Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 3. 15 januari 1930 - Läst och återgivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
S V E N. S K LÄRARETIDNING
Nr 3
LÄST OCH ÅTERGIVET.
Framåt, går det med raska steg,
detta förblir även i fortsättningen
intrycket av folkskolinspektörernas
’berättelser angående folkskoleväsendets
utveckling med avseende på skolformerna. Vi
återgiva här nedan några korta ntdrag
ur de senast offentliggjorda
inspektörsrapporterna.
Från Ångermanlands norra område
berättar dr Th. Hellman:
Skolornas former lia avsevärt växlat och
förbättrats. Sålunda har en skola övergått
från Bl till B l a-form samt en skola övergått
från B2 till Bl-f orm. B2-skolornas antal
ha ökats från 35 föregående år till 40
innevarande läsår, och likaledes ha B3-skolorna
. ökats f rån 5 till 8. Även de heltidsläsande
mindre folkskolornas antal har ökats från
47 till 49. Däremot ha efter hela linjen de
halvtidsläsande skolornas antal nedgått.
Ångermanlands söUra område (J.
Näslund) företer en något ljusare bild:
Av barnen undervisades 9,292 i
heltidsläsande .skolor eller omkring 77,6 proc. och
2,677 i halvtidsläsande skolor eller omkring
22,4 procent. De heltidsläsande skolornas
antal har ökats med fem.
Inspektören tillägger, att han för
innevarande redovisningsår hoppas
kunna framlägga en ännu gynnsammare
rapport.
Från Jämtlands södra område,
folk-skolinspektör C. Sehlin, rapporteras:
Medeltalet för barn, som undervisas i
heltidsläsande skolor, växer något för varje år.
År 1920 erhöll 81,3 proc. av hela
barnantalet undervisning i heltidsläsande skolor och
18,7 proc. i halvtidsläsande. Motsvarande
siffror vid slutet av 1926 voro 90,8 och 9,2
samt vid slutet av sistförflutna läsår 94,1
och 5,9. Numera finnes ingen
halvtidsläsande folkskola inom inspektionsområdet.
Medelpads område (C. H.
Nordlander) ståtar med följande siffror:
I områdets skolor ha undervisats 13,635
lärjungar. Halvtidsläsningen har berört
allenast 671 barn eller 4,9 procent.
Heltidsläs-ningen har, sedan förra berättelsen avgivits,
ökats med 2,6 procent.
Dalarnas södra område (K. V.
Lundström) ger oss följande talande bild:
På två undantag när äro samtliga skolor
inom området heltidsläsande. Endast i
Finn-bo och Åsmansbo skolor i Norrbärke
skoldistrikt förekommer s. k. halvtidsläsning.
Vi förflytta oss därefter över till
norra delen av Götaland, där de
kommunala folkskoleförbunden operera,
och där heltidsläsningen ännu för
några år sedan betecknades som
»lyxupp-f ostran».
I Östergötlands östra område (K. J.
Lindahl) mörknar bilden betydligt i
jämförelse med åtskilligt av vad som
meddelats norrifrån:
Antalet lärjungar i inspektionsområdets
folkskolor uppgick vid slutet av vårterminen
1929 till 15,167, av vilka 5,301 kommo på
Norrköpings städs skoldistrikt. Av dessa
undervisades 12,762 i skola av huvudform och
2,405 i skola av undantagsform. I området
utom Norrköping undervisades samma
vårtermin 21 procent av folkskolebarnen och 17
procent av småskolebarnen i halvtidsläsande
skolor.
Siffrorna visa emellertid betydande
förbättringar i förhållande till tidigare
sådana. Säkerligen har inspektören
också med glädje i sin berättelse nedskrivit
följande:
I intet fall har frågan om fastställelse av
reglemente för skoldistrikt eller om ändring
av sådant under redovisningstiden behövt
hänskjutas till skolöverstyrelsen av den
anledning, att domkapitlet ej funnit sig
kunna godkänna av inspektören gjort yrkande
om ändring av föreliggande
reglernentsför-slag.
Förslag om skolornas omläggning i
enlighet med gällande ’författningar mötes
numera ej på långt när av sådant motstånd
från skoldistriktens sida som förut, och de
under senaste tider beslutade ganska
vittgående förändringarna ha i regel kommit till
stånd utan något < nämnvärt motstånd.
Halv-tidsläsning finnes ännu kvar i några distrikt,
men den är dock; i starkt avtagande.
En anledning till det ändrade läget
kan vara, att lektor Risberg försvunnit
ur Linköpings domkapitel, ,och att
biskop Aurelius inträtt som preses i
detsamma.
Från Nordsmålands västra, område
(P. Thomée) inberättas:
I heltidsläsande skolor undervisades 11,061
eller 82,1 proc. och i halvtidsläsande 2,404
eller 17,8 proc. Närmast föregående år voro
procenttalen resp. 80,2 och 19,8.
Siffrorna äro oerhört mycket
gynnsammare, än man för några år sedan
kunde hoppas. Däremot mörknar bilden
högst betydligt, när man kommer ett
steg längre söderut.
Folkskolinspektör K. B. Kjellmark,
Sydsmålands mellersta område,
meddelar med en viss resignation:
Så småningom får heltidsläsningen
överhand över halvtidsläsningen och redan vid
början av det läsår, berättelsen omfattar, voro
ungefär 2/3 av skolorna, i sin helhet 360
stycken, heltidsläsande.
Älv sb or g s södra område upprullar
den mörkaste bilden i riket.
Folkskolinspektör E. L. Jansson lämnar oss
följande verkligt nedslående siffror:
Antalet läraravdelningar vid folk- och
småskolor utgjorde 494 och antalet lärjungar
12,912. På folkskolestadiet var högsta
antalet barn pr lärarkraft 84 och det minsta
11. I fråga om småskolestadiet voro
motsvarande siffror 46 och 2. Av samtliga barn
inom inspektionsområdet undervisades 6,022
eller 46,63 proc. i heltidsläsande och 6,890
eller 53,37 i halvtidsläsande skolor.
Även dessa uppgifter vittna ju om
ett visst framåtskridande. Men hur
många årtionden skola egentligen för-
flyta, innan denna efterblivna
landsända kommer någorlunda i nivå mec^
riket i övrigt?
Det bereder däremot verklig glädje
att läsa rapporten från ett av
områdena inom grannlänet, nämligen
Skaraborgs norra inspektionsområde.
Folkskolinspektör Gottfrid Björkman
rapporterar därifrån:
Av inspektionsområdets hela lärjungeantal
11,726 undervisades 10,693 i heltidsläsande
och 1,033 i halvtidsläsande skolor, alltså 91,2
proc. i de förra och 8,8 proc. i de senare,
vilket betyder en förskjutning sedan
’föregående läsår av omkring 4 proc. mot
heltidsläsning. Räknar man endast med
landsbygdsbarnen blir fördelningen 8^621 eller 89,3
proc. i de heltidsläsande och 1,033 eller 10,7
proc. i halvtidsläsande skolorna.
Procentförbättringen till heltidsläsningens favör sedan
föregående år blir i detta . f all ungefär 5,2
proc.
Under innevarande läsår har procenten
halvtidsläsande lärjungar ytterligare nedgått.
Av allt att döma torde det icke dröja
särdeles många år, innan halvtidsläsningen
praktiskt taget är försvunnen inom .detta
inspektionsområde.
Vi övergå därefter till
redogörelserna från några områden inom
Götaland, där de kommunala
folkskoleför-bund.en icke blivit i tillfälle att
upp-agitera ’befolkningen mot ett ordnat
folkskoleväsen.
Från Gotlands inspektionsområde (J.
Lindman) meddelas:
Hela antalet barn på såväl folk- som
småskolestadiet på ön var vid läsårets slut 6,127.
Här på Gotland äro B2- och B l-skolorna
dominerande, vilket sammanhänger med att de
flesta skoldistrikt äro små och reda sig med
en enda skola.
Folkskolinspektör Hugo Sandström,
Blekinge område, lämnar följande
uppgifter :
Antalet lärjungar utgjorde på landsbygden:
folk- och småskolestadiet, heltidsläsande
12,716, halvtidsläsande 208; i städerna:
folk-och småskolestadiet, heltidsläsaride 4,222, i
mindre folkskolor: heltidsläsande 239,
halvtidsläsande 130; summa 17,515.
Och slutligen rapporterar
folkskolinspektör Ragnar Wallin, Hallands södra
område, följande:
Lärjungeantalet utgjorde vid vårterminens
slut 14,256, av vilka 762 undervisades i
halvtidsläsande skolor, de sflesta i s. k. mindre
folkskolor.
Vissa områden inom Halland och
Blekinge äro i ekonomiskt hänseende
ingalunda, bättre lottade äri de landsändar i
Götaland, som på allt sätt streta emot,
när det gäller att skapa en god
folkskola. Snarare tvärtom. Motståndet mot
heltidsläsningen bottnar oftast mindre i
fattigdom än i okunnighet och
bild-iiingsfientlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
