Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 2. 8 januari 1930 - E. A. Unzell: Skuggor och dagrar från förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 2
lingen fordrades, om denna blott ett år
ville på försök inrätta dylik skola.
Referenten av stämmobeslutet tillägger
upplysningsvis: »Kareby socken var
den sista i riket, som antog lutherska
läran, varför dess inbyggare i långliga
tider benämndes ’de okristne7, enligt
Holmbergs Bohusläns historia.»
I samband med redogörelse för ett
annat kyrkostämmobeslut angående
fortsättningsskolan erinras om, hurusom
en småländsk församling–––––-på
förslag av en dåvarande riksdagsman i
andra kammaren höjde lärarens lön från
500 till 600 kr. mot villkor, att läraren
varje är såsom gåva överlämnade till
församlingens skolkassa 100 kr.
Härigenom erhöll församlingen ett
statsanslag av 400 kr. i stället för 333 kr. 33
öre och bedrog sålunda staten årligen
på 66 kr. 67 öre. Detta lär ha passerat,
ända till dess en ny iskolrådsordf or
ande kom till platsen, vilken förvånade
sig över, att en fattig skollärare kunde
hava råd att årligen skänka bort 100
kr., och på fråga härom erhöll till svar
av läraren: »Jag törs ej annat för
riksdagsmannen.»
Då det i nådens år 1928 på fullt
allvar ifrågasattes av skolrådsordförande,
huruvida en folkskollärare kan anses
valbar till ledamot i skolrådet, må det
ju inte alltför mycket förvåna, att
tveksamhet därvid kunde råda 1884 t. o.
m. i den goda staden Malmö.
I Malmö S: t Petri kyrka hölls den
30 maj d. å. kyrkostämma, varvid det
gällde att utse en ledamot i stadens
skolråd med anledning av handlanden
R. Åbergs frånfälle.
Kyrkoherden Hägglund föreslog till
hr Åbergs efterträdare bokhandlanden
J. G. Hedberg, som vore villig att
komma in i skolrådet och bliva kassör.
Riksdagsmannen C. A. Andersson
framhöll önskvärdheten av, att en
skollärare erhölle säte och stämma inom
skolrådet, där han säkert skulle genom
sin noggranna kännedom om en mängd
viktiga, ehuru mera obemärkta
skolförhållanden verka mycket gott.
I detta avseende trodde han stämman
skola göra ett gott val genom att rösta
på folkskolläraren P. O. Velin.
Ordföranden förklarade sig, med
hänsyn till folkskollärarnes
subordina-tion under skolrådet, ej kunna
framställa proposition på hr Velin. Om en
skollärare finge plats i skolrådet, skulle all
disciplin och ordning upplösas.
Förslaget vore en orimlighet.
Kaptenen C. E. Boman,
stadsfullmäktiges ordförande, ansåg, att hr
Anderssons förslag vore samhällsupplösande
-.–––––––. En talare bestred detta
och en annan »ansåg ordf: s farhågor
väl långt drivna».
Skolläraren Jonasson begärde men
erhöll ej ordet.
Skolläraren J. Hammarlund blev
under sitt anförande 3 å 4 gånger
avbruten av ordf. Kyrkoherden Hägglund och
stadsfullmäktiges ordf., som sutto i
tal: s närhet, ropade alltjämt, att han
skulle skynda sig.
Kyrkoherden’ Hägglund, som därpå
ånyo erhöll ordet, yttrade bl. a.: »De
här närvarande Skollärarnes
uppträdande utgöra det eklatantaste bevis på
olämpligheten av att välja sådana till
skolrådsledamöter.» Hr Hedberg erhöll
3,310 röster av 45 röstande och hr
Velin 998 av 31.
»I nittonde århundradet» och »Ett
inkvisitionstribunal» satte
Eskilstuna-tidningen och Eskilstunakuriren som
rubriker för sin redogörelse av en
kontrovers mellan därvarande skolråd och
en vik. lärare, vilken skriftligen hos
skolrådet begärt delgivande av de skäl,
som föranlett skolrådet att nedsätta ett
honom tilldelat tjänstgöringsbetyg.
Härför blev han kallad att stå till svars
inför skolrådet, varvid slutet av
vederbörandes dialog anges sålunda: - -
Ordf.: »Har herrn något mer att
säga ?»
Läraren: »Ja, jag ville vördsamt be
att få veta skälen, som föranlett
skolrådet att relativt nedsätta mina betyg.»
Ordf.: »Vad den saken angår får jag
upplysa, att herms skrift lägges till
handlingarna och ingenting vidare.
Dessutom får jag å skolrådets vägnar
förklara, att herrn är överflödig för
nästa termin, att herrns tjänstgöring
slutar med denna termin här i skolan.»
Läraren: »Anser det ärade skolrådet
rättvist, vad pastor N. N. lagt mig till
last?»
En ledamot: »Det ha vi redan
beslutat.»
Ordf.: »Jag har icke lagt herrn
något till last, kom ihåg det! Jag blott
meddelar skolrådets beslut.»
Läraren: »Ja, men skälen för mina
betyg?»
Ordf.: »Det rör herrn inte, herrn har
hört, vad jag har sagt.»
Men så bryter solen stundom fram
mellan molnen och lyser med en glans,
som folkskolans målsmän och vänner
den dag, som är, ha all anledning önska
tillbaka. Så t. ex. deltogo vid
Strängnäskretsens möte i Överselö folkskola
1886 alla skolrådsledamöterna och
många andra församlingsbor. För dem
var det en högtidsdag, när traktens
lärare och lärarinnor hedrade
församlingen med ett besök. Skolrådets ordf.
höll vid mötet föredrag samt bjöd de
till ett 50-tal uppgående
mötesdeltagarna på middag. V. ordf. lät på
morgonen i Strängnäs hämta mötesdeltagare
med ångbåt och på aftonen återföra
dem, och övriga skolrådsledamöter
skjutsade med 9 hästar mötesdeltagare
l % mils väg på den vackra ön för att
låta dem se naturen och de talrika
historiska minnena. Det intresse
församlingen visat i vården om skollokaler,
materiell, skolhusens omgivning,
lärarbostäder etc. var mycket berömvärt.
Ett glädjande bevis på, hur en
skolrådsordförande med signaturen N. J.
Th. 1886 behjärtade lärarnas och
skolans sak, må ock lämnas. Han skrev
bl. a.:
»Det kan icke annat än glädja varje
sann upplysningsvän att förnimma, det
skolväsendet på senare tider gått
betydligt framåt i vårt land, liksom att
vederbörande börjat inse nödvändigheten
av att höja lärarlönerna–––––––-.»
Sedan övergår han till att påyrka minst
1,000 kronors kontant lön (^lÖnen var
ju då 600 kr. med möjlighet till »7: e
hundradet») och säger till sist:
»Slutligen anse vi, att staten bör övertaga all
avlöning åt folkskollärarna, liksom vi
även anse och tro, det skul]e vara för
skolan gagneligt, att skollärarne äro
självskrivne ledamöter i skolråden.»
Tänkom oss ett sådant förslag, högst
allvarligt menat den 7 febr. 1886.
Denne skolrådsordförande går då längre,
än någon av oss drömmer om ens 1929.
Det må vara, att det kunde vara för
skolan gagneligt, men anse vi i likhet
med undertecknad, att det självskrivna
skolrådsordförandeskapet bör upphävas,
torde det vara obilligt kräva egen
självskrivenhet som ledamöter.
Då jag nu tar mig friheten återgiva
nedanstående »sannfärdiga skildring»,
som på sin tid stod att läsa i
Jämtlandsposten, torde framgå, att den
(skildringen) dock ej förskriver sig från
80-ta-let:
»En skollärare flyttade för en liten
tid tillbaka till sin tredje station. Han
anlände till skollokalen, vilken
utgjordes av en liten eländig koja, som
ägaren upplåtit för en veckas tid.
Familjen - bland den många små barn –
bodde innanför läsrummet, varav
följde, att dessa titt och ofta passerade
genom lokalen. - De trettio skolbarnen
kunde omöjligen få plats i rummet,
fastän ägaren menade, att om det hade
varit en annan skollärare, lokalen nog
hade varit tillräcklig; men skolläraren var
naturligtvis alltför granntyckt (!).
Läraren begav sig nu till
skoluppsynings-mannen och anmodade denne att
sammankalla en bystämma för anskaffande
av lokal, men denne nekade därtill och
sade sig ej bry sig därom.
Dagen därpå lyckades skolläraren att
efter mycket gräl erhålla en rymlig
lokal. På lärarens fråga: »Var skall jag
få mitt husrum ?» svarades: »Det får du
hålla dig själv!» vari även
skoluppsy-ningsmannen, som ej ville tro, att
skolläraren var berättigad till något
husrum, instämde.
Löfte erhölls att få låna en ugn till
skollokalen, men ingen kunde eller
rättare sagt ville ditforsla den, fastän
flere personer därtill uppmanades.
Några dagar förgingo, men ingen ugn
syntes till. För att lärjungarna icke
skulle genom förkylning ådraga sig
sjukdom, fattade läraren ett raskt
beslut. Han begav sig med en lånt kälke
till det över en halv f jardingsväg in i
± Anrn. av undertecknad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
