Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87*
SVENSK LÄRARETIDNINa
Nr 44
Studieunderstöd åt lärjungar vid statens läroverk.
Centralstyrelsen for Sveriges allmänna folkskollärarförening har genom skrivelse den 15 oktober 1929 till skolöverstyrelsen avgivit yttrande över 1927 ars skolsakkunnigas den 31 januari 1929 avgivna utredning ock förslag rörande studieunderstöd åt lärjungar vid statens läroverk och med dem jämförliga läroanstalter.
Angående omfattningen av statens understödjande verksamhet å förevarande område, finner centralstyrelsen, att denna enligt de sakkunnigas förslag givits en alltför snäv räckvidd. Enligt förslaget skulle understödsverksamheten begränsas att omfatta sammanlagt 500 lärjungar från samtliga under offentlig kontroll stående högre ungdomsskolor: alltså de allmänna läroverken och med dem jämförliga kommunala och enskilda läroanstalter samt de tekniska läroverken och med dem jämförliga kommunala och enskilda anstalter för praktisk utbildning. Av dessa skulle 100 erhålla understöd i form av helt eller halvt underhåll i fristående skolhem, något över 100 såsom interner i en internatskola eller såsom frielever vid enskilda skolhem respektive internatskolor, 50 erhålla kontanta studiebidrag av omkring 1,000 kronor och 100 av omkring 500 kronor pr ar. For ett 100-tal skulle utgå mindre, kontanta bidrag om i genomsnitt 50 kronor pr ar. Bidrag till resor skulle lämnas med ungefär liknande belopp, varjämte anslaget till studielån skulle höjas med 5,000 kronor pr ar. Vid granskning av förslaget har centralstyrelsen funnit, att ungefär 230 pr ar skulle erhålla J^elt studieunderstöd och 135 halvt sådant, varjämte ungefär 5 om året skulle beredas möjlighet till studielån. Understödet åt de övriga bland de 500 stannar vid småbe-lopp. Med hänsyn tagen till å ena sidan, att antalet lärjungar vid ovan omnämnda läroanstalter torde kunna uppskattas till omkring 70,000-75,000 och å andra sidan, att behovet av understöd av ifrågavarande art - såsom bi. a. ansökningarna om räntefria studielån klart giva vid handen - ar mycket betydande, anser centralstyrelsen, att förslaget tilltagits med en knapphet, som väl kan motiveras av ekonomiska hänsyn men föga står i relation till det viktiga sociala ändamål, som här varit avsikten att tillgodose.
Förslaget om fyra fristående statliga skolhem har enligt centralstyrelsens mening erhållit en lämplig utformning, ehuru dock förslaget om ett enda skolhem för kvinnliga lärjungar i hela riket och detta förlagt till Lund anses vara en mindre idealisk lösning av problemet.
I fråga om planen på upprättandet av en statlig internatskola vid ett redan befintligt läroverk, nämligen i Strängnäs, uttalar centralstyrelsen sina livligaste sympatier för tanken på att statens första internatläroverk kommer att förläggas dit.
Vad de sakkunniga anfört beträffande understöd i form av frielevplatser vid enskilda
skolhem eller internatskolor – till en början ett tiotal platser å 1,000 kronor för ar - finner centralstyrelsen beaktansvärt.
Antalet stipendier, som avse hel studiehjälp, 50 stipendier å 1,000 kronor, synes centralstyrelsen alltför ringa i jämförelse med antalet, som avser halv sådan hjälp, 100 stipendier å 500 kronor. En förskjutning av proportionerna synes böra i sa måtto äga rum, att ett större antal stipendier å 1,000 kronor anslås.
I fråga om de föreslagna kontanta bidra-, gen till småbelopp av 50 kronor om året ävensom för resekostnader, ifrågasätter centralstyrelsen, huruvida det verkligen kan vara skäl att i detta sammanhang införa en sådan ordning, då understöd på något tiotal kronor om året torde vara utan praktisk betydelse. Bättre anser centralstyrelsen det vore att låta de 10,000 kronor om året, som de sakkunniga föreslagit för sagda ändamål, förstärka något av de anslag, som avse att bringa en effektiv studiehjälp.
Den föreslagna höjningen av 5,000 kronor om året för beredande av studielån synes centralstyrelsen vara av alltför ringa omfattning, då för en obemedlad lärjunge, som behöver anlita studielån under hela studietiden, beloppet i fråga skulle ungefär räcka till att en ny lärjunge om året komme i åtnjutande av sådant lån.
Centralstyrelsen framhåller till slut angelägenheten av att det förslag i ärendet, som till äventyrs kan komma att föreläggas riksdagen, får en sa stor räckvidd, som förhållandena möjliggöra.,
Upplysningsskrift om S. A. P. Fröken Elin Lundewall har utarbetat en upplysningsskrift om Sveriges allmänna folkskollärarförening med titeln »Varför? Några ord Ull mina kamrater i den svenska folkskolan». I broschyren lämnas en redogörelse för föreningens program samt för vad S. A. F. betytt för lärarnas ställning, och vad den uträttat till skolans fromma under sin 50-åriga tillvaro.
»Varför står du utanför?» Med dessa ord inleder fröken Lundewall sin upplysningsskrift. Frågan kan med berättigande ställas till alla folkskolans lärare och lärarinnor, som stå utanför föreningen men likväl åtnjuta frukterna av S. A. F: s arbete.
Nästa ar går Sveriges allmänna folkskollärarförening att fira sitt femtioårsjubileum. Detta bör vara en särskild anledning att verka för att Sveriges alla lärare och lärarinnor komma att stå bakom den förening, som utfört ett målmedvetet och insiktsfullt arbete för den svenska folkskolans utveckling fram till
den ställning den nu intar! Uppgifter möta ständigt, men dessa kunna lättare och med större framgång lösas, om alla, vars talan S. A. F. vill föra, moraliskt och ekonomiskt stödja föreningen.
Varje för S. A. F. intresserad lärare bör därför göra sitt bästa för att få de utomstående kamraterna med i föreningen.
Upplysningsskriften »Varför?» erhålles gratis efter rekvisition från S. A. F: s expedition, Vasagatan 10, Stockholm.
Skolöverstyrelsen. K. m: t har beviljat generaldirektören och chefen för skolöverstyrelsen Otto Holmdahl för fullgörande av uppdrag såsom ledamot av 1929 års kyrkomöte tjänstledighet den 21 oktober-2 november 1929 med ratt för honom att under ifrågavarande ledighet, i den mån han därtill finner anledning, deltaga i handläggningen av inom överstyrelsen förekommande ärenden. Tillika har k. m: t förordnat undervisningsrådet och avdelningschefen å yrkesskolavdelningen inom skolöverstyrelsen Nils Fredriksson att under nämnda tid och med berörda inskränkning uppehålla befattningen såsom generaldirektör och chef för skolöverstyrelsen.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet för anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk med binäringar: folkskollärarna E. O. Eriksson, Sävar, A. G. H. Högland, Perstorp, G. Hörby, Holm, och O. F. Wellman, Osby;
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk och skogsbruk: folkskolläraren H. A. Björklund, Svärdsjö;
vid fortsättningsskola i anslutning till järnmanufaktur: civilingenjören O. F. Eli, Sundbyberg, och t. f. överläraren K. M. Le-wald, Sundbyberg;
vid fortsättningsskola i anslutning till handel: folkskolläraren S. O. P. Heedman, Västervik, och övningsskolläraren E. E. Thu-rén, Strängnäs;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår kvinnlig slöjd: folkskollärarinnorna Ingeborg Ljunggren, Sandviken, Sophia Viktoria Nygren, Söderåker, och lanthushållslärarinnan Tekla Margareta Frisendahl, Kvitleby.
Reglering av tjänster. För delaktighet i statens pensionsanstalt har skolöverstyrelsen godkänt reglering av manliga och kvinnliga lärartjänster i sång vid Göteborgs stads folkskolor och deras överbyggnader samt tjänster för undervisning i manlig slöjd och verkstadsarbete, i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål vid Göteborgs stads högre folkskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
