arbetsstoff kan man naturligtvis ha sina tvivelsmål. Det ar ju fullständigt omöjligt att hinna med allt, men det
ar Bven svårt att välja, ty det ar ju sa mycket, som gränsar intill vartannat. De ledande lära visst även ha insett olägenheterna härmed, och någon sådan £tor apparat som denna kongress kommer nog ej till stånd mera.
När de olika förhandlingarna skola föras på sa många språk som tyska, engelska och franska, ar det ju svart för alla att tillfullo få klart för sig detaljerna, även om de stora huvuddragen bli uppfattade.
De mindre skolmötena få säkerligen större värde för deltagarna, och skolinspektör Arvins förslag att nästa ar hålla en kongress för de nordiska ländernas lärare, har onekligen fog för sig. Därigenom kunde förvisso mera utvinnas för det nordiska skolväsendets vidkommande.
Det höjes sa ofta många oberättigade anklagelser mot de nordiska ländernas skolväsen - icke minst mot det sven»-ska - men när man här på denna kongress hör och ser, vad man gjort och gör i andra länder och jämför detta med Skolförhållandena hos oss, sa kan man icke värja sig för den tanken, att vi inte stå sa långt efter de andra länderna, i mångt och mycket kanske rent av ligga före. Det mest utmärkande draget hos oss ar väl det att vi ha förmågan att särskilja och ta vara på det som passar oss. Att med »hull och hår» omfatta allt utländskt vore till största skada. Att ta vara på och omarbeta det, som passar vår speciella folkpsyke, har varit utmärkande för många av våra stora män på den svenska skolans område, och det ar att hoppas, att denna utveckling får fortskrida, utan att det skall bli någon tillbakagång.
Särskilt den svenska utställningen visar, att vi inte stå tillbaka. Frånsett att den var den, som först var färdig, ar den ordnad med en reda och åskådlighet, som gör den till den förnämsta ’ av alla. Största förtjänsten härför tillkommer undervisningsrådet Hjalmar Berg och amanuensen Thure Johansson. I den danska pressen har den knappast blivit omnämnd, men den har likväl tilldragit sig utlänningarnas stora intresse och uppmärksamhet. Jag hoppas i en kommande artikel närmare kunna gå in harpa och därvid jämföra den med de övriga ländernas, ty den tål verkligen en sådan jämförelse.
Av allt det myckna, som förekommit på kongressen, har man med stort intresse emotsett de resultat, vartill kommittén för examensväsendet skulle komma. Det ar många olika meningar, som gjort sig gällande angående spörsmålet om examinas värde och nytta. Undervisningsrådet dr Nils Hänninger, Sveriges representant i kommittén, har uttalat som sin mening, att intelligensprövningarna troligen inte komma att spela någon större roll inom överskådlig framtid, och att examina endast borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
