Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
764
SVENSK LÄRARETIDNING,
Nr 39
vid handen, att ett uppskov utöver
1930 års riksdag kunde förväntas. Någon saker förhoppning om att lärarlönefrågan kommer före vid
1931 års riksdag kan icke utläsas ur den utfärdade kommunikén.
Inför det förlängda uppskovet med lärarlöneregleringen ge sig osökt några reflexioner. Först och främst framstår i sin rätta belysning det motstånd, som mobiliserats mot lärarnas lönefråga. Om ej någon provisorisk avlöningsförbättring i ar beslutats, sa hade den svenska folkskollärarkåren fått vänta nara halvtannat årtionde på varje som helst avbetalning å den lönereglering, som måste komma såsom konsekvens av kommunikationsverkens lönereglering 1919. Nu stannade det vid ett decennium. Räcker detta, hrr motståndare?
Vad beloppens storlek beträffar, måste det väcka bitterhet, att de blevo sa små. Det var visserligen omöjligt att i ar få till stånd mera, an vad regeringen föreslagit. Men om man betänker, att kårens egna krav voro tilltagna i underkant av vad som måste anses som dess moraliska ratt, sa ar det sannerligen beklagligt, att endast 60 % härav beviljades. Med dessa beskurna lönetillägg har val kåren att räkna under det fortsatta uppskovet.
Av kommunikén att döma, kommer rärarlönefrågan ej med i huvudbetänkandet. Någon säker kännedom härom äga vi visserligen icke, men formuleringen ger anledning till ett sådant antagande. I det längsta vilja vi hoppas, att detta icke innebär lärarlönef r ag ans ytterligare undanskjutande i det ovissa. Häröver gäller det emellertid att bringa klarhet sa snart som möjligt.
Slutligen synes oss det förlängda uppskov, som nu signaleras, böra utgöra en stark moralisk maning till de skoldistrikt, som förut beviljat lokala lönetillägg åt sina lärare, att icke konfiskera statens provisoriska tillägg. I avlöningsreglementena for Stockholm och många andra skoldistrikt finnas klausuler, genom vilka möjlighet beredes kommunerna att i större eller mindre ut sträckning behålla | dessa statliga tillägg. Planer i i denna riktning lära också förefin-
nas på sina hall. Dessa skoldistrikt skulle emellertid handla rättfärdigt mot sina lärare, om de late den provisoriska avlöningsförbättring-en oavkortad komma lärarna till godo. Säkerligen motsvarar ett sådant handlingssätt bäst statsmakternas mening med avlöningsförbättringen, som uppenbarligen avsåg lärarna och icke skoldistrikten. Det förlängda uppskovet ar ett utomordentligt starkt skäl för att å detta område förfara med hänsyn och humanitet. ,
På förekommen anledning meddelas, att artiklar, notiser och annonser böra för att kunna införas i Svensk Läraretidning vara redaktionen tillhanda fredagen före tidningens utgivningsdag. Endast i mycket begränsad omfattning kunna på lördagens förmiddag inkomna manuskript beredas plats i närmaste tidningsnummer.
SAofnyAeter.
BÉP"" Vara kvartalsprenumeranter
erinras om vikten av att i tid förnya prenumerationen på Svensk Läraretidning.
All prenumeration verkställes å näi> måste postanstalt.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet for anställning som lärare i ämnet arbetskunskap:
vid fortsättningaskola i anslutning till jordbruk med binäringar: folkskollärarna H. M. J. Holmstrand, Misby, O. S. Nordqvist, ’Svennarum, och ivandringsrättaren R. O. Ki-vijärvi, Vittangi;
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk och .skogsbruk: folkskollärarna H. Granberg, Sorsele, N. H. Hammer, Hammerdal, och A. G. Hanses, »Sveg;
vid foTtsättningsskola i anslutning till sågverksindustri, skogshantering, träindustri och snickeri: .folkskolläraren M. ’Sandborg, Söderåker;
vid fortsättningsskola i anslutning till enickerihantverk: slöjdläraren B. E. Höijer, Gällivare;
vid fortsättningsskola i anslutning till beklädnadsyrke: slöjdlärarinnan Hulda Lova-da Harlin, Kiruna.
Avgång från skolan. K. m:t har medgivit, att Ella Margareta Strömblad från Eslöv-som ar född den l jan. 1917, "vid slutet av vårterminen 1929 genomgått folkskolans sjätte klass och deltagit i, vederbörlig avgångsprövning från folkskolan samt därvid ådagalagt för avgång erforderliga kunskaper - må, ehuru hon icke uppnått harf öy stadgad ålder, befrias från vidare skolgång
i folkskolan och därifrån erhålla avgångsbetyg enligt § 47 mom. l folkskolestadgan.
Reglering av tjänst. Skolöverstyrelsen har for delaktighet i statens pen-sionsanstalt godkänt reglering av en lärarinnetjänst i kvinnlig slöjd vid Iggesunds och Fegärde folk- och fortsätt-ndngsskolor inom Njutångers skoldistrikt.
Skolhemmen. Skolöverstyrelsen har förordnat föreståndarinnan för StrömS barnhem Anna Ottilia Vallin att t. o. m. den 30 juni 1930 vara föreståndarinna för skolhemmet i Vittangi inom Jukkasjärvi församling.
Fortsättningsskolorna. K. m:t har
medgivit, att den omständigheten, att under ar 1929 andra årskursen i fortsättningsskolan för flickor inom Mariefreds och Kärnbo skoldistrikt till en del varit förlagd till det läsår, under vilket lärjungarna genomgått första årskursen, ej må utgöra hinder för utgående av statsbidrag för ifrågavarande undervisning.
- K. m:t har medgivit, att å timplanen for den yrkesbestämda fortsättningsskolan i anslutning till handel inom Falkenbergs skoldistrikt ämnet slöjd må for läsåret 1929-1930 upptagas med 40 timmar, dock under förutsättning att undervisningstiden i skolan omfattar minst 460 timmar.
Länsstyrelsen skall avgöra ärendet.
Hos k. m:t hade dels Holmsunds församling, dels gårdsägarna Axel Anberg, J. M. Johansson och H. J. Grönlund, dels ock följande lärare och lärarinnor vid nämnda församlings skolor, nämligen Oskar Kriström, Hulda Sjönell, Herman Lindforss, Albertina Burman, J, Albert Johansson, Klara Pettersson, Anna Söderholm, Selma Abrahamsson, Anna Lindgren, Hedvig Boström, Edith Nordlund, Anna 01. Boström, Bernhard Lundqvist, Olga Renmansson, Siri Kjellin, Elisabet Norberg, Emil A. Löfgren, Gunhild Lundberg, Jenny Pettersson och Emmy Andersson anfört besvär över länsstyrelsens i Västerbottens län den 9 januari 1929 meddelade utslag i mål angående avlöningsförmån.
Å kyrkostämma med nämnda .-församling den 4 augusti 191’8 beslöts, att då och framdeles kostnaden iör ’armatur till elektrisk belysning i lärarnas tjänsteböstäder skulle bestridas av vederbörande lärare själva, samt att elektrisk ström for belysningsändamål skulle, där dylik ström icke annorledes stode församlingen till buds, bekostas av skolkassan.
Vid härefter den 28 oktober 19(28 hållen kyrkostämma med församlingen beslöts, att ’förmånen av kostnadsfri elektrisk ström skulle upphöra for de lärare, vilka anställts fore den 4 augusti 1918, vid utgången av ar 1928 samt for de lärare, vilka .anställts efter den 4 augusti 191’8, vid utgången av ar 1929.
Över sistnämnda kyrkostäimmobeslut besvarade sdg Kriström och hans medparter jämte lärarinnan- Elisabet Nilson hos länsstyrelsen, under yrkande på anförda skal att beslutet matte upphäfvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
