Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 7. 12 februari 1930 - Edvin Wide: Skåne har fastställt egna skolidrottsmärken - Fri läsning - Frith. Ekstrand: Grammofonen i skolans tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 7
SVENSK LÄRARETIDNING
141
för skolidrottsmärken, och nu ville man
Inte avbryta det långt framskridna
ar-Tbetet, därför att man inte visste, om
Skolidrottsförbundets kommitté skulle
komma att ta hänsyn till
skåneskolornas erfarenheter och önskemål eller ej.
De nya märkena avse dock att gälla
endast under åren 1930 och 1931. Som
saken nu ligger till, kunna Skånes
’Skolidrottsmärken sägas vara en liten
påtryckning på Skolidrottsförbundet att
ta mera hänsyn till skånska önskemål,
än vad förbundet tidigare gjort.
I allmänhet förefalla fordringarna
för Skånes .skolidrottsmärken vara väl
avvägda. Vi skola återge dem vid
lämpligt tillfälle.
Edvin Wide.
Fri läsning.
I våra dagar, då en strävan gör sig
gällande att mer och mer vid
undervisningen låta lärjungarnas individuella
läggning och arbetskraft komma till sin
rätt, är det alldeles nödvändigt, att i
varje skola, ja, jag tvekar inte att säga i
varje klassrum finnas böcker att sätta i
händerna på barnen till utvidgande och
fördjupande av de under lektionerna
genomgångna kursmomenten. Detta
behövs i lika hög grad, antingen man
strängt håller barnen tillsammans läxa
för läxa eller man lossar på banden och
låter dem fortskrida i kurserna var och
en efter sin förmåga. Trots den höga
ståndpunkt, våra läroböcker befinna
sig på, icke minst i fråga om
lättfattlighet, äro de dock ingalunda så lättlästa
som utförligare framställningar av
enskilda partier av kurserna. Detta ligger
ju i sakens natur. Våra läseböcker
fylla här en stor uppgift, men de äro icke
tillräckliga. Större monografier äro i
allmänhet svårtillgängliga och dyra -
samt för det mesta allt för omfattande.
Vi ha Saga-biblioteket och det nu
senast utkomna Ungdomens bibliotek, och
dessa ha sin givna plats i varje
skol-och klassbibliotek samt i hemmen. Men
det behövs också något mindre böcker,
som barnen kunna köpa och läsa även
i hemmen. Det behövs något, som i
skolbarnens värld kan bli, vad Verdandis
småskrifter varit och äro för den vuxna
bildningssökande allmänheten.
Ett sådant barnens Verdandibibliotek
finnes. Åtminstone början till
detsamma. Det är det av
Folkskollärarinne-förbundet utgivna »Svenska biblioteket
Fri läsning». Hittills ha 17 häften av
detsamma utkommit, det första 1924 och
det sista förra året. Då biblioteket
tyvärr är allt för litet känt, vilja vi här
räkna upp samtliga häftens författare
och titlar.
I. Lundh-Eriksson, Nanna: Våra kryddor.
II. Holmgren, Ann Margret: Heliga
Birgitta.
III. Beckman, Gunnar: Våra maskiner.
IV. Holmgren, Ann Margret: Fridtjof
Nansen I.
V. Wällstedt, Ellen: I Wilhelm Tells
bygder.
VI. Knutsson, K. G. och K.: Våra
viktigaste beklädnadsmaterial.
VII. Leche-Lo f gr en: Röda korget.
VIII. Svensson, Helge: Om radio och
hem-byggda radiomottagare.
IX. Lundh-Eriksson, Nanna: Kristina
Gyllenstierna.
X. Holmgren, Ann Margret: Fridtjof
Nansen II.
XI. Lindqvist, Lars: Studier ur
fågelvärlden.
XII. Holmgren, Ann Margret: Henry Ford.
XIII. Nilsson, Hertha: Nya svenska
diktare: Ragnar Jändel, Birger Sjögren, Jeanna
Oterdahl.
XIV. Danielsson, Hilda: Louis de Geer, en
industriens storman.
XV. Hagerman, Tor H.: Om Spetsbergen
och dess utforskande.
XVI. Lundh, Clara: An Easy English
Reader.
XVII. Walli, Saga: Leonardo da Vinci.
Såsom framgår av denna
förteckning, äro nästan alla skolans läsämnen
representerade med en utförligare
framställning av något kursavsnitt. Häftena
växla i storlek mellan 36 och 96 sidor,
men priset är alltid l kr. Skolor erhålla
genom distributören AB. Folkskolans
Barntidning (Stina Quint) 25 % rabatt.
(Varför göres ett undantag för boken
om radio, vars bruttopris satts till 95
öre?)
För att kunna granska innehållet i
vart och ett av dessa olikartade häften
fordras fackkunskaper, som jag icke är
i besittning av. Men efter att ha läst
igenom dem alla får man ovillkorligen
det intrycket, att de äro sådana som
redaktionen velat ha dem, nämligen
välskrivna, lättlästa och
intresseväckande. Naturligtvis inte i samma grad. Där
finns riktiga mästerverk. Men där finns,
såvitt jag kunnat se, inte något häfte,
som man skulle vilja ha utmönstrat.
Till de allra främsta måste räknas
Ann Margret Holmgrens, särskilt
Nan-sen-skildringarna, inte bara de, som
gälla hans äventyrliga grönlandsfärder
utan knappast mindre hans arbete i
människokärlekens tjänst bland krigets
arma offer. Samma författarinnas
skildring av Henry Fords liv och arbete är
en lovsång till snillet och arbetet, som
omöjligen kan lämna något gossesinne
oberört.
Jag är djupt bedrövad, att inte Lars
Lindqvists häfte »Studier ur
fågelvärlden», det elfte i »Fri läsning», fanns
till, när jag var pojke. Att få på ett så
angenämt sätt som genom det häftet
lära sig »fågelstudier utan bok och
bössa» är verkligen avundsvärt. Många
pojkar skola säkert efter att ha lockats
ut i skogen av denna skrift finna annat
nöje av fåglarna där Jln att ofreda dem.
Att få studera maskiner med ledning av
Gunnar Beckmans häfte och göra sig en
radio efter Helge Svenssons blir också
ovärderliga pojknöjen. Flickorna få
både glädje och nytta av att läsa om våra
kryddor och om våra viktigaste
beklädnadsmaterial. Mia Leche-Löfgrens Röda
korset hör också till de mest intressanta
och »spännande» häftena, och det lilla
engelska häftet blir av oskattbart värde
som »bredvidläsning» för de barn i
folkskolans högre avdelning, vilka
börjat studier i nämnda språk.
Till sist bara några önskemål.
Det första är, att
folkskollärarinneför-bundets utmärkta uppslag måtte vinna
sådan framgång, att flera nya häften
måtte kunna utgivas varje år. Det andra
är att större omsättning måtte
medgiva användande av så gott papper, att
illustrationerna göra sig ännu bättre.
Det tredje önskemålet gäller priset.
Inte för att jag anser det för högt i
förhållande till det utmärkta innehållet,
det fasta och med klot i ryggen
förstärkta omslaget o. s. v. Nej, 75 öre är
varje häfte väl värt. Men åtskilliga äro
värda mer. Jag tror inte, att det
enhetliga priset bör bibehållas. Samma pris
för Lundh-Erikssons Våra -kryddor, 36
sidor, som för Wallins Leonardo, 96 sidor,
blir för stor disproportion. Det fjärde
och sista önskemålet är, att för varje
klass lämpliga häften av biblioteket
»Fri läsning» må anskaffas och
uppställas bredvid Saga-banden i alla
klassbibliotek samt att klassbibliotek må
finnas i alla klassrum.
N. Hgr.
Grammofonen i skolans
tjänst.
Till ovärderlig nytta för skolarbetet
och till glädje för eleverna ha under de
senaste åren skioptikonet, biografen
och radion inrangerats bland
undervis-ningsmateriellen. I denna konkurrens
har dock ett annat Edisons barn,
fonograf en, blivit väl styvmoderligt
behandlat.
Endast på ett undervisningsområde,
språkundervisningens, har den kommit
till användning. Linguaphone-metoden
är erkänd och välkänd. Men med den
fulländning, grammofonen nu uppnått,
skulle den kunna komma till en mera
mångsidig användning inom skolan. Jag
vill endast i korthet visa på några
områden, där den väl skulle försvara sin
plats.
Vid sångundervisningen skulle det
vara intressant att få höra våra
vackraste folkvisor föredragas av våra bästa
sångförmågor. Lärare, som sakna
förmåga att »sjunga före» skulle nog vara
tacksamma för denna hjälp. Även på
tonbildningens och talteknikens
område kan mycket åstadkommas.
Vad geografiundervisningen, särskilt
hembygdsundervisningen beträffar,
vore det nöjsamt att efter genomgåendet
av ett landskap få lyssna till vad en
skåning eller en dalmas har för gott att
säga om sin bygd. Även när det
gäller främmande länder kunde någon
sång eller några ord på landets språk
eller något annat för landet säreget
föredragas.
Vad säges om en hälsning från
Selma Lagerlöf eller Verner von
Heidenstam, när Nils Holgersson eller Svens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
