Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 6. 5 februari 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 6
SVENSK LÄRARETIDNING
127
Pedagogiska skrifter.
S. A. F: s litteraturkommitté har
för år 1929 utgivit:
1. Yngve Norinder, Den amerikanska
fortsättningsskolan. Vad den gör för att hjälpa
unga förvärvsarbetar e till rätta. 102 sid.
2. Edgar Dawson, professor i historia och
samhällskunskap vid Hunter College,
Undervisning i samhällslära. I. Auktoriserad
översättning av P. Norberg. 169 sid.
Under tryckning är:
3. Edgar Dawson, Undervisning i
samhällslära. II.
Årgångens fjärde häfte kommer att
utgöras av antingen Valda föredrag från
internationella pedagogiska kongressen i Berlin
1928 eller K. Zeidler, Die Wiederentdeckung
der Grenze, översatt av Nils Wikström.
För år 1930 planeras följande
arbeten :
^
1. Ettdera av sistnämnda arbeten.
2. Gottfrid Sjöholm, Förteckning över
psykologiska och pedagogiska artiklar i
skol-pressen (tidningar och tidskrifter).
3. Amelie Hamaide, La méthode Decroly.
En redogörelse med fullständig läroplan för
dr Decrolys mycket uppmärksammade skola
i Bruxelles. (Denna skola tillhör de nya
reformskolorna, men dr Decroly har utformat
den efter sina egna på omfattande och
grundliga psykologiska iakttagelser och på en mer
än 20-årig erfarenhet grundade principer.)
Antalet medlemmar i
litteratursällskapet uppgick vid 1929 års slut till
485.
Anmälningar om inträde i
litteratursällskapet sändas till kanslirådet J.
Franzén, Vasagatan 10, l tr.,
Stockholm. Årsavgiften är 6 kronor.
Från kretsmötena.
Göteborgs skolförening hade den 18
jan. sitt första sammanträde för
terminen med hr Elof Lindälv som
ordförande. Därvid höll domprosten Sven
Carlson, Linköping, föredrag om Pojkarnas
själsliv under öv er g äng sår en.
Talaren påpekade inledningsvis, hurusom
vi äldre ofta förbise eller ha glömt de
tankar och föresatser, som i barn- och
ungdomsåren besjälade oss, och därför också
mången gång stå främmande och
oförstående inför yttringarna av de ungas själsliv.
Denna förståelse och förmåga att tänka och
leva sig in uti barnens andliga värld är en
icke allt för vanlig gudagåva, och flertalet
barn- och ungdomsledare la genom studier
cch iakttagelser lära Mg denna konst, som
för varje uppfostrare är oumbärlig.
Mellan barn- och ungdomsåldern ligger en
övergångs- och brytningstid, då gossen ofta
får något förvirrat över sig. Under det
gossen i l O-årsåldern verkar harmonisk och
avvägd, kännetecknas 13-17-åöngen av
obalanserat själsliv fullt av motsättningar, som
han ej är i s-tånd att behärska. Nya starka
drifter bryta in, och den unge har svårt att
finna sig tillrätta och behöver mer -än
någonsin omgivningens stöd och hjälp.
Sexuallivets uppvaknande gör gossen skygg, och han
söker gärna ensamheten ’för att där
drömma om framtiden, och l den mån det låter
sig göra, bör man ej förmena honom »det
egna rummet». Han börjar känna behov av
att förstå livets mening, och övergångsåren
bli ofta avgörande också i religiöst
hänseende. Den unge vill ut i livet och redan vid 15
års- ålder blir ofta stugan därhemma för
trång. Frigörelsedriften kommer honom att
trotsigt kritisera omgivningen »för att
så-medels hävda sin självständighet, men
bakom det tunna skalet av trotsig manlighet
ligger ofta stor hjälplöshet och behov av
moderlig omvårdnad. I övergångsålderns
själsliv komma motsatserna och ytterligheterna
ofta till synes: kritik och kritiklöshet,
över-och undervärdering av sin egen förmåga,
stormande glädje och svartaste sorg och
nedstämdhet. 13-17-årsåldern står l kampens
tecken, och gossen står ofta rådlös inför
allt det nya, som han ställes inför. Det
behöves all den hjälp, som hem och skola
kunna lämna för att fostra den unge gossen till
en verklig personlighet, ty att undervisa och
inlära kunskaper är hantverk, under det
danandet av karaktärer är konstverk.
Nästa pnnkt på programmet var
överläggning om Sammanhållande
intressen hos de forna skolkamraterna.
Inledaren, seminarieläraren A. Bergsten,
skildrade, hur han i övningsskolan sökt
intressera eleverna till samling omkring
gemensamma uppgifter. Såsom exempel härpå
anfördes, hur eleverna anskaffade gardiner till
skolrummet - flickorna sydde dem och
gossarna slöjdade gar din stänger - ett
klassbibliotek ihopbragtes genom sammanskott och
blev en gemensam egendom, som alla voro
måna om att vårda och utöka. Ett annat
samlande intresse var klassens skoltidning, vari
de unga prövade sina krafter såsom
medarbetare. Efter skoltiden ha kamraterna hållit
samman och haft klassmöten - i början en
gång i månaden - vartill fullständiga
program utsänts. Sång och musik ha visat sig
vara ett sammanhållande intresse, och vid
klassmötena ha de ej saknats på
programmen.
Efter föredraget utförde hr Bergsten
och hans forna elever såväl sång som
musik på fiol, cello och piano.
I den därpå följande överläggningen
deltogo ett flertal
föreningsmedlemmar, varvid inledarens synpunkter
ytterligare underströkos. Flera talare
framhöllo behovet av en trivsam
samlingslokal i varje större skolbyggnad,
ty klassrummen med sina skolbänkar
äro ej tilldragande. Bättre blir det ju
i den mån bord och stolar komma till
användning i istället för bänkar, men
skolsalen har dock skolprägeln över sig.
Andra talare ansågo, att bästa
»samlingssalen» är ute i fria naturen, med
kälkar och skridskor, skidor och
friluftsliv.
S. S. F. och S. A. F.
Tre nya lokalföreningar av Sveriges
småskollärarinneförening ha bildats
under hösten.
Det är Västra Värmlands
småskollärarinneförening med fröken Anna
Svensson som ordförande och fröken
Gunhild Andersson som sekreterare,
Älmhults småskollärarinneförening med
fröken Hanna Gustafsson och Ester
Svensson till resp. ordförande och
sekreterare samt Norra Roslagsbygdens
småskollärarinneförening, där fröken
Helga Sundén valdes till ordförande
och fröken Signe Logren till
sekreterare.
Det är på initiativ av vår alltid
verksamma ordförande i S. S. F., som dessa
lokalavd. kommit till stånd. Hade
fröken Karola Pålsson tid nog till sitt
förfogande, så skulle hon säkerligen inte
lämna ens en enda ödemarksbygd i vårt
land obesökt, när det gäller att främja
vår förenings intressen. Hennes
brinnande nit att draga alla kamrater med
i ringen borde mana oss andra till ef-"
terföljd.
Och varför skulle inte alla
småskollärarinnor unna sig den glädjen att
höra med i kamratkretsen? Ty det följer
glädje och tillfredsställelse med att
göra sin plikt, och vår plikt är det att
möta upp i vår egen sammanslutning.
Den har kommit till uteslutande för att
tjäna vår sak - vår kår och vår skola
- och den arbetar oförtrutet och med
goda resultat i den riktningen. Jag
behöver här ej nämna alla de frågor, som
trängas på Sveriges
småskollärarinneförenings dagordning. Jag griper
endast en av dem: Frågan om biträdande
lärares och lärares vid mindre
folkskolor rättsliga ställning. Den har sedan
1920 stått på föreningens program för
att nu - åtminstone för en tid – vila,
sedan den blivit bragt till en lycklig
lösning, så lycklig som det under
nuvarande förhållanden var möjligt att
finna. Tryggare ställning har äntligen
blivit beredd åt de cirka 3,000
lärarinnorna vid omtalta skolor. Och detta har
skett genom Sveriges
småskollärarinne-förenings trägna och målmedvetna
förberedande arbete och genom samarbete
med S. A. F.
Ty S. S. F. har alltid klart insett sin
ställning isom en lem i S. A. F. I
ingendera av föreningarna böra vi
saknas. S. S. F. förbereder frågorna, som
sedan upptagas av S. A. F. för att
genom den gå vidare till statsmakterna.
Båda föreningarna äro lika nödvändiga
och kostnaderna att tillhöra dem båda
böra vara överkomliga. I S. S. F. är
avgiften löjligt låg: kr. l: 50. Kommer
härtill en liten avgift till
lokalavdelningen, så slutar det hela på en summa
av kr. 2: 50 eller 3 : -. För den
summan kan man gå omkring med ett
fredat samvete; och därjämte föra fram
alla frågor av vikt f or ens dagliga
gärning eller sådana, som gagna vår kår.
Vem vill längre saknas i
syskonringen? Året 1930 måste finna alla
småskollärarinnor i ivrigt arbete för vår
förenings tillväxt. Det är med glädje vi se
de tre nya lokalavdelningarna inträda i
vårt led. Och en honnör för vår duktiga
ordförande.
Julia Pålsson.
Glöm ej
S. A. F:s
ju bileumsfond!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
