Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 4. 22 januari 1930 - Självständighet, individualitet, skaparanda - Skolradio - Stockholms skolresebyrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr.
SVENSK LÄRARETIDNING
73
Självständighet,
individualitet, skaparanda.
Rektor L. Zilliacus talar om den nya
uppfostrans mål och principer.
Den svenska sektionen av Förbundet
för ny uppfostran höll den 15 januari
sitt årsmöte i Stockholm.
Till medlemmar av styrelsen utsagos
fil. måg. Gustaf Mattsson, Uppsala,
ordf.; skolföreståndarinnan fröken
Ester Edelstam, Stockholm,
undervisningsrådet fil. dr Nils Hänninger,
Stockholm, förste folkskolinspektören fil. dr
Karl Nordlund, Stockholm, rektor
Åhlander, Katrineholm,
skolföreståndarinnan fröken Anna C. Pettersson,
Stockholm, rektor Anna Sörensen,
Stockholm, rektor H. Grimlund,
Stockholm, fröken Marion Montelin,
Stockholm, samt folkskolinspektören teol. dr
A. Gierow, Hälsingborg.
Förbundet hade lyckats att som
föredragshållare erhålla en av de främsta
förkämparna i Norden för de nya
pedagogiska idéerna, rektor Laurin
Zilliacus från Helsingfors. Rektor Zilliacus
har haft enastående tillfällen att stifta
bekantskap med det nya internationella
skolprogrammet; han har nämligen
själv vuxit upp i hägnet av den
moderna pedagogiken, i det han fått sin egen
uppfostran i en av pionjärskolorna i
England, »Bedales School», till vilken
skola han senare varit knuten som
lärare. Genom ett stort antal studieresor
såväl i Europa som i Amerika, just nu
på hemväg från ett, studiebesök i
Schweiz, har han gjort sig synnerligen
förtrogen med det nya, som ständigt
växer fram på skolans område. För
Finlands skolvärld har Laurin Zilliacus
haft stor betydelse, och han har själv
grundlagt den reformskola, Tölö
samskola i Helsingfors, för vilken han
ännu är chef.
Som ämne för sitt föredrag hade
rektor Zilliacus valt »Den nya
uppfostran : kännetecknande drag och
underliggande principer».
Inledningsvis åskådliggjorde tal. genom en
del drastiska exempel den s. k. gamla skolans
undervisningssätt och resultat för ungefär ett
par årtionden tillbaka, varigenom särskild
vikt lades på inskärpande av
minneskunskaper. Man lade mera vikt på exaktheten än
på förståelsen av det inlärda, för att nu inte
nämna hur intressemomentet försummades.
Kursen, kursen och återigen kursen fyllde
skolans schema. Det yttre tvånget var
drivkraften i skolarbetet.
På 1880-talet började en reaktion mot det
gamla skönjas i England, och den första
»fria» skolan inrättades; den var en
internatskola, avsedd att skapa en familjär stämning
mellan lärare och elever. I Tyskland
kommo liknande -skolor till stånd, och själva
namnet, Erziehungsheim, anger, att detta
slags skolor strävade bort från den
sedvanliga skolan in i en mera naturlig miljö.
Härefter lämnade rektor Zilliacus en
redogörelse för sina intryck från besök i en del
moderna skolor, t. ex. dr Decrolys skola
utanför Briissel, en Daltonskola och en
amerikansk internatskola. Aktiviteten sätter sin
prägel på dem alla, framhöll tal. Skolan blir
ett laboratorium, där barnen få experimen-
tera sig fram. Man försöker även väcka till
liv den sociala instinkten hos barnen genom
att införa självstyrelse i större eller mindre
utsträckning. Största möjliga hänsyn tages
till barnens individuella anlag och
intressen, och fördenskull har man infört en mängd
olika ämneskombinationer i examina, ja, t.
o. m. med så stark differentiering på sina
håll, att i en klass på t. ex. 25 elever icke
två behöva ha samma ämneskombination.
I de »fria» skolorna tages stor hänsyn till
studiet av de enskilda barnen med avseende
på begåvning, temperament, kunskaper,
hemförhållanden, fysisk utveckling o. s. v. Vid
frågan om anknytning till hemmen lägger
man stor vikt.
En besökande frapperades av det
konstnärliga utförandet av barnens arbeten icke blott
vad det gäller konstnärlig utsmyckning utan
även i fråga om tekniskt utförande. Musiken
har en framskjuten plats, och den anses ha
ett betydelsefullt inflytande vid utvecklingen
av de själsliga anlagen.
Tal. ville karakterisera den »nya» skolan
med orden aktivitet, frihet, samhällelig
verksamhet, individuell behandling (i samband
med psykologisk undersökning av eleverna),
samarbete med föräldrarna samt skapande
verksamhet.
Faran med de nya skolorna är den, att de
mången gång få en viss ensidig inriktning.
Men banbrytare på alla områden äro ofta
ensidigt inriktade, och det är därför ej
underligt, om även på skolans område
oberäkneliga personliga tankar fått sätta sin
prägel på vissa skolor. Det kan emellertid vara
ett frö, som i sinom tid kan bära frukt. Det
behövs en förbättring inom pedagogiken, och
den kommer bäst till stånd genom att
utröna och sammanställa de erfarenheter man
vunnit på olika håll. Så har redan i viss
mån skett, påpekade rektor Zilliacus,
utställningen i Helsingör i somras visade till fullo,
att de nordiska länderna förstått att i den
gamla skolan ingjuta den nya skolans anda,
och när man såg den svenska utställningen,
som representerade så gott som alla
skolformer, kunde man inte underlåta att fråga
sig: Ȁr detta den gamla eller den nya
skolan ?»
Vi kunna ej längre tala om gamla och nya
skolor utan snarare om nya, Tätt nya och
någorlunda nya skolor. Den mäktiga
rörelsen mot en fylligare, mot tidens och
människans behov bättre svarande pedagogik är
ej längre hänvisad till speciella skolor, den
är en del av tidsandan.
Skolan skall bli som en bikupa en solig
sommardag. Eleverna arbeta med liv och lust
för att inhämta kunskaper, men det är
levande kunskap den aktiva skolan ger. En
sådan kunskap kan bli en spik att hänga
nya kunskaper på. Kunskapen blir ej mål,
endast medel. »Eleven liknar hönan så
tillvida», sade tal., »att den äter mest, när den
får söka efter sin föda.»
Hänsynen till barnens individuella fostran
genom den individuella undervisningen får
emellertid inte bortskymma helhetsprincipen,
principen om en förtätad erfarenhet.
Barnets allsidiga och harmoniska utveckling
eller personlighetens fasta byggnad torde
kunna betecknas som grundprincipen för alla
principer i den nya skolan.
Tal. gjorde därefter en karakteristik av
»den nye uppfostraren». I sista hand är det
strömningarna i dennes själ som är det
avgörande, och dessa äro präglade av en
idealistisk världsuppfattning, en tro på
kulturens slutliga seger. Tron på kultur ger
honom tro på person, och han bereder för
barnen en miljö, som är lämplig för
personlighetens daning. - Pedagogiken är konst, och
»den nye pedagogen» är konstnär i förening
med vetenskapsman. Ty i den nya
psykologiens rön ligger stödet för den nya
pedagogiken. Vetenskapen är ett tekniskt
hjälpmedel för att få fram det konstnärliga i
fullaste mått.
N. W-m.
Skolradio.
Vi meddela här nedan
skolradiopro-grammet för tiden den 22-30 januari
1930.
Onsd. 22 jan. kl. l-1,30 e. m.: Ur laxens
levnadshistoria. Föredrag av ryttmästare Rud.
Hammarström. Se bilderna i häftet nr 7.
Torsd. 23 jan. kl. l-1,30 e. m.: Vad får
du uträtta, om du en gång blir statsråd?
Föredrag av riksdagsman Värner Rydén. Se
häftet nr 7.
Månd. 27 jan. kl. 1-1,30 e. m.: Norsk
uppläsning av Bergliot Husberg. 1. Björnson,
Fedrelandssang. 2. Björnson, En glad gut, l
kap. 3. Asbjörnsen, Mannen som skulde
stelle hjemme. Se häftet nr 5.
Tisd. 28 jan. kl. 2,45-3,10 e. m.: A survey
of the British isles. A-lesson by C. S.
Ali-wood. Se häftet nr 8.
Onsd. 29 jan. kl. l-1,30 e. m.:
Nordamerikas naturgeografi. En överblick. Föredrag
av prof. Helge Nelson. Se bilderna i häftet
nr 7.
Torsd. 30 jan. kl. l-1,30 e. m.: Konungen,
rikets högste ämbetsman. Föredrag av
riksdagsman Värner Rydén. Se häftet nr 7.
För våren 1930 föreligga följande
programhäften:
Nr 5. Danska och norska texter. 74 sidor,
Nr 7. Svenska föredrag. 47 sidor. 54 ill.
Nr 8. Engelska och tyska hörövningar. 24
sidor. 5 ill.
Häftena nr 7 och 8 erhållas gratis av
skolor vid rekvisition hos skolöverstyrelsen. Vid
rekvisitionen skall uppgivas skolans namn,
postadress samt antal exemplar, som önskas,
vilket bör motsvara det antal elever, som
beräknas komma att lyssna samtidigt. Häftet
nr 5 betingar för skolor ett pris av 25 öre
per exemplar (portofritt) och rekvireras
likaledes hos skolöverstyrelsen.
Stockholms skolresebyrå
mottager detta år skolresegrupper i
Klara folkskola, Klara södra
kyrkogata 13-15, under tiden den 6 juni-2
augusti.
Förfrågningar och skrivelser rörande
Skolresor till Stockholm böra helst före
den 4 juni tillställas byråns
föreståndarinna, fröken Olga Löfgren,
Saltmä-taregatan 2, Stockholm. (Efter den 4
juni: Klara södra kyrkogata 13-15.)
Inkvarteringspris: 50 öre.
Genom överenskommelse med
ledningen för Stockholmsutställningen har
skolresekommittén utverkat nedsatta
inträdesavgifter till sommarens utställning
för de skolresegrupper, som önska
besöka utställningen, dock med undantag för
de dagar i juli månad, då
Lantbruksmötet pågår. Priset är l kr. för ledare och
50 öre för barn och besök. För att
erhålla dylik nedsättning fordras, att vid
biljettköp vid utställningen reseledaren
uppvisar legitimationskort från
skolre-sebeyrån. Skolresegruppen måste då
bestå av minst 10 barn och ledare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
