Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1000
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 50
snart uttragglad diskussion över årets stora debattämne.
Vi börja med en representant för västkusten, Vestra Sveriges Dagblad (h):
Skolöverstyrelsen har ställt sig på den ståndaktige tennsoldatens piedestal. Den vill regera skolan efter sitt eget huvud utan hänsyn till framkommen välmotiverad kritik och önskemålen hos landets kristliga befolkning. Skolöverstyrelsen har till och med panna att möta de många klagomålen med öppet hot om att kristendomsundervisningen i skolan helt äventyras, om icke striden om denna undervisnings ordnande upphör. Bra rutet. Men den höga styrelsen lärer mycket misstaga sig, ifall den tror, att det hotet imponerar på vårt kyrkofolk. Något fogdevälde kommer inte heller på skolans område att tolereras.
»Bra rutet», för att citera det ärade organet för fromhet och kristlig kärlek!
Skånska Dagbladet, organ för bondeförbundet i Skåne, har också blivit fromt och breder därför på med en litania över skolöverstyrelsen. Den ser räddningen i en ny katekeskommission.
Att nu återinföra katekesen såsom obligatorisk lärobok i alla skolor ar icke tillrådligt. Att medgiva densamma eller vissa partier därav till fri användning som lärobok, där man sa önskar, skulle visserligen vara ett steg i riktning mot ökad religiös tolerans, men lär vara svart att praktiskt genomföra och löser i alla händelser icke frågan. Må då försöket an en gång göras mod en katekeskommission. Det ar icke ett alldeles hopplöst företag.
Hur vore det att överlämna detta uppslag till 1927 års Skolsakkunniga? De ha mognaden inne och lära visst snart hotas av arbetslöshet.
Dagens Nyheter (Y) skriver:
Det ges bara en möjlighet för fred på kristendomsundervisningens område, och den går icke att förlika med katekesutanläsning-en. De upplysningar regeringen numera fått fråD sakkunnigaste håll böra avvärja alla frestelser att bryta katekesfreden.
Uppsala Nya Tidning (1) återgiver med instämmande Svensk Läraretidnings uttalanden i frågan och slutar:
Vid besvarandet av katekesinterpellationen vid årets riksdag avgav ecklesiastikminister Lindskog en rätt oklar deklaration, men efter skolöverstyrelsens bestämda uttalande behöver han inte längre sväva på målet. Han gör klokt i om han låter undervisningspla-nen i detta stycke vara i fred; sker inte det, framkallar han bara en strid, som inte blir till skolans gagn.
Den frireligiösa Värmland sp o st en (fr) yttrar bi. a.:
En hel del konservativa tidningar ha uttalat sitt stora ogillande av skolöverstyrelsens yttrande och ge uttryck för förhoppningar om att regeringen skall tvärt emot såväl riksdagsmajoriteten som skolöverstyrelsen gå katekeskravet till mötes. Förvisso komma dessa förhoppningar på skam. Sa obetänksam ar säkert anda icke regeringen. Såsom någon sabotör av kristendomsundervisningen vill säkert icke regeringen fungera, och det skulle vara den enda förnuftiga meningen med ett bifall till katekeskravet.
Ny Tid (s) går Sakligt och skarpt till ratta med katekesreaktionen.
Den centrala skolmyndigheten har övertygande uppvisat, att 1919 års undervisningsplan i sin helhet bor orubbad bestå. Det kan icke tolereras, att en högerregering, som måhända snart nog tvingas att försvinna från skådebanan, genom »uppmjukningar» i undervisningsplanens utkanter går att lägga till rätta för katekesplugg på smygvägar. Ingen avprutning kan därför medgivas i vår fordran, att undervisningen i folkskolan fortfarande som hittills skall bedrivas med konsekvent fasthållande vid de grundsatser och den anda, som 1919 års plan inaugurerat.
Östergötlands Folkblad (s) har svårt att tänka möjligheten, att regeringen kan handla sa ansvarslöst, som dess press påyrkar.
Höger regimens tid tar slut en gång, och andra strävanden komma att bli representerade vid rådsbordet, strävanden som icke kunna tolerera katekesplugget i vare sig ena eller andra formen. Och ingen kan då hindra att en ny förändring vidtages. Men inte ar det väl önskvärt att undervisningsplanen kommer att på detta satt bollas mellan olika regeringar! Nej, det ar på tiden, att striden om denna sak avblåses genom ett fasthållande av nuvarande ordning ända intill dess att tidsförhållandena mognat för en förändring, en förändring som förvisso kommer att få en helt annan innebörd an den katekes-vurmarna ivrat för.
I Q r ek r o-Kurir en (s) skriver märket E. E : son en hovsam och saklig artikel, vari bi. a. följande uttalande förekommer :
Trots Bolstadskampanjen, katekespetitioner m. m. betecknar tillkomsten av den nya undervisningsplan en. det verkningsfullaste greppet hittills for åvägabringande av fred omkring kristendomsämnet. Katekesfrågans behandling vid årets kyrkomöte vittnar också om att t. o. m. inom de kretsar, där den nya under visningsplanen haft sina argaste vedersakare, en avspänning ägt rum. De grundsatser rörande kristendomsundervisningen i folkskolan, som prägla undervisningspla-nen, få nu betraktas som i stort sett erkända. Tanken på en återgång till det gamla ar nu hopplösare an någonsin, och därmed bedarrar stormen.
Vi antydde redan i föregående nummer, att förhoppningarna om status quo i katekesfrågan voro klent grundade. Regeringen liar sett frågan valpolitiskt och vid det i fredags fattade .beslutet handlat därefter. Om något lugnväder lär det hädanefter bli svart att tala.
Som uppträdda på ett snöre togo de bottenskolefientliga tidningarna Linder förra veckan till orda i samband med offentliggörandet av 1927 års skolsak-kumiigas betänkande angående de statliga flickläroverken och »uppmjukningen» av 1927 års skolreform. Betänkan-dena avlämnades sent en dag i ecklesiastikdepartementet, och redan följande dag förekommo langa och »sakkunniga» ledare, där till på köpet alla skribenterna hade hittat på precis samma guldkorn i luntorna. Det hela verkade ett stycke regikonst - kanske, en smula for clurkdriven för att framkalla den eftertrådda effekten.
Genom några utdrag vilja vi emellertid låta våra läsare få del av vad åtskilliga organ for den verkliga sakkunskapen på Skolans område haft att förmäla. Utrymmet medger endast korta citat.
Svenska Dagbladet (h) :
De sakkunnigas förslag innebar ur ekonomisk synpunkt, att i sex städer det tilltänkta flickläroverket ersattes av en realskola. Ett fullständigt läroverk kostar enligt de sakkunnigas beräkningar staten omkring 95,000 kronor mera om året an en realskola. På var och en av de sex orterna skulle alltså genom den förordade ändringen i den Rydénska organisationsplanen årligen sparas omkring 95,000 kronor, sammanlagt såledee över en halv million kronor om året, och flickorna få ändå tillfälle till precis samma utbildning som efter den dyrare planen. Därtill kommer för de olika städerna skillnaden i byggnadskostnad, som givetvis rör sig om betydande belopp - det ar framför allt gymnasiet med alla dess skilda lokalbehov, som gör ett bygge for ett fullständigt läroverk sa drygt.
Nya Dagligt Allehanda (h) :
Det ar nog också ett gott grepp av de sakkunniga, när de för de återstående 6 städer, som skulle ha fått statliga flickläroverk, föreslå som substitut upprättandet av flick-realskolor och gossgymnasiernas omvandling till samgymnasier. En stor ekonomisk besparing göres ock genom sistnämnda arrangemang, ty ett fullständigt allmänt läroverk kostar staten era 95,000 kr. mer an en realskola. Summera ihop dessa siffror för några orter - det blir pengar!
Dagens Nyheter (1) :
Betänkligheterna mot en ytterligare utvidgning av samundervisningen torde kunna avvisas redan på statsfinansiella grunder: skillnaden i kostnad mellan ett fullständigt läroverk och en realskola belöper sig för staten till i runt tal 95,000 kr. om året, vadan de sakkunnigas förslag alltså innebär en årlig besparing för staten på bortåt 600,000 kr.
Till denna besparing for staten kommer en icke mindre betydelsefull för flickorna i dessa läroverk.
Svenska Morgonbladet (fr) :
Reformen torde enbart for staten innebära en besparing på över 1/2 mill. kronor pr ar, varjämte för flickorna den fördelen tillkommer, att den dubbla anknytningen från folkskolan skulle förekomma, precis som for pojkarna.
Sammanställningarna här ovan - vi ha utelämnat alla älskvärdheter mot denna tidnings redaktör - ge en antydan om den taktik, som valts för att presentera det framlagda förslaget i gynnsammast möjliga dager. Man vill inbilla allmänhet och riksdag, att man sparar pengar genom detsamma. Det tar sin tid att kontrollera de ekonomiska kalkylerna, men sa mycket faller redan vid en första granskning i ögonen, att faktorer utelämnats, som komma att ställa hela detta projekt i en annan ekonomisk belysning, an den som befunnits lämplig att använda vid den första presentationen.
Stockholmstidningen (1), som tog sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
