Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 43
SVENSK LÄRARETIDNING.
845
adverb, dock ej skillnaden mellan de sistnämnda i svårare fall. Endast de vanligaste böjningsformerna böra vara inhämtade.
Rektor Kar si) er g från Gävle Borgarskola, som länge byggt på folkskolan som bottenskola, ansåg att man givetvis måste hålla sig till undervisningsplanen. Folkskolan bor lära barnen att säkert behärska de grammatiska grundbegreppen. Det ar onödigt med detaljrik kunskap, och definitioner äro ej sa nödvändiga. Undervisningen i språklära bör vara sa konkret, att den blir ett levande moment i den övriga undervisningen i svenska.
Frågan om folkskolans undervisning i språklära ger ett fullt nöjaktigt resultat, som mellanskolan kan bygga på, besvarades med ja.
Som lämpliga fordringar för inträde i den 4-åriga realskolan framhöll talaren: kännedom om subjekts- och predi-katsdel, huvudsats och bisats, ordklasserna, substantivets genitivform, numerus och genus samt av verbformerna de enkla tidsformerna och perfektum, pluskvamperf ektum och supinum. - Verbalböjningen vore i folkskolans språkläror alltför torftigt behandlad. -
Talaren ansåg, att det vore av vikt att få en gemensam nomenklatur for språkundervisningen. Någon namnexercis borde emellertid icke förekomma. Namnen skulle barnen kunna få sa att säga på köpet.
Vidare borde de i folkskolan inhämtade kunskaperna om möjligt vara något jämnare.
Folkskolans och de högre skolornas läroböcker borde »hänga mera ihop». Önskvärt vore att få till stånd en standardiserad lärobok, som skulle kunna användas under hela skoltiden.
Det vore också till fördel, om undervisningsmetoderna voro mera likartade.
Ett annat önskemål, som framfördes, var att folkskolans språkläror borde ha ett vederhäftigt kapitel deskriptiv fonetik.
Läroverksadjunkten Högbom var av den uppfattningen, att grammatikundervisningen i folkskolan bör begränsa sig sa mycket som möjligt. Det kan vara fara for att folkskolans arbete for sin egen uppgift åsidosattes, om ej läroverkens lärare äro försiktiga i fråga om fordringarna i språklära. Det ar givet, att folkskolan i första hand bör ägna sig åt sin egentliga uppgift. För det stora flertalet i folkskolan ar det ej mycket varde med grammatikundervisningen, ty den glöms sa fort. Den användes ju icke, ty en systematisk grammatikundervisning ar icke till stor direkt nytta for uppsatsskrivningen. For uppsatsskrivningen skulle en samling skrivregler göra större nytta. Den systematiska grammatikundervisningen ar nödvändig för undervisningen i främmande språk men av ringa nytta för uppsatsskrivningen. Grammatikundervisningen i folkskolan bör under
inga förhållanden få inkräkta på de långt viktigare ämnena, rättskrivning, uppsatsskrivning, litteraturläsning och muntlig framställning. Grammatiska detaljstudier böra icke förekomma på folkskolestadiet. På grund av olikheten i undervisningsmetoder äro de ofta av föga värda även för de elever, som gå till läroverket. De flesta läroverkslärare äro mer tacksamma, om de inträdessökande äro fullt säkra på ett begränsat område.
Talaren förklarade sig mer an nöjd med de insikter i språklära, som han funnit inträdessökande till Gävle läroverks 4-åriga realskola vara i besittning av. De fordringar, som från folkskolehåll angivits som lämpliga, ansåg talaren vara de högsta man rimligen kunde uppställa.
En orättvisa vid inträdesproven påpekades. Barnen i staden äro i regel väl förberedda. Däremot äro landsbygdens barn icke sa preparerade. Detta ar icke bra, ty det, som bör prövas, ar barnens lämplighet för studier. Prövningarna böra, i den mån det ar möjligt, läggas sa, att de Ui undersökningar av barnens intellektuella förutsättningar för studier. (Kursiverat av referenten.)
Samtliga inledare framhöllo den praktiska betoning, folkskolans undervisning i språklära måste ha och visade sig ha en verklig förståelse för folkskolan. Under diskussionen bekräftades de goda intryck inledningsföredragen lämnat. Läroverkets nye rektor dr Norrbom av-slöt diskussionen och förklarade, att folkskolan vore på ratt väg och dess arbete värt tack. Som en sammanfattning av diskussionen framställde han det önskemålet, att folkskolan till fromma för läroverket och Borgarskolan skulle fortsätta på de vägar, på vilka den slagit in.
Ny överlårare i Hälsingborg.
Folkskolestyrelsen i Hälsingborg har till överlärare vid Västra Ramlösa, Berga och Filborna skolor utsett folkskolläraren H. H. Henrikz.
H. ar värmlänning och född 1877. Efter avlagd examen vid seminariet i Karlstad ar 1899 blev han samma ar anställd som e. o. lärare i Hälsingborg och befordrades två ar därefter till ordinarie.
H :s intresse for skolan har särskilt inriktat sig på två av dess läroämnen, litteraturhistoria och kristendomskunskap. Då lärjungebibliotek ar 1903 inrättades i Hälsingborg, utsågs H. till bibliotekarie vid .samtliga stadens skolor. Denna befattning har han innehaft, ända till dess biblioteksverksamheten for några ar sedan omorganiserades efter nya riktlinjer. H. kvarstod då -såsom bibliotekarie vid en av de större skolorna och blev därjämte tillsynings-man vid samtliga skolors bibliotek. Under en följd av ar har H. även varit
bibliotekarie vid Hälsingborgs högre folkskola, vid folkskolornas referensbibliotek samt vid lärarkårens pedagogiska bibliotek. Även för Hälsingborgs stadsbibliotek har H. visat stort intresse. Han ar medlem av dess styrelse och sedan 1928 styrelsens verkställande ledamot och bibliotekets tillsyningsman.
I vida kretser av vårt land har H. gjort sig känd som läroboksförfattare. Tillsammans med överläraren Hj. Forsberg har han utgivit en litteraturhistoria, vilken vunnit stor spridning vid folkskolor, högre folkskolor, allmänna läroverk ävensom inom Finlands svenska skolor.
H :s intresse for kristendomsundervisningen har tagit sig uttryck bi. a. i utgivandet av ett flertal läroböcker i ämnet.
H:s humana och angenäma väsen samt hans personliga egenskaper i övrigt torde göra honom väl skickad för den befattning han erhållit.
Skolradio.
Vi meddela här nedan skolradiopro-grammet för tiden den 23-31 okt.
Onsdagen den 23 oktober Id. l-1,30 e. m.: Sveriges naturgeografiska områden. IV. Sydsvenska höglandet med dess kustslätter (professor Helge Nelson, Malmö). Se programhäftet nr 4, sid. 24.
Fredagen den 25 oktober M. 2,45-3,10 e. m.: An der Nordsee. B-Stunde. Gespräch zwischen Dr. E. A. Meyer und Fräulein K. Se programhäftet nr 6, sid. 24!
Måndagen den 28 oktober fel. l-1,30 e. m.: Historiska dikter. Uppläsning av G. Alw och sang av H. Falkman. Vid pianot: Nät. Broman. 1) Sverige av V. von Heidenstam. - 2) Vikingen av E. G. Geijer. - 3) Birger Jarl av C. V. A. Strandberg. - 4) Ur sången om Engelbrekt av Biskop Thomas. - 5) Herr Stens visa av Edv. Bäckström.
Tisdagen den 29 oktober kl. 2,45-3,10 e. m.: Roland Schildträger von L. Uhland. Ein-leitung om d Rezitation von Dr. E. A. Meyer. A-iStunde. Se programhäftet nr 6, s. 26.
Onsdagen den 30 oktober kl. l-It30 e. m.: Sveriges naturgeografiska områden. V. Skånska sydvästslätten, Öland och Gotland (professor Helge Nelson, Malrno). Se programhäftet nr 4, s. ’25.
Torsdagen den 31 oktober kl. l-1,30 e. m.: Från Egyptens pyramider, klippgravar och tempel (dr Hanna Rydh). Se programhäftet nr 4, s. 5.
Programhäftena lör hösten äro följande:
Nr 4. Svensk litteratur, historia, geografi, biologi m. m. 39 sid. med 53 illustrationer.
Nr 5. Danska och norska texter. 74 sid.
Nr 6. Engelska oeh tyska, 35 sidor.
Häftena nr 4 och 6 utdelas gratis till skolorna vid rekvisition hos skolöverstyrelsen. Vid rekvisitionen skall uppgivas skolans namn, postadress samt antal exemplar, som önskas, vilket bor motsvara det antal elever, som beräknas komma att lyssna samtidigt. Häftet nr 5 betingar lör skolor ett pris av 25 öre pr exemplar (portofritt) och rekvireras likaledes hos skolöverstyrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
