Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
962
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 48
synes utvecklingen under de båda senaste åren utvisa.
Sådana företeelser som den förra året i Skåne bildade föreningen för landsbygdslärare måste jämväl väcka allvarlig betänksamhet. Att tillkomsten av nämnda förening berodde på, att lärarna på landsbygden anse sig missgynnade beträffande representantskap i centralstyrelsen, ar ju en känd sak.
Då den nuvarande formen för val av ledamöter till centralstyrelsen synes verka alltför söndrande inom föreningen, och då slitningar av ovan nämnt slag i mesta möjliga mån böra förebyggas, föreslår kretsen, att val av ledamöter i centralstyrelsen uppdrages åt allmänna ombudsmötet.
Mot ett sådant förslag torde kanske komma att invändas, att det skulle minska kretsarnas intresse för ett sa viktigt ärende som val av föreningens styrelse. Någon större risk härför torde emellertid icke föreligga. Det nuvarande systemet för val av ledamöter i centralstyrelsen torde för ett stort flertal medlemmar mest ha karaktären av att leka blindbock. Man röstar på ett från något håll .lancerat namn utan att närmare - eller kanske ej alls - kanna något om personen bakom detta namn. Helt säkert torde inom varje krets intresset för att välja »elektor» för valet, d. v. s. ombud till ombudsmötet bli större an det intresse, varmed man nu väljer ledamöter till centralstyrelsen. Ty vid ett sådant ombudsval ha kretsmedlemmarna att rösta på någon, som de personligen känna till, om ej på annat sätt sa dock från kretsens sammanträden.
I samband med förslaget, att ombudsmötet skall utse ledamöter i centralstyrelsen, vilket förutsätter, att ombudsmötena bliva årliga, vill kretsen föreslå, att ombudsmöte sålunda hålles varje ar och att viktigare ärenden inom föreningen föreläggas ombudsmötet till behandling och yttrande.
De skäl, som kunna anföras emot, att ombudsmötet årligen sammanträder, torde huvudsakligen vara betänkligheter av ekonomisk art. Dessa betänkligheter kunna visserligen vara värda stort beaktande, men de varken böra eller behöva tillmätas sådan betydelse, att de få stå hindrande i vägen för en fast institution med årliga ombudsmöten. Då det nämligen ar möjligt för de olika grupporganisationerna var för sig att avhålla sådana ombudsmöten eller kongresser, bör detta också vara möjligt för Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Skulle det emellertid möta alltför stora svårigheter i ekonomiskt hänseende att avhålla ombudsmöte varje ar, vill kretsen som alternativ föreslå, att centralstyrelsens ledamöter väljas för en tid av 4 ar och att halva antalet väljes vartannat ar. Med denna valordning skulle ombudsmöte ej behöva hållas oftare an vartannat ar.
Kretsen framhåller till slut, att här framlagda förslag icke förutsätter eller erfordrar någon om- eller nyorganisation av S. A. F. ntan blott en mindre (Stadgeändring, då organisationsformen för val av ombud till ombudsmöte för något ar sedan vederbörligen fastställdes.
Uppsalakretsen förnyar sin ar 1927 ingivna motion, i vilken hemställdes, att centralstyrelsen måtte föranstalta om sådan ändring av föreningens arbetssätt, att de uppgifter, som nu åligga kretsarna komme att överflyttas till en av kretsarna vald ombudsförsamling. Kretsen yttrar:
De skäl för en ändring av föreningens arbetssätt, som kretsen anförde i sin motion ar 1927, äro enligt kretsens mening alltjämt gällande. Sedan kretsen inlämnade sin motion, har jämväl den ändringen inträtt i för-
eningens arbetssätt, att lönefrågan överlämnats till ett representantskap. Kretsen ar av den uppfattningen, att detta representantskap måste anses vara en provisorisk lösning av frågan om enandet av kåren. Kretsen kan icke underlåta att fråga, huru centralstyrelsen for sin del tänkt sig fortsättningen. En återgång till de förhållanden, som rådde före representantskapets tillkomst, ar av flera anledningar otänkbar, och ett bibehållande under en längre tid av den ytterligt tungrodda apparat, som representantskapet faktiskt ar, synes orimligt. Enligt kretsens mening borde nu tiden vara inne att göra en grundlig undersökning, huruvida möjligheter finnas att inom S. A. F. tillgodose och sammanföra de skilda intressen, som representantskapet avser att hålla samman. Kretsen åsyftar ett enande av S. A. F. och grupporganisationerna. Initiativet till en dylik undersökning bör givetvis komma från S. A. F. Enligt kretsens mening kan den åsyftade undersökningen om. åstadkommande av en enhetlig organisation för folkskolekåren ske i samband med förarbetena till den omorganisation av föreningens arbetssätt, som kretsen påyrkar. Kretsen vill ånyo betona, att vår förenings arbetssätt ar i högsta grad otidsenligt och otillfredsställande. Det ar helt enkelt orimligt att bibehålla den arbetsordning, som fastslogs ar 1880.
Under hänvisning till motionen i denna fråga av ar 1927 och till vad här ovan anförts hemställer kretsen, att centralstyrelsen matte ånyo upptaga kretsens motion av 1927 till behandling och därvid vidtaga sådana åtgärder, som i motionen begärdes, samt att centralstyrelsen, for den händelse styrelsen finner de i denna motion framförda önskemålen värda beaktande, jämväl måtte ägna dessa spörsmål nödig uppmärksamhet.
Rättstavningsfrågan.
Ystadstraktens skolförening har ingivit en motion av följande lydelse:
Det erkännes allmänt, att det kunskapsmaterial, som dag efter dag hopas och alltmer ökas, med fordran att bliva meddelat och inhämtat i folkskolorna, hotar att bliva överväldigande. Om läroämnena och läroämnenas omfattning alltjämt ökas, utan att någon begränsning på andra håll kan ske, sa måste detta förr eller senare leda till barnens överansträngning.
Under sådana förhållanden måste det vara en stor fördel, om någon begränsning, huru ringa den an må vara, kan åstadkommas utan förlust med avseende på skolans slutresultat. Ännu naturligare synes en dylik förenkling vara, om man genom dess tillämpning icke allenast kan uppnå samma kunskapsresultat utan t. o. m. ett bättre. Kan detta ske, sa synes det nästan oförsvarligt att icke ju förr dess hellre vidtaga behövliga åtgärder för vinnande av ett sådant mal.
Ett ämne, som i hög grad kan begränsas genom en förenkling, ar rättskrivningen. Man måste besinna, att skrivningen ar ett medel blott och icke har något ändamål i och för sig själv; men då måste man ock se till, att medlet, redskapet, blir sa enkelt och lätthanterligt som möjligt. Därigenom sparas mycken tid och mycken möda, som kan komma modersmålsundervisningens övriga och mycket viktiga delar till godo - vinnande av säkrare ljudläsning och bättre välläsning, fullständigare inlärande av språkläran och rikligare övning i språkets både muntliga och skriftliga behandling.
En sådan minskning i arbetets möda kan man vinna genom en ljudenligare beteckning av modersmålet. På grund av det ovan anförda får Ystads-
traktens lärarförening hemställa, att centralstyrelsen behagade till prövning upptaga och till vederbörande göra de framställningar, som i nedanstående förslag påfordras, för att inom en snar framtid ett ljudenligare stavsätt må i rikets undervisningsanstalter införas.
1. För sje-, äng-, och tje-ljudet införas nya beteckningar, exempelvis för sje-ljudet långt s och för äng-ljudet n med g-sväng. - Vad tje-ljudet beträffar borde en pristävlan utlysas, då meningarna rörande detta ljuds beteckning äro delade.
2. De stumma tecknen kastas bort i orden värld, karl, psalm och psaltare.
3. Ändring av o som tecken för långt å-Ijud till å, t. ex. dåv, dåvhjort, hav, klave, lav, sava, såvel, såvra, -skav, skråvlig, skåvel, åvan, förkåvra, orlåv och hånung.
4. Ändring av e till ä för ä-ljud framför j och r t. ex. äj, haj, bäj, dräja, fäja, läja, maja, pr äj a, spä j a, ha j ar e, lä j on, nä j on, pä j la, dä j lig, nä j lika, fäjd, fräjd, läjd, cistärn, kasärn, modärn, lusärn, lantärna, härtig, värb, vars, närv, tarm, tärs, klärk o. s. v.
I följande ord tecknas ä-ljudet likaledes med ä: ränsa, svan, i j an, täxt, f rask, väsper, präss, fäst, päst, rast, häller, kälke, hälst, al j est, häl j och hälga.
5. De stumma tecknen h, d, g och l framför j borttagas. J-ljudet stavas med j framför mjukt självljud.
Kretsen tillägger, att ovanstående förslag ar grundat dels på ett inledningsanförande om ljudenlig skrift av f. lektor E. Larsson, Lund, hållet vid kretsens årsmöte den 2 november i ar och dels på professorerna Lyttkens och Wulff s »Önskemål» i deras senaste ordlista.
S. A. F.-medlemmar - liv-försäkringstagare få extra vinstutdelning.
På grund av kontrakt mellan Sveriges allmänna folkskollärarförening och livförsäkringsbolaget Svecia, vilket bolag numera uppgått i livförsäkringsaktiebolaget Skandia, komma innevarande ar de försäkringstagare, som tillhöra den s. k. lärargruppen, att erhålla särskild vinstutdelning.
Rätt till ifrågavarande vinster, som utdelas vart tionde ar, tillkommer endast dem, vilka ar 1928 voro medlemmar i Sveriges allmänna folkskollärarförening. Vid kontrollerandet av medlemskapet i S. A. F. har det visat sig, att åtskilliga lärare, som tidigare tillhört lärargruppen, genom utträde ur föreningen förlorat rätten till den extra vinst, som under den senast förflutna 10-årsperioden uppstått for gruppen. Då vinsten ror sig om belopp ej sa obetydliga, måste man förvånas över att lärare icke ens, när det gällt den egna livförsäkringen, förstått att genom fortsatt anslutning till S. A. F. bevaka sina ekonomiska intressen.
5. A. F:s jubileumsinsamling avser att åstadkomma en hjälpfond för behövande lärare och lärarinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
