Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 48
SVENSK LÄKARETIDNING.
963
folkskoleseminarierna.
Rektorsbefattningen i Göteborg. Till den ledigförklarade rektorstjänsten vid folkskoleseminariet i Göteborg hade vid ansökningstidens utgång den 16 november 1929 följande sökande anmält sig: lektorn Olof Ljunggren, Göteborg, rektorn, fil. dr G. L: son Högsby, Strängnäs, lektorn E dg. Sjödahl, Göteborg, rektorn Sam Mårtenson, Växjö, leiftorn Alf Hildinger, Falun, lektorn, docenten Oscar Hippel, Göteborg, rektorn Teodor Nyström, Malmö, och t. f. undervisningsrådet Gustaf Walli, Stockholm.
Efterprövning. Följande folkskollärare ha hänvisats att undergå efterpröv-ning till folkskollärarexamen i nedanstående ämnen:
folkskollärarna K. E. Andersson och K. G. Olsson vid folkskoleseininariet i Karlstad, Andersson i ämnena geografi samt biologi och hälsolära samt Olsson i ämnena kristendomskunskap och geografi,
folkskollärarna K. F. G. Blohmé och N. A. B. Ahlberg vid folkskoleseminariet i Lund, Blohmé i ämnena historia, biologi och hälsolära samt psykologi och pedagogik samt Ahlberg i ämnena modersmålet, biologi och hälsolära, välskrivning samt manlig slöjd,
folkskolläraren S. H. V. Jonsson vid folkskoleseminariet i Linköping, i ämnena kristendomskunskap, modersmålet och välskrivning,
folkskolläraren A. H. N. Larsson vid folkskoleseminariet i Göteborg, i ämnena geografi och ekonomilära samt
folkskollärarinnan Ruth Disa Helena Zetterberg vid folkskoleseminariet i Kalmar i ämnena kristendomskunskap och matematik.
Provar. På därom av fil. mag. Maj von Engeström gjord framställning har skolöverstyrelsen, som den 14 juni 1929 hänvisat henne att under höstterminen 1929 vid folkskoleseminariet i Stockholm deltaga i provårskurs i ämnena modersmålet, engelska språket och geografi för att sedermera fortsätta och avsluta provåret vid allmänt läroverk, vid föredragning den 15 november 1929 beslutat, med ändring av ovanberörda beslut, medgiva henne rätt att under höstterminen 1929 avsluta sagda provar.
Småskolseminarierna.
Efterprövning. Småskollärarinnan Anna Hellström har hänvisats att vid småskoleseminariet i Härnösand undergå efterprövning till småskollärarexa-men i ämnena modersmålet, matematik, historia, teckning och kvinnlig slöjd.
Den mest förtjusande flickbok man gärna kan träffa på ar 7 Rosengård. Pris endast kr. l: -, inb. l: 75, I bokhandeln och från Lindblads Förlag, Uppsala.
(Annons.)
Sveriges folkskollärarförbund.
Stockholmskretsen av Sveriges folkskollärarförbund firade i fredags 10-årsminnet av kretsens bildande med en högtidlig fest i Konserthusets lilla sal.
Kretsens ordförande, folkskollärare Rickard Örtendahl, hälsade de närvarande välkomna, varefter ecklesiastikministern, statsrådet Claes Lindskog, höll högtidstalet över ämnet »Om bildningsideal och uppfostringsideal». Tal. framhöll, att två huvudlinjer kunna särskiljas, den grekiska och den romerska, och redogjorde därefter for hur den kommit till uttryck i våra olika skolformer, av vilka folkskolan ar den, som kan sä-gast bast förverkliga det grekiska hel-hetsmänniskoidealet.
Förbundets ordförande, överlärare Martin Liander, talade därefter om förbundets mål och strävanden.
Dödsfall.
Emily Bölling.
Den 14 nov. avled på Hälsingborgs lasarett skolkökslärarinnan fröken Emily Botting i Hälsingborg.
En sällsynt vacker livsgärning har genom detta dödsfall fått sin, mänskligt att döma, allt för snara avslutning. Efter genomgången fackutbildning vid Göteborgs skolköksseminarium blev fröken Bölling, då tjuguårig, fr. o. m. höstterminen 1895 anställd vid Hälsingborgs folkskola såsom dess första lärarinna i huslig ekonomi. På denna plats verkade hon sedan oavbrutet, till dess sjukdomen nedbröt hennes kraft, och de kvinnor av det unga Hälsingborg, vilka av henne fått sin handledning i hemmets skötsel och vård, kunna räknas i tusental. Hennes stora skicklighet som undervisare, hennes eminenta förmåga i övrigt att handleda flickorna samt i förening därmed hennes hjärtegodhet och förståelse för de unga förvärvade henne elevernas aktning och tillgivenhet i hög grad. Som ett av bevisen på hur uppskattad hon i dessa avseenden var, torde kunna räknas, att hon sedan många ar har varit hedersledamot av Hälsingborgs husmodersförening. Helt visst kommer också budskapet om hennes frånfälle att framkalla starka känslor av sorg och tillika tacksamhet mot henne från de många, som haft förmånen att åtnjuta hennes handledning.
Om Emily Böllings egentliga kall sålunda hänför sig till skolans och undervisningens fält, har hon på ett annat, visserligen närliggande område gjort sin kanske mest betydande insats, även därtill ledd av sin varma medkänsla för samhällets lidande och vanlottade medlemmar, särskilt bland de små. När föreningen Hälsingborgs sommarkolonier ar 1900 bildades, blev fröken Bölling redan från början en av dess mest verksamma medlemmar, och i 28 ar har hon som koloniföreståndarinna ägnat den tid, som hennes kamrater inom skolan utnyttjat för rekreation, till att ta vård om flockar av småttingar, vilka under sommarveckorna sändas ut på landet för att hämta hälsa och krafter. Fröken Bölling åtog sig alltid vården av en s. k. långtidskoloni, som under de senaste åren varit förlagd till Markaryd. Under hennes kunniga och erfarna ledning har denna förläggning utvecklat sig till ett mönster i sitt slag. Men också under terminerna ägnade hon största delen av den tid, som blev övrig från skolarbetet, åt social hjälperksamhet, för vilket hon på
mångfaldiga sätt togs i anspråk. Hälsingborgs fattigvårdsstyrelse, av vilken hon i flera ar varit ledamot, har med henne förlorat en av sina mest intresserade och erfarna medlemmar.
Med sitt öppna väsen, sin ljusa syn på livet, sin redbarhet och vänfasthet förvärvade Emily Bölling överallt vänner. I den talrika kamratkretsen och bland de många andra, som stått henne nära, har hennes hastiga bortgång väckt den djupaste förstämning. Men minnet av henne skall länge leva i ljus hågkomst.
Emily Bölling var till börden värmländska, men av en norsk släkt. Hennes fader, godsägaren Jakob Bölling, en äldre halvbroder till Fritjof Nansen, inflyttade på sin tid till Värmland och var en tid bosatt i By socken, där dottern Emily föddes den 6 ’mars 1875. Vid hennes bår stå närmast sörjande åldrig moder, syskon samt en fosterdotter.
Hz.
vCitferafur.
A. V. Carlsons bokförlag;
Bibeltexter för kristendomsundervisningen i folkskolan jämte Luthers lilla katekes i enlighet med 1919 års undervisningsplan utgivna av Georg Brandell. Andra, omarbetade uppl. Kr. l: 50.
Förlagsföreningen Esperanto:
Sivagi. Drama ur Indiens historia under 17: e århundradet av Lakshmiswar Sinha. Kr. l: 50.
Lärolok i esperanto för A. B. F. och andra studiecirklar av språklärare Jan Massiak. Kr. 2:50.
Kooperativa förbundets förlag:
Nationalekonomi för alla. Det viktigaste av nationalekonomin i 13 kapitel av G. Westin-Silverstolpe. Kr. 3: -.
Diakonistyrelsens förlag:
Ur äventyrens värld. Pojkboken 1929. Kr.
a orcf.
Skriftliga avgångsprov.
»Det har roat undertecknad att undersöka förhållandena i två kretsar, som ej bestämt sagt ifrån om ändring av § 47. Det visar sig då, att i Västerbergslagskretsen var en folkskolinspektör inledare av frågan och i S. Dalarnes kretsen var en folkskolinspektör 4en flitigaste debattören ! !
Fix.»
Ovanstående insändare stod att läsa i Sv. Ltg nr 46. »Fix» låter ej veta, om han drar några slutsatser ur de betydelsefulla fakta han avslöjar, men de två utropstecknen antyda ju något. I varje fall ar val avsikten (om eljes insändaren skall ha någon mening), att tidningens läsare skola dra vissa slutsatser. För att i någon mån bidraga till att dessa icke endast bli hastiga utan om möjligt även riktiga ber jag få anföra ett par förhållanden, som tydligen undgått »Fix» vid hans »undersökning» vad Västerbergslagenskretsen angår. Inspektören deltog i debatten efter inledningsanförandet med ett eller två korta inlägg. Då beslutet fattades hade icke blott inspektören for en god stund sedan lämnat mötet, utan även överläraren i kretsens största distrikt, som veterligen hyser en med inspektörens överensstämmande uppfattning, hade avlägsnat sig. I »Fix» ögon kanske det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
