Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
958
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 48
principer för folkskolans organisation och undervisning skulle inau-gureras. Hur mycket liv finnes egentligen nu i dessa en gång med sådant brak och dunder startade organ för Bengtsson i Kullen, Troedsson i Kulhult och andra stora skolreformatorer.? Vi möta hela bingen av katekespetitioner både den stora med 342,000 underskrifter, 1925 ars kyrkomötes, prosten Engströms i Bolstad och åtskilliga andras.
Detta utgör emellertid endast en bråkdel av pappersberget. 13 domkapitel, 52 statliga och 6 kommunala folkskolinspektörer, 2,364 skolråd och folkskolestyrelser, 2,316 lärarkårer samt alla lärarsamman-slutningar inom folkskolans värld ha avgivit yttranden. Och sedan ha ämbetsmän i åratal varit sysselsatta med att sortera, sammanfatta och göra statistik av luntorna.
Vad har nu blivit av det hela?
Av de 10 ledamöter inom skolöverstyrelsen, som deltagit i handläggningen av ärendet, har ingen enda föreslagit ändring i undervisningsplanens tim- eller kursplaner. Den överväldigande majoriteten inom överstyrelsen har avvisat alla förslag till ändringar i undervisningsplanen. Som den positiva behållningen av hela detta väldiga arbete framträder ett litet oskyldigt förslag om rätt för skolöverstyrelsen att medgiva avvikelser från gällande bestämmelser angående tillämpningen av undervisningsplanen, när sådana avvikelser avse att möjliggöra »åvägabringande av en ändamålsenlig pedagogisk försöksverksamhet».
Och sa ha katekesivrarna fått den tröst för ett tigerhjärta, som tilläventyrs kan ligga i att hrr Holmdahl, Walli och Johansson avgivit förslag om några jämkningar i undervisningsplanens anvisningar till kristendomsämnet, en kraftyttring som för resten kommit undervisningsrådet Björck att i ett särskilt yttrande lyfta ett varnande finger från det läger, som kan komma att besvara eftergifter mot katekesagitatorerna med en kamp för vida radikalare åtgärder i fråga om barndomsskolans religionsundervisning, an vad 1919 års undervisningsplan innehåller.
Möjligen skulle också halvtidsläsningens speciella främjare kunna finna en aning till hugsvalelse i undervisningsrådet Johanssons flaggande med »uppmjukning» av gränserna mellan undantagsformer och huvudformer i undervisningsplanens terminologi. Det lyser tydligen inte längre bara från Småland utan även från Brunkebergstorg.
För resten gör väl en fluga knappast någon sommar.
Härmed ar kontentan given av skolöverstyrelsens yttrande med vidfogade reservationer, önskvärt hade varit att redan i dag kunna återgiva skolöverstyrelsens yttrande både i dess principiella delar och i vissa enskildheter. Men utrymmesförhållandena tvinga oss att spara det till ett annat tillfälle. Föredragande i ärendet har varit undervisningsrådet Nylund, och detta borgar åtskilligt för både saklighet och logik i argumenteringen. Skälen för avstyrkande av alla revisionsprojekten verka med en tyngd, som det icke blir lätt ens för en regering med den nuvarandes kynne att komma förbi. Vid detta allmänna omdöme få reflexionerna för dagen stanna i fråga om majoritetsutlåtandet.
Däremot äro säkerligen våra läsare intresserade av att få höra något mer om de förslag, som reservationsvis framförts av överstyrelsens teologer. Deras resonemang berör först frågan om kristendoms-undervisningens timtal. Några allvarliga betänkligheter mot att i heltidsläsande folkskolor utöka tiden med en veckotimme för klasserna 3 och 4 å orter, där varmt intresse för ämnet föreligger, hysa de visserligen icke, men då sådan möjlighet redan finnes, där särskilda förhållanden föreligga, föreslå de ingen ändring i nuvarande bestämmelser. Beträffande kursplanerna påkalla de ej heller ändring. Däremot vilja de ha jämkningar i punkterna 5, 12 och 15 av anvisningarna.
Ändringsförslaget i punkt 5 går ut på att till ordagrant inlärande skulle kunna föreläggas - utom, såsom hittills, bibelord och psalmer - »ett mindretal korta, till såväl innehåll som form för barnen lätt-
tillgängliga minnesord, hämtade ur Luthers lilla katekes eller den kristna kyrkans klassiska litteratur i övrigt». I motiveringen framhålles, att undervisningsplanen icke bör innehålla någon föreskrift, att katekesen eller någon del därav skall ordagrant inläras. Sådana föreskrifter böra icke finnas i undervisningsplanen, allra minst beträffande kristendomsämnet. För övrigt lämpar sig icke katekesen i sin helhet för ordagrant inlärande av barn. Men ett kort kärnord, »vare sig det härrör från Luthers lilla katekes eller från någon annan kristen urkund, som befinnes för barnen särskilt värdefullt till innehåll och form och därtill ar för dem lättillgängligt», bor, »där man sa önskar»,, kunna givas till inlärande. Som exempel anföres Luthers förklaring till första budet.
Ändringsförslagen i punkt 12 äro egentligen tre. Först och främst föreslås, att det direkt utsäges, att sammanfattningen av den kristna tros- och livsåskådningen skall ske i anknytning icke bara till bergspredikan utan även »till Jesu förkunnelse i övrigt.»
Det andra ändringsförslaget i samma punkt går ut på att orden »samt sa anordnas, att den ej påkallar användningen av lärobok» strykas. I motiveringen framhålles, att redan nu fastslagits, att lärobok »får användas». Men uttrycket har givit anledning till missförstånd. Däremot vilja reservanterna ej vara med om en föreskrift, att lärobok skall användas, bi. a. av det skälet, att ingen tillfredsställande lärobok finnes att anbefalla.
Det tredje ändringsförslaget i punkt 12 avser en rent formell omredigering utan större praktisk betydelse.
I sammanhang med läroboksfrågan göra reservanterna några uttalanden om katekesen, som böra vara ägnade att framkalla ett nytt härskri från västkusten. De uttala oförbehållsamt, att katekesen icke lämpar sig som stöd för en sammanfattning av den kristna trosläran. De instämma helt i Lunds domkapitels uttalande, att katekesen »erbjuder vissa pedagogiska svårigheter, när den skall användas som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
