Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 35
Vidare heter det i resolutionen, att en examen icke bör vara en avgörande faktor för ett barns tillträde till de högre skolorna. Alla barn böra normalt ha tillträde till högre undervisning, och den enskilde individens speciella anlag böra vara den avgörande faktorn i detta avseende. Dessutom bör den tidigare lärarens omdöme ha en viss betydelse.
Världsförbundet för ny uppfostran, som till att börja med var inställd på revolution av den gamla skolan, har kommit in i sitt andra stadium, enär det nu arbetar för att i den offentliga skolan få in de nya idéerna. Målet ar dock ständigt detsamma: skapandet av ett lyckligare och på andliga värden rikare släkte.
Det var på Kronborgs bastioner som frågan »To be or not to be» första gången framställdes. Innanför dess murar har nu den nya skolans vara eller icke vara diskuterats. De nya idéerna finnas redan i den bestående skolan, och de göra sitt segertåg utan omstörtande revolutioner. Som ett led i detta arbete får denna kongress med all sannolikhet stor betydelse för de nordiska ländernas skolväsen, icke minst for det svenska. Nils Wikström,
Uppgifterna för seminarie-kommittén.
Post- och Inrikes tidningar innehöll förra fredagen ett Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden från konseljen den 5 juli 1929. Enligt detta protokollsutdrag anförde ecklesiastikministern statsrådet Lindskog beträffande tillsättningen av en seminariekommitté följande:
K. m: t har till innevarande års riksdag framlagt förslag om vissa inskränkningar i folkskoleseminarieorganisationen. Enligt dessa förslag skulle folkskoleseminariet i Strängnäs och parallellavdelningen vid folkskoleseminariet i Luleå successivt nedläggas från och med läsåret 1929-1930. Eiksdagen har nu i skrivelse den 4 maj 1929 anmält sitt beslut i anledning av detta k. m: ts förslag. Riksdagen har därvid såsom sin uppfattning uttalat, att en definitiv inskränkning av nämnda seminarieorganisation bör vidtagas. Därvid har riksdagen ansett, att man lämpligen kunde räkna med ett elevantal av omkring 28 per klass. Då k. m: t i sitt förslag utgått från en klassnumerär av 25, bleve det med den av riksdagen angivna utgångspunkten tydligen möjligt att ytterligare minska antalet avgångsklasser utöver av k. m: t föreslagna två. Förslaget att Strängnässeminariet skulle nedläggas har av riksdagen godtagits. Däremot har riksdagen icke nu velat biträda förslaget om en indragning av parallellavdelningen i Luleå utan ansett, att denna fråga tills vidare borde hållas öppen. Enligt vad riksdagen i nämnda skrivelse framhållit, ville riksdagen dock icke härmed hava sagt, att riksdagen under alla förhållanden ansåge uteslutet, att ett nedläggande av berörda parallellavdelning kunde komma att befinnas påkallat och lämpligt. Måhända kunde emellertid i stället en indragning av seminariet i Härnösand ifrågasättas. Spörsmålet om en minskning av antalet seminarier i Norrland borde enligt riksdagens mening göras till föremål för förnyat övervägande. På grund av
KB | .. 1 .. . V
urs i träslöjd,
Den kurs i träslöjd, som av Skaraborgs läns slöjdkommitté anordnats i Falköping under [ledning av döjdin-spektören G. Andersson, avslutades den 12 juli. I kursen deltogo ett 20-tal lärare.
Trots den korta tid kursen varade (endast 16 dagar) gav den synnerligen många rika uppslag och lärdomar till slöjdundervisningens fromma. Vad som under kursen särskilt var av betydelse och för de flesta en nyhet av värde, var de nya metoderna att ytbehandla för övrigt färdiggjorda modeller av olika slag. Man fick klart för sig, att det ar möjligt med ganska enkla medel ge de enklaste saker ett i estetiskt hänseende helt annat varde. Att betsa och fernissa de modeller, som tillverkas, bör inte ef-
ter de riktlinjer och den övning kursen gav bli något okänt eller svart moment för läraren att omsätta till gossarna i slöjdsalen.
Men kursen var inte blott ett enahanda kunskapsinhämtande utan avlöstes även av några trevliga utflykter. Bland dessa bör utflykten till Nääs ej förglömmas. Där blevo kursdeltagarna mottagna av Nääsinstitutionens överlärare, under vilkens ledning slöjdseminariet besågs, varefter Nääsdirektionen bjöd samtliga på middag.
Vid kursavslutningen gav såväl landstingets representant och kursledaren som ock samtliga deltagare tillkänna sin stora belåtenhet över det resultat man nått.
X.
väckt motion har riksdagen jämväl haft under övervägande frågan om nedläggande av seminariet i Skara. Riksdagen säger sig i omförmälda skrivelse icke vilja bestrida, att vissa skäl kunna anföras för ett nedläggande av detta seminarium. De betänkligheter, som framförts häremot av det skälet, att en sådan åtgärd skulle beröva den kvinnliga ungdomen i Väst-Sverige utbildningsmöjligheter på folkskollärarbanan eller väsentligt försvåra dessa, har riksdagen ej kunnat finna övertygande. Det syntes ej vara nöjaktigt utrett och klarlagt, att icke Gröteborgssemina-riet skulle kunna omändras till ett samseminarium. Men då frågan om Skaraseminariets nedläggande och därmed i samband stående frågor syntes tarva närmare övervägande, har riksdagen icke ansett sig kunna på grundval av enskild motion nu fatta beslut härom.
Enligt riksdagens mening ar det under alla förhållanden nödvändigt, att möjligheterna till ytterligare begränsningar av seminarieorganisationen bliva närmare ’utredda. Utan att nu vilja taga närmare ståndpunkt i denna fråga har riksdagen ansett sig böra fästa uppmärksamheten på, att särskilt södra Sverige syntes rikligt försett med seminarieanläggningar. Med hänsyn till kommunikationsväsendets utveckling förelåge enligt riksdagens mening numera ej samma behov som tidigare av utbildningsverksamhetens fördelning på ett flertal orter. Vidare borde - framhåller riksdagen - uppmärksammas, att ett par av de i denna del av landet belägna seminarierna, nämligen i Landskrona och Kalmar, hade bristfälliga lokaler, ett förhållande, som, om dessa seminarier skulle bibehållas, inom en ej alltför avlägsen framtid torde komma att åsamka staten betydande utgifter för anskaffande av nya lokaler. Riksdagen avsåge med detta påpekande att fram-
hålla, att en blivande utredning rörande ytterligare inskränkningar i seminarieorganisationen syntes hava särskilda skäl att - utom det att frågorna om nedläggandet av seminariet i Skara och begränsning av seminarieutbildningen i Norrland gjordes till föremål för förnyad prövning - jämväl beakta möjligheten av att genom indragning av seminarierna i Landskrona och Kalmar koncentrera seminarieorganisationen i södra Sverige till ett färre antal läroanstalter och därigenom nedbringa statens utgifter för ifrågavarande utbildningsverksamhet. Riksdagen erinrar om att såväl seminariet i Skara som seminarierna i Landskrona och Kalmar vore avsedda för utbildning av kvinnliga lärare, samt framhåller, att riksdagen naturligtvis utginge från att, om nämnda seminarier skulle nedläggas, sådana anordningar träffades, att den hittillsvarande proportionen mellan inanliga och kvinnliga lärare upprätthölles. Riksdagen säger sig icke förbise, att även andra utvägar till beskärning-ar av seminarieorganisationen an de nu angivna kunde tänkas och visa sig lika framkomliga; härom finge den blivande utredningen, som riksdagen förutsatte komme att bliva sa grundlig och allsidig som möjligt, giva besked.
Vid min anmälan inför k. m: t den 16 februari 1929 av frågan om begränsningar i folkskoleseminarieorganisationen påpekade jag det nära sambandet mellan denna fråga och det förslag till förstatligande av småskoleseminarierna., som sedan någon tid ligger på k. m: ts bord. Riksdagen har i sin nu ifrågavarande skrivelse såsom sin mening uttalat, att det vore i hög grad angeläget, att den blivande utredningen rörande ytterligare inskränkningar med avseende å seminarierna för folkskollärarutbildningen skedde under hänsynstagande till en eventuell statlig orga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
