Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 50:
SVENSK
1001
en dags funderare, innan den utlät sig i frågan, har också visligen aktat sig for att ikläda sig någon proprieborgen for besparingssynpunkterna. Den sammanfattar sin mening i följande mera försiktiga omdöme:
Om de sakkunnigas förslag ar lyckligt utformat i alla detaljer kan givetvis icke med säkerhet bedömas, innan man haft tillfälle att ta närmare kännedom om detsamma. I sina huvuddrag ar det i varje fall ägnat att väcka tillfredsställelse.
Socialdemokraten gör under rubriken »Herodes och Pilatus» några randanteckningar i marginalen:
Enligt förslaget skall det hädanefter vid ett stort antal läroverk bli regelmässig samläsning mellan den fyraåriga och den femåriga realskolelinjen. Men eftersom den senare redan i första klassen börjat bi. a. läsa tyska, sa tvingas ju de inträdessökande lärjungarna från folkskolans sjätte klass över hela linjen att med hjälp av en forcerad snabbkurs söka hinna fatt sina kamrater från den femåriga linjens första klass. Man kan ej annat an instämma i följande omdöme, som härom året avgavs med tanke på ett föreslaget liknande arrangemang: »Att vissa lärjungar från folkskolan, måhända de ekonomiskt ogynnsammast ställda, skulle sammanföras i en särskild avdelning och under en helt visst mycket ansträngande och pressande snabbkurs bibringas nödtorftiga kunskaper för att kunna bestå inträdesprovet till läroverket, ter sig för mig föga tilltalande.» Yttrandet härrör från - dåvarande statsrådet Almkvist, identisk med kommittéledamoten Almkvist, vilken nu satt sitt namn under ett förslag, som i princip ar detsamma som det han för ett par ar sedan bestämt avvisade. Reflexioner äro överflödiga.
Svenska Dagbladet, som naturligtvis ar förtjust, betecknar med full rätt det ovannämnda systemet som »det nya och viktiga» i det nu framlagda förslaget. När emellertid kollegan med sådan andakt hälsar detta normaliserande av samläsningen, tycks den alldeles ha glömt bort, att vissa pedagogiska oformligheter, särskilt beträffande historieämnets kursplan, vilka Sv. D. nyligen nagelfor i skarpa ordalag, genom denna metod komma att bli definitivt fastlåsta. Över huvud taget måste systemet komma att få ödesdigra verkningar for den femåriga realskolans hela arbetssätt. Men vad gör det, om denna eljest från högerhållet sa omhuldade skolform blir lidande på kuppen, bara man får det utsökta nöjet att klämma efter den fyraåriga linjen och dess upphovsmän!
Sådant generar varken hr Lindskog, som till varje pris måste infria vallöftet om »skol-revision», inte heller de herrar ur ’det frisinnade lägret som ar 1928 sprungo ifrån sina egna ståndpunkter i flickskolefrågan och som även beträffande övriga högre skolor tyckas hylla principen att »ett steg till höger står man alltid till svars för». Herodes och Pilatus komma utmärkt om sams.
Vi hänvisa i övrigt till ledaren i dagens nummer.
Ur verklighetens värld. Tidningen Socialdemokraten står för följande skildring ur livet:
Härom dagen fick en yngling, anställd i ett av våra försäkringsföretag med sig hem ett papper, på vilket följande var präntat med prydlig stil: Undertecknad förbinder sig härmed att sluta min anställning i .... vid fyllda 20 ar eller den . . . ., d. v. s. födelsedatum. Papperet skulle undertecknas av målsman, i detta fall fadern. Denna fann detta vara synnerligen kuriöst och vägrade att underskriva papperet.
Vid en undersökning, som en medarbetare i Soc.-D. föranstaltat med anledning av det ovan angivna fallet, konstateras att förfaringssättet ar ganska vanligt inom försäkringsföretag, banker o. dyl. Ynglingarna tagas direkt ur skolan - alltid folkskolan .- få gå i företaget under de ar då de skulle grundlägga utbildningen för framtiden, och skickas sedan utan vidare i väg vid fyllda tjugu ar med ett springpojksbetyg som rekommendation. Helt naturligt draga sig andra företag från att taga i sin tjänst personer, vilka under den tid, som bort vara lärotid, bortslösat denna på igenklistring av brev, uträttande av ärenden och andra visserligen nödvändiga, men knappast meriterande sysslor för arbeten i produktionsapparaten. Och följden blir en omfattande ungdomsarbetslöshet. När den unge mannen sedan kommer från sin värnplikt äro sa gott som alla utvägar stängda för honom.
Tidningen återgiver uttalanden av två försäkrillgsdirektörer, som bekräfta, att systemet praktiseras inom deras företag. Förtroendemannen for Försäkringsfunktionärernas förbund, hr S. Svensson, uttalade, att han fann det »upprörande och orättfärdigt att man för grovarbetet på ett kontor anställer folkskolepojkar för att, sedan man icke längre har behov av dem, utan vidare skicka i vag dem. Det finns dock ett botemedel, och det heter organisation.»
Botemedlet räcker kanske ett stycke. Men ytterst bottna dessa upprörande förhållanden till stor del i var onaturligt korta skoltid. Arbetarbarnen börja vid alltför unga ar konkurrera på arbetsmarknaden, bli där för något ar begärliga på grund av sin billiga arbetskraft men kastas sedan på gatan för att ersättas av yngre årgångar. Och sa växer skaran av arbetslösa i de högre ungdomsåldrarna.
Det vore lyckligt, om våra fackföreningsledare allmännare finge upp ögonen för den fara, som hotar i barnens proletarisering.
cfayen.
Demaskering.
Som våra läsare funnit, har en polemik förekommit mellan Svensk Läraretidning och Svenska Dagbladet angående realskolans dåliga undervisningsplan. Från vår sida har hävdats, att ansvaret härför vilar på 1927 års Skolsakkunniga, som stick i stäv mot 1927 ars riksdagsbeslut föreslagit parallella kurser för den fyraåriga och den femåriga realskolan under större delen av skoltiden. Härtill har Svenska Dagbladet svarat, att samläsningen
nödvändiggjorts av statsfinansiella skal. Vi ha uppvisat, att detta ar en ren osanning: organisationsplanen uppgjordes av 1927 års Skolutskott sålunda, att samläsning icke skulle förekomma förrän i realskolans högsta klass. Lärarlöner och lärartimmar voro beräknade härefter.
I en av Sv. D: s artiklar, som uppenbarligen voro inspirerade från håll, där man hade tillgång till några då icke offentligen tillgängliga synpunkter och källor, förekommo några antydningar om att den, som skriver detta, som skäl för sin polemik hade särskild vrede mot de kommunala flickskolorna. Sammanhanget mellan frågan om realskolans undervisningsplan och de kommunala flickskolorna föreföll då något obegriplig. Men vi tänkte i vårt stilla sinne, att meningen varder väl en gång uppenbar, när skolintrigörerna lyfta på någon av sina masker.
Det nu framlagda förslaget till »uppmjukning» av 1927 års skolreform ger förklaringen till de dunkla antydningarna. Dess viktigaste principiella innebörd ar, att vi vid sidan om den fyraåriga och den femåriga realskolan få en tredje typ, en s. k. -förenad realskolelinje, som varken ar det ena eller det andra. Den skall kännetecknas av att samläsning äger rum mellan fyraårig och femårig realskola enligt den kommunala flickskolans mönster. För ögonblicket skola vi lämna å sido den efter var uppfattning dåliga och mot barn från den 6-åriga folkskolan orättfärdiga organisationsform, som fått stå såsom mönster för de sakkunnigas förslag, och fullfölja tankegången i övrigt.
Läroverkens undervisningsplan utfärdades ar 1928. Då de Skolsakkunniga - i strid mot 1927 ars riksdagsbeslut - framlade förslag om i stor utsträckning parallella kurser for lågklasserna i realskolan, föranleddes detta icke, såsom i polemiken lögnaktigt sagts, vare sig av statsfinansiella skäl eller på grund av erfarenheter om den nya läroverksorganisationen, som då knappast trätt i kraft, utan ingick uppenbarligen i en redan då uppgjord plan på att förstöra 1927 ars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
