Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 4. 22 januari 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 4?
SVENSK LÄRARETIDNING
83
kommittén införskaffa exakta
uppgifter f rån de viktigaste kulturlanden
beträffande skolplikt, skoltidens längd m.
m. samt att parallellt härmed fortsätta
utredningsarbetet i övrigt. Till ny
ledamot av kommittén utsågs hr Ruben
"Wagnsson. Efter den vidtagna
kompletteringen består kommittén av hrr
Värner Rydén, Algot Jungnell, Ruben
Wagnsson och fröken Jenny Wahlman.
Skolans ledning.
Med anledning av det nu
föreliggande utkastet till lag om
församlingsstyrelse m. m. beslöt centralstyrelsen
uttala, att de lokala skolstyrelserna borde
erhålla en så stark .ställning som
möjligt i den kommunala styrelsen, samt
att vad föreslagits i fråga om
tillsättande av lärartjänster, vilka äro
förenade med organist- och klockarsyssla,
måtte-utgå ur förslaget om
skolstyrelse i vissa kommuner. I samband härmed
framhöll centralstyrelsen att vid
tillsättandet av förenade tjänster den största
vikten borde tillmätas kvalifikationerna
för folkskollärartjänsten.
Kristendomsundervisningeii.
Mellersta Östergötlands lärarförening
hade hemställt, att centralstyrelsen
måtte vidtaga åtgärder i syfte, att det för
kristendomsundervisningen i folkskolan
erhölles en bibeltextbok, som kunde bli
auktoriserad av vederbörande
myndighet och gällande för hela landet.
Framställningen motiverades med att
undervisningsplanens anvisningar om »att
bibelns egen framställning skall utgöra
omedelbar grundval för
kristendomsundervisningen» vore i fara att förlora i auktoritet
ge-iiom det allt starkare ropet från vissa läger
om att en lärobok i ämnet ovillkorligen skall
användas, och att som sådan Luthers lilla
katekes fortfarande torde vara lämplig. Den
irihet, som nuvarande undervisningsplan
lämnade läraren beträffande valet av
bibeltexter vid undervisningen, vore för visso
värdefull för den i ämnet särskilt initierade
läraren men kunde för andra ge upphov till
osäkerhet och en viss konturlöshet i ämnets
planläggning, som inte vore till gagn för
detsamma. Genom en textbok av den art, som
ovan skisserats, skulle inte läraren bli
bunden av någon viss läroboks formulering, men
skulle dock enhetlighet och fasta konturer
vinnas för folkskolans
kristendomsundervisning.
Centralstyrelsen beslöt att, då redan
nu flera böcker av detta slag finnas och
då standardisering av läroböcker ej
ansågs önskvärd, motionen icke skulle till
åtgärd föranleda.
Rättstavningsfrågan.
T stadstrakt ens skolförening hade i
motion hemställt, att centralstyrelsen
ville till prövning upptaga frågan om
införandet i rikets
undervisningsanstalter av ett ljudenligare stavsätt.
Beträffande motionens lydelse hänvisas till
;Sv. Ltg nr 48, 1929.
I anslutning till denna motion hade
centralstyrelsen fått mottaga en
skrivelse från hr L. E. Öhrnberg, Muhos,
Finland.
Centralstyrelsen beslöt att för frågans
-vidare utredning söka få till stånd en
kommitté med representanter även
utanför folkskolans krets. Frågan om
kommitténs storlek och sammansättning
kommer att behandlas vid
vårsammanträdet.
Skriftliga avgångsprov.
Hällef or s-Grythytt e lärarförening
hade med framhållande av att direkt
erfarenhet om skriftliga avgångsprov ej
fanns inom kretsföreningarna
föreslagit, att centralstyrelsen måtte anmoda
statens folkskolinspektörers förbund
att uppgöra förslag till exempel för
skriftliga avgångsprov jämte
anvisningar för dessas begagnande och
bestämmelser om deras bedömande. Tillfälle
borde därefter beredas samtliga
skoldistrikt att försöksvis använda de
sålunda uppgjorda förslagen till skriftliga
prov, varpå kretsarna skulle anmodas
avgiva yttranden i det förevarande
spörsmålet.
Med hänvisning till kretsarnas
behandling av det föregående år utsända
ärendet om examensväsendet i
folkskolan beslöt centralstyrelsen, att motionen
icke skulle föranleda åtgärd.
Obligatorisk trädgårdsskötsel i
folkskolan.
Folkskolläraren E. U. Eriksson,
Haparanda, hade i skrivelse hemställt, att
centralstyrelsen måtte till övervägande
upptaga frågan om obligatorisk
trädgårdsskötsel i folkskolan.
I motionen anfördes bl. a.:
De praktiska ämnena böra få större
utrymme på skolans läsordning. Jag tänker nu
särskilt på trädgårdsskötsel. Detta ämne, om
något, borde bli obligatoriskt vid våra
folkskolor. Varje skola borde ha en
trädgårdstäppa för barnen, där de finge praktisk
övning i att bereda jorden, gödsla, så, sköta,
skörda och iordningställa jorden för
följande år. För detta ändamål borde varje
skoldistrikt eller möjligen två eller flera
distrikt tillsamman ha examinerade
trädgårdsmästare, som reste mellan de olika skolorna
och övervakade det hela. Under den kalla
årstiden, då utomhusarbete ej kan bedrivas,
kunde dessa hålla lektioner och
föreläsningar i trädgårdsskötsel i distriktens
fortsättningsskolor.
Vid behandlingen av ärendet
erinrades om att centralstyrelsen år 1927
hade till överläggning en motion om
trädgårdsskötsel som skolämne.
Centralstyrelsen fann därvid icke lämpligt
att upptaga arbete för erhållande av
särskilt anslag till
skolträdgårdsskötseln och beslöt därför att icke i detta
syfte vidtaga särskilda åtgärder.
Centralstyrelsen beslöt nu att särskilt med
hänsyn till det stora antal ämnen, som
folkskolans schema redan upptager,
motionen icke skulle föranleda åtgärd.
Pensionsåldern.
Södra Gästriklands lärarförening
hade i motion framfört fråga om
pensionsålderns sänkande från 60 till 55 år.
Då någon allmän önskan av en
sänkning av pensionsåldern icke torde
förefinnas inom lärarkåren, beslöt
centralstyrelsen att motionen ej skulle
föranleda åtgärd.
Tjänstebrevsrätt för lärarkåren.
I motion hade Frändeforskretsen
anhållit, att centralstyrelsen ville bland
de ärenden, som innevarande år komme
att utsändas till kretsarna, upptaga
frågan om tjänstebrevsrätt för lärarkåren.
Vid ärendets behandling inom
kretsföreningen hade bl. a. framhållits, att
lärarkåren vore så gott som den enda bland rikets
många tjänstemannakårer, vilken saknade
ifrågavarande rättighet. Även om
portoavgifterna ej verkade särskilt betungande för
den enskilde, ansågs dock att en uppenbar
orättvisa förelåge gent emot lärarna. Särskilt
gällde detta lärarna å landsbygden, som ofta
hade långt till skolrådsordföranden, och
därför måste postbefordra alla skrivelser och
blanketter, som rörde tjänsten.
Centralstyrelsen beslöt att i
förevarande ärende icke vidtaga särskild
åtgärd.
Fortbildningskurser.
Beträffande anordnandet av
fortbildningskurser hade motioner ingått från
Härnösands-, Mellersta Medelpads- och
Västra Hälsinglandskretsarna samt från
hr Birger Herrlander, Kosta, och hr
Ture Ericsson, Öllösa, St järnhov.
Härnösandskretsen hade anhållit, att
centralstyrelsen ville under sommaren
1930 förlägga en fortbildningskurs i
geografi, naturkunnighet och historia
till Härnösand. Mellersta
Medelpadskretsen hade hemställt, att
centralstyrelsen måtte förlägga någon av sina
fortbildningskurser 1930 till Medelpad.
Västra Hälsinglands lärarförening
hade anhållit, att en av centralstyrelsens
kurser i individuell undervisning i
anslutning till historia, geografi och
naturkunnighet måtte förläggas till
Ljusdal eller annan lämplig plats i södra
Norrland. Hr Birger Herrlander
hemställde, att centralstyrelsen måtte vid
lämplig tidpunkt anordna en
utbildningskurs i hygienisk fostran. Hr Ture
Ericsson anhöll på uppdrag av
lärarkåren i Södermanlands östra
inspektionsområde, att centralstyrelsen ville
instundande sommar i Strängnäs
anordna en kurs i arbetsskolbetonad
undervisning i geografi, naturkunnighet och
historia. Därjämte hade Södra Dalar-.
nes kretsförening hemställt om anslag
till en kurs i hembygdskännedom,
planerad att hållas sommaren 1930 i
Hedemora.
Centralstyrelsen beslöt att under
förutsättning av statsbidrag år 1930
anordna tre fortbildningskurser, nämligen
en kurs i hembygdsundervisning med
arbetsövningar i Sundsvall, med
seminarieläraren L. G. Sjöholm, Göteborg,
som ledare, en kurs i arbetsprincipens
tillämpning vid undervisningen i
geografi, naturkunnighet och historia i
Strängnäs, under ledning av
folkskolläraren Elof Lindälv, Göteborg, och en
kurs i teckning i Östersund, ledd av
överläraren K. Hugo Segerborg,
Stockholm.
De framställningar, som genom de
sålunda fattade besluten icke bifallits,
skulle ej föranleda särskild åtgärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
