Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,886
SVENSK MRÄEETJDNING.
Nr 45
bättre tillvaratagande av katekesens varde i undervisningens tjärist.
Det ena av dessa moment ar förbudet mot att till ordagrant inlärande förelägga barnen något annat an bibelspråk eller korta sammanhängande stycken ur bibeln samt valda psalmverser eller korta psalmer.1 Pedagogiskt sett, innebär denna föreskrift ett underskattande av den betydelsefulla roll, barnets tidigt utvecklade mjnne spelar för den förblivande kunskapstillägnelsen. I sakligt avseende medför den, att ej ens de mest klassiska och pedagogiskt yppersta styckena i Luthers lilla katekes vid undervisningen få effektivt inpräglas hos barnen. Då undervisningsplanen såsom särskilt kursmoment for folkskolans, olika klaser upptager minnesord ur bibeln samt psalmverser, finner utskottet alla skäl tala for att på samma satt efter barnens Utveckling anpasade stycken ur Luthers lilla katekes må kunna inläras. Det faller av sig självt, att ,med den närmare anordningen i denna del av undervisningen bör förfaras efter enahanda grunder, som gälla beträffande inlärande av minnesord ur bibel och psalmbok.
Det andra åsyftade momentet ar det tvang, undervisningsplanen pålägger, då den genom föreskrifterna rörande den sammanfattning av den kristna tros- och livsåskådningen, som i folkskolans sjätte klass skall meddelas, ensidigt binder denna sammanfattning vid Jesu bergspredikan. Utskottet förmenar, att såväl ur det bibliska stoffets egen synpunkt som ock på allmänt sakliga och pedagogiska grunder även andra tjänliga anknytningspunkter for denna sammanfattning erbjuda sig. Härvid tänker utskottet särskilt på Luthers lilla katekes i dess tre första huvudstycken, med det centralt bibliska stoff, som däri innehålles eller på naturligt satt därtill ansluter sig. Undervisningsplanen bör sålunda icke innehålla bestämmelser, som förhindra, att den i läroböcker givna sammanfattningen må kunna anknyta till Luthers lilla katekes, eller att, där särskild lärobok icke ar a;ntagen, lärare, som sa önskar, må kunna uppbygga sin sammanfattande undervisning i kristen tros-och livsåskådning på katekesens tre första huvudstycken, allt under den självfallna förutsättningen, att, enligt undervisningsplanens grundtanke, det bibliska stoffet även här får behålla sin dominerande plats.
Om utskotet stannat vid ovanstående två moment, innebar detta icke, att utskottet förbisett andra viktiga önskemål i detta ärende, utan beror därpå, att utskottet saknat anledning att gå utanför vad som direkt sammanhänger med motionens yrkande.
Utskottet har sig bekant, att, med anledning bi. a. av 1925 ars kyrkomötes underdåniga hemställan i detta ärende en utredning kommit till stånd, och att denna kan förmodas snart vara slutförd. Under sådana förhållanden kunde det måhända te sig som riktigast, att kyrkomötet icke nu gjorde ny framställning i ärendet. På grund av sakens vikt finner sig utskottet emellertid, i anslutning till vad det ovan framhållit, böra föreslå,
att kyrkomötet ville, under betonande av det egenartat höga värde, som Luthers lilla katekes ovedersägligt äger både som religiös urkund och kristlig barnalära, hos k. m: t i underdånighet hemställa om sådana ändringar i gällande undervisningsplan, att, med fasthållande av principen om bibelns fundamentala och centrala plats i undervisningen samt om dennas anpassande efter barnaålderns mottaglighet och behov,
l: o) sådana delar av Luthers lilla katekes, som ur saklig och pedagogisk synpunkt lämpa sig för folkskolans olika klasser, må kunna inläras på samma satt som minnesord ur bibel och psalmbok; och
2: o) Luthers lilla katekes, på sätt utskottet angivit, må kunna komma till friare användning vid den sammanfattande undervisningen i den kristna tros- och livsåskådningen.
1 Se undervisningsplanen, anvisningar, 5.
(Närvarande vid ärendets behandling i utskottet: biskop Lönegren, Holmquist f biskop Aurelius, Nilsson, Risberg och Göransson.)
For kyrkomötets behandling av frågan redogöres på annan plats i dagens nummer.
Skolradio.
Vi meddela här nedan skolradiopro-grammet för tiden den 7-14 nov.
Torsd, den 7 nov. kl. 1,05-1,30 e. m.: Hur man byggde och bodde .under stenåldern (Dr Hanna Rydh). Se bilderna i programhäftet nr 4.
Fred. den 8 nov. M. 2,45-3,10 e. m.: Stralsund. B-Stunde von Dr M. Tamsen. Se programhäftet nr 6 sid. 32.
Tisd. den 12 nov,, M. 2,45-3,10 e. m.: Hagenbecks Tierpark. Gespräch zwischen Dr M. Tanisen und Fri. G. Lichtwerk. A-Stunde. Se programhäftet nr 6 sid. 33.
Torsd, den 14 nov. kl. 1,05-1,30 e. m.: Hur skrivkonsten kom till oss. Runorna (Prof. Elj-a£ Wessén). Se bilderna i programhäftet nr 4.
^rogramhäftena för hösten äro följande:
’Nr 4. Svensk litteratur, historia, geografi, biologi m. m. 39 sid. med 53 illustrationer. Nr 5. Danska och norska texter. 74 sid. Nr 6. Engelska och tyska. 35 sid.
Häftena nr 4 och 6 utdelas gratis till skolorna Vid rekvisition hos skolöverstyrelsen. Vid rekvisition skall uppgivas skolans namn, postadress samt antal exemplar, som önskas, vilket bor motsvara, det antal elever, som beräknas komma att lyssna samtidigt. Häftet nr 5 betingar för skolor ett pris av 25 öre pr exemplar (portofritt) och rekvireras likaledes hos skolöverstyrelsen.
Last och återgivet.
Kyrkomötet kompromissar i katekesfrågan, skriver Dagens Nyheter (1). Det vet inte självt riktigt, vad det vill. Schartauanernas biskop företräder en uppfattning, som inte kan göra anspråk på att samla de skilda viljorna. Det har Överlåtits åt ett av de tillfälliga utskotten att söka en enande formel. Resultatet ser man i det aktstycke, vars vidarebefordran till regeringen förmodligen beslutas i dag. Det ar troligt, att det bildar ett karakteristiskt uttryck för kyrkomötesmännens strävan att uppgå i en ekumenisk enhet, men hyser man därjämte den förhoppningen, att denna lösning - som ingen lösning ar, utan tvärtom en upplösning av grundtanken i nuvarande undervisningssystem - skall vinna anslutning från de bestämmande krafterna inom riksdagen, sa torde man sväva i villfarelse. Statsmakterna avvisa inte katekesutanläsningen i Bol-stadform for att sedan halsa den välkommen i kapprock.
När utskottet talar om behovet av att
vissa stycken l katekesen »effektivt inpräglas hos barnen» och i några skruvade vändningar överlämnar åt lärare, »som sa önskar», att »uppbygga» sin sammanfattande undervisning på katekesen, sa ar man långt ute på det glidande planet. Var och en förstår, vad ett arrangemang i överensstämmelse med dessa föreskrifter skulle betyda - nya utanläxor, nya eftergifter for den renlärighetspropaganda, som kräver, att skolan skall rätta undervisningen efter opinionen i vissa församlingar. I sitt interpellationssvar i riksdagen begärde ecklesiastikministern »utrymme för lokala individuella önskemål». Bakom hans latitudsystem dolde sig åtskilligt smått och gott, ägnat att väcka glada förväntningar hos katekesivrarna. Han fick emellertid ganska klart besked om att riksdagen icke var böjd for att göra religionskunskapens innehåll och omfattning till ett diskussionsämne och voteringsärende i skilda landsdelar. Han har också tegat sedan dess. Han torde inte kanna sig frestad att bryta tystnaden bara därför, att kyrkomötet förklarar sig gilla en uppfattning, som riksdagen förut varit i tillfälle att hora men icke gillat och säkert inte kommer att gilla.
Kyrkomötesutskottet har säkerligen haft sina vedermödor, innan det lyckats hopsnickra sitt på annat ställe återgivna betänkande. Å ena sidan finge ju inte motionen, som dock i all sin omöjlighet bi. a. bar tre maktägande biskopars namnunderskrifter, alltför uppenbart desavueras. Å andra sidan hade man kyrkliga mötets under sa svara födslö-våndor tillkomna resolution. Och sa regering och riksdag! Resultatet blev det foga klara och vägledande dokument, kring vilket åtminstone en formell enighet uppnåtts.
Betänkandet kunde gärna ha försetts med ett sannfärdigt motto: Vilja men inte vaga’!
Blomster ur katekesagitationens örtagård. I Göteborgs stiftstidning (h,) skriver signaturen »Klockare» bi. .a.:
Folkskolans lärare måste för alltid skrinlägga sitt utbasunande katekesfÖr-akt. Förväntningen att lärarkåren skulle massvis reagera till förmån för fortsatt katekesläsning slog fel; därutinnan framträdde ytligheten i deras religionshistoriska bildning, en brist som måhända finner sin förklaringsgrund i frånvaron av dogmatisk lärokurs i de ombildade folkskolseminarierna.
Vi läste for något årtionde sedan en dikt med titeln »Hjärtekvalsgråt». Den rann i minnet just nu.
I Vänersborgs Läns Tidning (h) läsa-vi i en dubbelt mellanslagen ledare:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
