Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 34
SVENSK LÄRARETIDNING.
659
ta sikte på prövning av elevernas kunskaper.
Inte desto mindre väntar man, att kommittén i det betänkande, som den ämnar avgiva, kommer att uppfordra ländernas regeringar att antingen avskaffa examensväsendet helt och hållet eller också förändra det att omfatta prövningar av elevernas karaktär och arbetsmöjligheter. Det senaste förslaget har en av sina ivrigaste förkämpar i dr O* Decroly från Belgien.
Representanter för de tre nordiska länderna ha varit samlade till ett möte för att diskutera möjligheterna av att få till stånd en nordisk sektion av Internationella förbundet för ny uppfostran. Hr Arvin ville, att det skulle läggas på sa bred grund, att alla de lärare, som arbeta inom den offentliga skolans ram och som ha intresse för de nya uppf ostringstankarna, skulle kunna bli medlemmar. Dr Nsesgaard förklarade då, att om denna förening skulle få en sådan form, att den vände sig mot de friaste försöken inom skolan, då ville dessa skolors lärare ej vara med, utan bildade i sa fall en egen förening. Mrs Ensor, som även var tillstädes, ljöt därefter olja på de stormiga böljorna, men bildandet av den nordiska sektionen blir nog inte föremål for någon förnyad behandling, förrän efter kongressen, då de upproriskas sinnen åter hunnit lägga sig.
När detta skrives ar endast kongressens första vecka tilländalupen. Hammarslagen ljuda från pedagogikens verkstäder, och barnet, som ar föremål för alla dessa diskussioner och föredrag, fortsätter lugnt och ovetande sin lek på Marienlysts härliga sandstrand.
Nils Wikström.
Internationella skolkongres-sens svenska dag.
Söndagen den 11 augusti var vid internationella skolkongressen en »svensk dag» anordnad, då hela kongressen samlades i Hälsingborg. Festligheterna inleddes från rådhustrappan av borgmästare J. Bååth, som i hälsningstal på engelska, tyska, franska och svenska välkomnade de utländska gästerna. Mellan kl. halv 2-3 e. m. ägde en gymnastikuppvisning rum på idrottsplatsen Olympia med omkring 800 gymnaster, fördelade på tre grupper: gymnastikdirektör Anna Roén ledde en grupp från folkskolans första och andra klass, folkskollärare Hugo Braun, folkskolans gossar, gymnastikdirektör Ebba Åkerberg, flickor från folkskolan och högre folkskolan. Vidare förekommo folkdanser och sånglekar. Den synnerligen vällyckade uppvisningen avslutades med unison sång: »Du gamla, du fria». Bland tillstädeskomna inbjudna märktes kronprinsen och kronprinsessan.
Därefter avlades besök på utställningen, som tilldrog sig främlingarnas synbara intresse.
Kurs i individuell undervisningsmetodik.
Deltagarna i Lidingökursen. I mitten, sittande, de tre kursledarna, från vänster hrr Hörberg, Helger och Stålmarck.
En kurs i individuell undervisningsmetodik, den första i sitt slag i Sverige, har den 5-10 augusti hållits i Lidingö. Eoirsen åtnjöt ett mindre bidrag, avsett att täcka omkostnaderna. Statsmakternas välvilja sträckte sig dock ej sa långt, att deltagarna kunde erhålla reseunderstöd och dagtraktamente. Trots detta voro anmälningarna sa många, att fem dylika kurser hade behövt anordnas, om alla skulle ha kommit med. På grund av utrymmesskäl kunde endast ett trettiotal mottagas. Därjämte deltogo i lektioner och föreläsningar ett stort antal tillfälliga besökande, inspektörer, lärare och målsmän, som alla på olika sätt visade sitt synnerligt stora intresse för den utomordentligt väl ledda kursen.
Kursen öppnades måndagen den 5 augusti av ledaren, folkskolläraren Nathan Stålmarck, som tillsammans med överläraren Nils Helger och seminarieläraren Karl Hörberg utgjorde kursstyrelsen. Hr Stålmarck framhöll därvid bi. a., att de metoder, som kursen avsåge att visa, ville tillgodose kraven på åskådlighet, självverksamhet och individuellt arbete i skolans gärning. Dessa metoder ha dock ej fått en dogmatisk utformning utan böra växla efter barnens möjligheter och behov. Den enskilde läraren skapar ock sin egen undervisningsform, men vissa gemensamma erfarenheter skulle under kursen komma under debatt eller visas i det praktiska arbetet.
De praktiska övningarna med eleverna, som tillhörde fjärde och femte klass, erbjödo mycket av intresse. Under tre lektioner varje dag visades arbetet i rättskrivning, läsning, räkning, geografi och historia. Dessa övningar leddes av kursstyrelsens medlemmar samt dessutom av folkskolläraren E. Frantzich. Jag skall inte i detalj söka skildra detta arbete, men några intryck och reflexioner må vara berättigade.
De riktlinjer, efter vilka här arbetats under några ar, bygga på svenska tra-
ditioner1 och erfarenheter i praktiskt skolarbete i olika skolformer. De söka cckså nå fram till en konsekvent till-lämpad arbetsskolemetod, i den betydelsen, att barnens kunskapstillägnelse skall ske genom deras eget intressebe-tonade arbete med att från omgivningen och ur böckerna hämta för livet behövligt och for deras utvecklingsstadium lämpat stoff. Vid detta arbete behöva barnen den hjälp, som skriftliga arbet sanvisning ar kunna skänka. Kursledarna ha också som bekant utgivit en del synnerligt värdefulla arbetsanvis-ningar, vilka före utgivandet i tryck prövats i det dagliga skolarbetet. Dessa anvisningar kompletterades av lärarens muntliga framställning, som ofta fick formen av en förberedelse till arbets-uppgiften. Jag har någon gång hört namnet »impulslektion» på denna sorts förberedelse. Namnet användes inte på Lidingön. Man var där på ett befriande satt förskonad från effektsökeri. Men detta namn skildrar ganska bra, vad saken gäller. Förberedelsen avsåg inte att skänka kunskap men väl att inspirera till inhämtande av sådan, att visa svårigheterna och de huvudlinjer, efter vilka arbetet skall bedrivas. Arbetsuppgiften följdes sedan vid elevernas eget tysta arbete, under vilket de ofta frågade läraren och kamraterna.
Samarbetet mellan eleverna fick dock ej ofta formen av grupparbete, måhända sammanhängande därmed, att man här liksom i U. S. A. mera betonat den individuella sidan av reformskolepro-grammet, detta såsom motsats till den nya skolan i Tyskland och Österrike, vilken som bekant särskilt nitälskat for den sociala fostran, som anses ligga uti lösandet av gruppens gemensamma uppgifter.
Sedan arbetsuppgiften genomgåtts och den anvisade litteraturen lästs hem-nia eller i skolan, följde några skriftliga provuppgifter, som besvarades - na-
1 Se »Minnesskrift vid Nya Elementarskolans 100-årsjublleum i Stockholm 1928».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
