Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 3. 15 januari 1930 - Skolnyheter - Lediga tjänster - Tillsatta tjänster - Personliga bemärkelsedagar - Emanuel Blohmé - Hildegard Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 3
Verner, Bertha Heimdahl, Bror Johansson,
Britta Johansson och Hans Johansson, under
yrkande att klandrade beslutet måtte såsom
kränkande deras rätt upphävas och
församlingen varda ålagd att under deras
tjänstetid utbetala slöjdarvode i enlighet med
kyrkostämmans beslut den 25 oktober 1919.
Genom överklagade utslaget yttrade
länsstyrelsen: Då kyrkostämmans klandrade
beslut måste anses kränka de hos länsstyrelsen
klagandes rätt till ersättning för
undervisning i slöjd i enlighet med kyrkostämmans
beslut den 25 oktober 1919, enligt vilket
beslut nämnda ersättning icke beviljats för viss
tid, prövade länsstyrelsen lagligt undanröja
klandrade beslutet, i vad detsamma avsåge de
klagande.
I besvären yrkades att k. m:t måtte med
ändring av länsstyrelsens utslag fastställa
kyrkostämmans klandrade beslut.
K. m :t har genom utslag i
regeringsrätten den 20 nov. 1929 funnit ’besvären
ej föranleda annan ändring i
länsstyrelsens utslag än att, enär församlingen
måste anses äga att, i den mån ej
gällande anställningsvillkor därför lägga
hinder i vägen, uppsäga de hos
länsstyrelsen klagande i deras egenskap av
lärare eller lärarinnor i slöjd, ’bemälda
klagande förklaras berättigade att i
sådan egenskap åtnjuta ersättning enligt
kyrkostämmans förenämnda beslut den
25 oktober 1919 allenast f or tiden intill
dess deras berörda anställning efter i
vederbörlig ordning skedd uppsägning
upphör.
Hyllning. Lärarinnan fröken Anna Åslund,
som tjänstgjort i Jokkmokk i 27 år, blev
vid höstterminens slut, då hon avgick från
sin tjänst, föremål för en synnerligen
hjärtlig hyllning av tacksamma föräldrar, barn
och kamrater.
Av skolrådets ordf., prosten Ahlfort, hölls
ett varmt tal, vari han frambar hela
församlingens tack till den avhållna lärarinnan
samt överlämnade en gåva från vänner.
Överlärare Högström höll därefter ett anförande
samt överlämnade en gåva från lärarkåren.
Skolbarnen hade samlats och hyllade den
kära lärarinnan varmt och innerligt.
Centralförbundets för
nykterhetsundervisning 159:e allmänna upplysningskurs
hålles i Sollefteå den 15-19 jan. 1930.
Lediga tjänster.
Förteckningen upptager alla tjänster, som
ledigför-klaras i Post- och Inrikes tidningar. De äro i regel
ordinarie utom tjänsterna vid mindre folkskola.
Ansökningstiden utgår beträffande tjänster vid folk- och
småskolor samt vid mindre folkskolor om ej annat
angives 42 dagar efter nedannämnda dato.
Förenade tjänster: Västerhaninge, Sth.,
skoll.-, org.- o. kl.-tj., 4 jan., adr.
Västerhaninge.
Vid folkskola: Fryksände, Torsby, Vrm. 2
jan., adr. Torsby; Klövedal, Tådås, Gtb.,
lä-rarinnetj., 3 jan., adr. Höga; Lästringe, Sdm.,
lärarinnetj., 3 jan., adr. Lästringe; Asker,
Breven, Örb., lärarinnetj., senast 15 febr., adr.
Asker; Tjurkö, Blek., lärarinnetj., 7 jan.,
adr. Sturkö.
Vid småskola: Fryksände, Svenneby, Vrm.,
2 jan,, adr. Torsby; Visnums-Kil, Kärr, Vrm.,
8 jan., adr. Kristinehamn.
Vid kommunal mellanskola: Göteborg, två
mani., två kvinnl. tj., 30 d. fr. 2 jan., adr.
Göteborg; Ljusdal, mani. tj., före l febr., adr.
Ljusdal.
Tillsatta tjänster.
Till innehavare av förenade tjänster: i
Morlanda, Gtb., N. A. Forsberg därstädes.
Till ord. lärare vid folkskola: i Gällivare,
Nibt., B. Lovén; i Fjällsjö, VnrL, S. Boija,
Arvidsjaur; vid Heinge i Lövestad, Mim.,
Signhild Persson därstädes; i Ö. Tollstad,
Ö,stg., Annette Eklund, Huskvarna.
Till e. o. lärare vid folkskola: i Sundsvall
Karin Stenvall därstädes.
Till vik. lärare vid folkskola: i Sundsvall
H. Karlsson och P. Lindberg; vid Sörbrynge
i Arnäs, VnrL, Karin Gagner; vid Torsböle
i Arnäs, VnrL, Frideborg Bylund; vid
Orr-näs i Bodum, VnrL, A. Ohlsson,
Rundviks-verken; vid Källvattnet i Bodum, VnrL, Helga
Johanna Lundgren, Edsbordet; vid
Myrbacka i J ärna, Kpb., Maria Gustavsson, Leksand;
i Östhammar, Sth., Maria Gustavsson,
Stockholm, och Märta Johansson, Västerås; i
Visby Anna Lisa Stridh, Kalmar; vid
Sörfors i Risbäck, Vbt., Maria Bergqvist,
Vännäs; vid Isby i Simtuna, Vstm., H. Öedahl,
Simtuna.
Till lärare vid mindre folkskola: i
Skruvshult i Mönsterås, Kim., Nora
Karlsson, Höganäs.
Till ord. lärare vid småskola: i Forshem,
Skb., Ebba Johansson, Mösseberg; i Högbo,
Gvlb., Berta Modig, Överbyn.
Till vik. lärare vid småskola: i Herrberga,
Östg., Ester Ingfors, Karlshamn; i Sundsvall
Anna Dahlgren.
Personliga
bemärkelsedagar.
Emanuel Blohmé.
Att i vår persoiilighetsnivellerande tid
träffa en man, som skiljer sig från mängden,
är redan det en glädje. Att en följd av år
få mottaga impulser av hans rika ande är
mer värt. För dem, som, i likhet med
undertecknad, haft förmånen samarbeta med
Emanuel Blohmé inom skolans värld, känns det
mången gång som ett behov att få föra fram
ett tack för allt vad inan fått mottaga. Då
han nu snart går att fylla de sextio, gives
ett tillfälle, som undertecknad ej velat gå
obegagnat förbi.
Klart är, att en man som överlärare Blohmé
kommer att sätta sin prägel på mycket inom
det samhälle, där han verkar. Då man som
han först och främst känner sig vara lärare,
folkskollärare, blir det folkskolan, som blir
det förnämsta föremålet för
ansträngningarna. Vad en man duger till, ser man bäst på
resultatet av hans gärning. Med detta för
ögonen må nämnas något om vad han
uträttat till skolans fromma i Älmhult, den
plats, där han den ojämförligt största delen
av sin tid som lärare verkat.
Emanuel Blohmé är äkta skåning, född i
»Österlen», i Östra Hoby församling den 20
jan. 1870. Han tillhör en gammal
lärar-släkt. Far, farfar och farfars far voro lärare.
Man misstar sig säkerligen ej mycket, om
man tror, att han önskar, att hans barn i
sinom tid skola ärva kallet.
Som nyexaminerad lärare kom han-f rån
Lunds seminarium till Löderup. Efter några
år sökte han, kanske mest beroende på en
tillfällighet, plats utom Skånes gränser och
blev så lärare i Älmhult 1897. Där har han
alltså utfört den huvudsakliga delen av sin
lärargärning. Skåningar äro ju ett folk för
sig, allra helst om de tillhöra den
förnämliga släkt, som är född »söder om
landsvägen». Det bästa med dem är, att de lämna
sina eventuellt dåliga egenskaper kvar, när
de fara utom landskapet. De behålla sålunda
sina bästa. Det är den orubbliga säkerheten,
den fasta tron på egen förmåga, som g j or t"
att så många skåningar kommit att »bekläda
de mest framstående befattningar i vårt land.
Blohmé har valt att stanna i relativ
undanskymdhet. Hans kärlek till kallet har
förmått honom till detta. Ärorikare platser ha
stått honom till buds. I Älmhult har han
utfört en gärning, som för folkskolans
vidkommande måste värderas efter höga mått.
Yttre bevis för denna uppskattning har
han tidigare fått. Han är sålunda sedan
många år tillbaka överlärare vid Älmhult»
folkskola och samtidigt den förste, som
bekläder denna befattning inom distriktet. Hans.
lärargärning har även uppmärksammats
utanför köpingens gränser. Därom vittna
folk-skolinspektörsförordnande och
ordensutmär-kelse.
Hans ställning till S. A. F. belyses bäst
av meddelande om, att han i flera år varit
Allbokretsens ordförande. Allt fortfarande
saknas han sällan vid något sammanträde.
Han har flera gånger varit på förslag till
olika mera framskjutna poster inom
föreningen.
Den organisationsförmåga, det förutseende
och den politiska förmåga, som utmärker
överlärare Blohmé, ha även tagits i anspråk
för kommunala förtroendeuppdrag1. Men
detta ligger utom ramen för vad här bör
omtalas. Ordförandeskap i kommunalnämnd och
kommunalstämma och efter institutionens
upprättande ordförandeskap i
kommunalfullmäktige under en lång följd av år visa
tillräckligt hans betydelse inom Älmhults
köpings kommunala liv.
Lärargärningen avslutas som bekant vid de
sextio åren. Även om Älmhult ännu en kort
termin får njuta hans tjänster som lärare,
står han alltså vid slutet av sin
mannaålders gärning.
Den nya folkskolebyggnad, som nu snart
skall invigas för sitt ändamål, den fasta
kursplan, som, på grundval av 1919 års
undervisningsplan, gäller för folkskolans
undervisning, den centralisation av köpingens
skolor, som genom ovannämnda skolbyggnads
tillkomst blivit till och mycket annat gott
för Älmhults folkskola, äro till väsentlig del
hans verk. Honom tillkommer också äran av
att Älmhult fått en kommunal mellanskola
som påbyggnad på folkskolan. Ett arbete
alltså i enhetsskolans tjänst, målmedvetet arbete
att göra folkskolan til] bottenskola.
Så lämnar han till sina nuvarande och
efterkommande kamrater ett arv, vars rätta
förvaltande i Blohmés anda betyder
bibehållande av den aktning och den respekt för
folkskolans arbete och för dess lärare, som
han vetat att förskaffa dem.
B. C-n.
Hildegard Olsson.
Nyårsafton ingick lärarinnan vid Lysekils
folkskolor fröken Hildegard Olsson i sitt 60: e
levnadsår och kunde därvid blicka tillbaka
på en lång och gagnande verksamhet i
skolans tjänst.
Fröken Olsson avlade lärarinneexamen vid
Rodhes seminarium i Göteborg 1886 och
erhöll följande år sin första anställning som
lärarinna i Lindome, där hon tjänstgjorde i
tre terminer. I augusti 1888 tillträdde hon
den tjänst vid Lysekils folkskolor, som hon
fortfarande innehar.
Tack vare en rik och mångsidig lärarbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
