Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
765
Genom överklagade utslaget yttrade länsstyrelsen: Enar klandrade beslutet icke inverkade på den ratt, som på grund av åberopade ky r kos tämmobe slutet den 4 augusti T918 kunde tillkomma de hos länsstyrelsen klagande i omförmält avseende, samt frågan om nämnda rätt icke kunde avgöras i nu ;fö-revarande ’ordning, bleve besvären lämnade utan avseende.
Häri hade dels församlingen, dels Anberg och hans medparter, dels ock Krist r om och hans (medparter var for sig sökt ändring.
Som det jämlikt stadgandet i § 23 3) instruktionen for landshövdingarna i rikets län nr. m. måste anses ankomma på länsstyrelsen att till prövning och avgörande upptaga den väckta frågan om ratt för församlingens lärarpersonal att på grund av kyrkostämmans åberopade beslut den 4 augusti 1918 allt fortfarande åtnjuta förmånen av fri elektrisk ström för belysning i lärarnas tjänstebostäder, prövade k. m:t genom utslag i regeringsrätten den 28 aug. 1929 lagligt att med undanröjande av överklagade utslaget visa målet åter till länsstyrelsen for ny behandling.
Barntillägget utbetalas ej. Hos k.
m: t hade följande lärare vid Gävle stads folkskolor, nämligen Efr. Bohlin, Erik Elias, E. Kalländer, Werner Lundgren, David Lundvik, K. G. Nordin, Lars Nordman, P. E. Normark, E. Axel Palm, Erik Persson, Carl Edqvist, Esaias Elmsjö, Ansgar Helin, Olof Leopold och Anna Påhlman, född Wir-ström, anfört besvär över länsstyrelsens i Gävleborgs län den 21 november 1928 meddelade resolution i fråga om avlöningsförmån.
Vid sammanträde med stadsfullmäktige i Grävle den 28 december 192,3 beslöts, att dyrtidstillägg skulle under förra halvåret 1924 utgå till ämneslärare och ämneslärarinnor vid stadens folkskolor efter glamma grunder som åt stadens övriga befattningshavare, dock att dyrtidstillägget skulle beräknas å innehavan-de lon med f r an raknande av ersättning; for bostad och bränsle. Från det sålunda (beräknade dyrtidstillägiget skulle emellertid avräknas vad till lärarpersonalen kunde komma att för samima tid utgå såsom dyrtidstillägg av statsmedel.
I en tf 11 folkskolestyrelisen i Grävle >oeh stadsfullmäktige ställd, i september 1927 dagteck-nad skrivelse anförde klagandena huvudsakligen följande: Enligt gällande författning ut-ginge till lärare vid folkskolor utöver det procentuella dyrtidstillägget ett särskilt dyrtidstillägg for iaimiljefiörsörjare med fem kronor for månad for varje på grund av ’försörjnings plikt underhållet barn .under 16 ar, sa kallat barntillägg. Stadsfullmäktiges ovannämnda beslut, vilket allt fortfarande tillämpades, innebure, att staden avlönade en mot barn iförsörjnings-pliktig lärare sämre an en i nämnda hänseende icke ’försörjningspliktig lärare. Det bidrag till barnens underhåll, som staten ansett skäligen boxa tillkomma familjeförsörjande lärare, ;finge icke av dessa rutkvitterais utan komme enbart staden till godo. Det syntes kunna ifrågasättas, huruvida det av riksdagen beslutade dyrtidstillägget till familjeför-sörjande lärare, vilket tillägg vore personligt, lagligen finge inberäknas i det av ’kommunen beslutade dyrtidstillägget. På grund härav anhöllo klagandena, att iolkskolestyrelsen miåtte hos stadsfullmäktige föreslå sådan ändring i de kommunala dyrtidstilläggsbestäim-melserna for lärarpersonalen vid stadens ’folkskolor, att familjeförsörjare, utöver det till andra lärare utgående dyrtidstillägget, måtte från och med ar 1928 komma i åtnjutande
jämväl av det s(å kallade familjetillägget, ävensom att folkskolestyrelsen matte till klagandena, vilka vore familjeförsörjare med barn under sexton ar, utbetala det personliga sa kallade ba r ntil lägget med fem kronor for barn i månaden for åren 1924-1927.
Efter det ifolkskolestyrelsen vid sammanträde den 26 oktober 19)27 beslutat avslå klagandenas ’framställning, i vad den avsåge utbekommande av ytterligare dyrtidstillägg för aren 1924-1927, men tillstyrkt den av klagandena begärda ändringen i de kommunala dyrtidstilläggsbestämmelserna Iran och ined ar 1928, beslöto stadsfullmäktige vid sammanträde den 29 december 1’927, att då gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg åt stadens lärarpersonal skulle tills vidare under ar 1928 gälla oförändrade.
Häröver besvärade sig klagandena ho® länsstyrelsen lunder yrkande, att enar stadsfullmäktiges beslut strede mot .gällande ’författning samt vilade på orättvis grund och kränkte klagandenas enskilda rätt, länsstyrelsen måtte med undanröjande av beslutet förordna, att folkskolestyrelsens ovannämnda beslut den 26 oktober 1927, i vad det avsåge ändring i gällande kommunala dyrtidstilläggsbe-stämmelser, skulle galla i ifrågavarande avseende, ävensom ålägga folkskolestyrelsen att till klagandena utbetala omförmälda barntill-lägg jämväl för åren 1924-1927.
Genom överklagade resolutionen yttrade länsstyrelsen: Då av handlingarna i ärendet framginge, att till klagandena som dyrtidstill-lägg utgått ej allenast vad dem enligt kungörelsen »den 30 juni 1922» med allmänna grunder for dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier tillkomime, utan ock visst av staden efter särskilda grunder bestämt kommunalt dyrtidstillägg, och då klagandena icke sökt göra gällande an mindre visat, att staden utfäst sig att till dem utgiva några avlöningsmedel (utöver vad som utbetalats, funne länsstyrelsen besvären icke kunna till någon länsstyreLsens vidare åtgärd föranleda.
I besvären fullföljde klagandena sin hos länsstyrelsen förda talan.
K. m: t har genom utslag i regeringsrätten den 28 aug. 1929 funnit besvären ej föranleda ändring i länsstyrelsens resolution.
Barns skolgångsskyldighet. Hos k.
m:t hade arbetaren Carl August Karlsson i Karby anfört besvär över länsstyrelsens i Stockholms län den 4 april 1929 meddelade resolution i fråga om barns skolgångsskyldighet.
Vid sammanträde med skolrådet i Rimbo församling den 21 augusti 1928 anmäldes, att klagandens skolpliktiga dotter Astrid Martina Gertrud, född den 17 mars 1916, ännu icke infunnit sig i skolan under hösttenminen
1928. Med anledning härav beslöts anmoda vederbörande lärare att genom (besök i hemmet söka forma flickan att fortsätta och vederbörligen avsluta sin skolgång ävensom, därest denna åtgärd visade sig (gagnlös, anmoda två personer att åtfölja läraren vid förnyat besök i flickans hem. Som dessa åtgärder visat sig fruktlösa, och makarna Karlsson vid upprepade tillfällen kallats att inställa sig inför skolrådet utan att dock hörsamma kallelserna, behandlades frågan av skolrådet vid sammanträde den 17 februari
1929. Skolrådets ledamöter begåvo sig därvid till makarna Karlssons hem, varest makarna Karlsson, vilka alltjämt vägrade att sanda sin ifrågavarande dotter till skolan, erhöllo muntlig varning. På uppdrag av skolrådet sökte därefter två -personer avhämta flickan till skolan, men vägrade hustru Karlsson att godvilligt lata Hickan besöka skolan.
Hos länsstyrelsen anhöll härefter skolrådet
om handräckning for flickans skiljande från Hemmet.
Genom överklagade resolutionen prövade länsstyrelsen, sa vitt nu ar i fråga, med stod av § 51 folkskolestadgan skäligt meddela skolrådet handräckning genom vederbörande utmätningsman for flickans skiljande från hemmet och överlämnande till vårdande åt andra personer.
I besvären yrkade klaganden, att hans ifrågavarande dotter måtte befrias från vidare skolplikt.
. K. m :t har genom iitslag i regeringsrätten den 28 aug. 1929 ej funnit skal att göra ändring i länsstyrelsens resolution, i vad den blivit överklagad.
- Hos k. m :t hade jordbruksarbetaren Johan Oskar Hägglund i Alby anfört besvär över länsstyrelsens i Västernorrlands län den 16 april 1929 meddelade resolution i fråga om barns skolgångsskyldighet i fortsättningsskolan.
Vid sammanträde med fortsättningsskolesty-relsen i Borgsjö församling den 23 februari 1929 anmäldes, att klagandens fortsättnings-skolpliktige son Knut Holger, född den 2’8 mars 1913, vid slutet av vårterminen 1928 på grund av alltför oregelbunden skolgång vägrats uppflyttning till andra årsklassen, att klaganden under läsåret 1927-1928 tilldelats iföreställning och varning enligt § 36 i stadgan den 16 september 1918 for ’fortsättningsskolan, samt att, sedan gossen vid början av höstterminen 1928 infunnit sig i sjkolan ’men därefter utan kant laga förfall uteblivit från undervisningen, vederbörande lärare och närboende ledamöter av fortsätt-ningsskolestyrelsen vid upprepade tillfällen sökt förmå den försumlige att återtaga sin skolgång, vilket dk>ck icke lett till åsyftat resultat. Vidare meddelades, att två ledamöter av fortsättningsskolestyrelsen den 20 februari 1929 besökt gossens hem for att hämta denne till skolan, samt att klaganden därvid vägrat sanda gossen till skolan, såvida icke fortsättningsskolestyrelsen iklädde sig kostnaden for gossens försörjning. På grund härav beslöt fortsättningsskolestyrelsen att hos länsstyrelsen anhålla om handräckning for gossens omhändertagande och utackordering på klagandens bekostnad.
Has länsstyrelsen anhöll härefter fortsättningsskolestyrelsen om handräckning för gossens omhändertagande och utackordering enligt ovannämnda författningsTum.
Genom överklagade resolutionen yttrade länsstyrelsen: Som i ärendet finge anses ådagalagt, såväl att klaganden i avseende å sin ifrågavarande skolpliktige sons skolgång; i fortsättningsskolan visat sådan försiumimelse, som avsåges i § £6 i iortsättningsskolestadgan, som ock att vederbörande lärares och skolstyrelses med anledning därav i enlighet med bestämmelserna i samma lagrum vidtagna åtgärder visat sig fruktlösa, prövade länsstyrelsen lagligt förordna, att landsfiskalen i Borgsjö distrikt skulle äga meddela handräckning for gossens omhändertagande och överlämnande till vård åt andra personer.
Häri hade klaganden sökt ändring.
K. m:t har genom utslag i regeringsrätten den 2& aug. 1929 funnit besvären ej föranleda ändring i länsstyrelsens resolution.
- Hos k. m :t hade fabrikören Gustaf Andersson anfört besvär över länsstyrelsens i Malmöhus län den 12 april 1929 meddelade utslag i fråga om barns skyldighet att besöka fortsättningsskola.
Sedan klaganden trots upprepade anmia-ningar underlåtit att sanda sin fortsättnings-skolpliktige son Erik Gustaf Adolf, ’född den 22 maj 1912, till fortsättnings-skola i Hälsingborg, tilldelades klaganden den 2 februari 1929 enligt fortsättningsskolestyrelsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
