Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 8. 19 februari 1930 - Inackorderingsbidragen - Den Lindskogska katekesfreden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 8
Inackorderings*
bidragen.
Eiksdagen får jämväl i år
deltaga i kraftmätningen om
inackorderingsbidragen till vissa
skolpliktiga barn i de nordligaste länen. För
den, som erinrar sig frågans
behandling i fjol, kan detta måhända
synas något egendomligt. K. m:t
hade då föreslagit ett anslag av
300,000 kr. Statsutskottets
majoritet höjde anslaget till 315,000 kr.,
och den, -som skriver detta, gick
fram med en reservation för 415,000
kr. Första kammaren följde efter
en långvarig debatt reservationen;
andra kammaren däremot
utskottet. I den gemensamma voteringen
segrade det lägre anslaget med
knapp majoritet. Det framgick
emellertid av uttalanden från olika
håll, att man ansåg anslagskravet
som i högsta grad berättigat. Man
väntade därför, att k. m:t skulle
taga upp saken till 1930 års
riksdag.
Så har emellertid alls icke skett.
Skolöverstyrelsen föreslog på en
synnerligen stark motivering en
förhöjning för nästa budgetår med
200,000 kr., alltså till 515,000 kr.
Ecklesiastikministern pekar på
anslagshöjningen i fjol och på de
»statsekonomiska hänsynen» och
stannar därefter vid det gamla
beloppet.
Självfallet har en sådan
behandling av denna viktiga angelägenhet
framkallat motioner i riksdagen.
Icke mindre än fem sådana
föreligga. Hr J. P. Johansson m. fi. i
första kammaren och hr Näslund m. fi.
i andra kammaren påyrka
anslagets höjning till 515,000 kr. De
övriga tre motionerna av hr
Granström i första kammaren samt av
hr Bergström i Bäckland m. fi. och
hr Berg m. fi. i andra kammaren ha
som huvudsyfte, att
inackorderingsbidragen må utsträckas att
omfatta även barn från Västernorrlands
län. (Nu gälla som bekant
inackorderingsbidragen endast barn från
Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län.)
Man kan sålunda gå ut ifrån att
striden vid årets riksdag kommer
att gå efter två linjer: dels anslags-
höjningens, dels frågan om
utsträckning till det fjärde av våra
nordligaste län.
Vad den första frågan beträffar,
är saken enligt vår uppfattning
alldeles klar för den, som vill se något
av konsekvens och ordhållighet i
statens handlande. .- När
inackorderingsbidragen år 1919 infördes,
ställdes i utsikt ett
inackorderingsbidrag av 75 öre pr dag och barn.
Genom att anslaget sedan dess
oskäligt hållits nere, har detta
bidrag år för år sjunkit. Budgetåret
1928/1929 hade man kommit ner till
28 öre, alltså föga mer än
tredjedelen av det ursprungligen i utsikt
ställda. Efter fjolårets anslag kom
man upp till 37 öre, ännu mindre än
hälften av det ursprungligen
beräknade. På grund av ökat antal
inackorderingsdagar väntas bidraget
under nästa budgetår sjunka till 34
öre, därest regeringsförslaget
bi-falles.
Skolöverstyrelsen har i sina
kalkyler utgått från ett
inackorderingsbidrag av 70 öre pr dag;
nedsättningen i den ursprungliga
beräkningsgrunden motiveras av ett
ändrat penningvärde. Kalkylen ser
ut, som följer:
662,625 dagar å 70 öre ... kr. 463,837
inackordering i skolhem ... » 80,400
Västerbottens arbetsstugor » 15,000
Summa kr. 559,237
Detta belopp reduceras sedan av
statsfinansiella skäl till 515,000 kr.,
vilken summa upptagits i de två
förstnämnda motionerna.
Ur statens synpunkt innebär det,
så;som motionärerna uppvisa, en
ren besparing att anslå medel till
inackorderingsbidrag i stället för
att upprätthålla onaturligt små
skolor i ödebygderna. Genom
koncentrationen vinna barnen också en
bättre undervisning i högre
skolformer och under i alla hänseenden
gynnsammare förhållanden.
Naturligtvis kan exempelvis
Skattebetalarnas förening häremot
invända, att en sådan vinst uppstår
för barnen, även om kommunerna
få betala huvudparten av
inackorderingsbidragen. Har man
emellertid någon känsla för rättfärdighet,
så går det ej att stillatigande
stanna inför den orättvisa, som f. n.
begås från statens sida. Det gäller
här i allmänhet synnerligen skatte-
tyngda kommuner med en fattig
befolkning. Att på dem vräka över
utgifter för att kunna åvägabringa
en skattesänkning, som praktiskt
intet har att betyda för andra än de
större inkomsttagarna, det är en
politik, som inför rättsmedvetandet
är svår att försvara. Striden för en
ordentlig statshjälp åt vad vi i fjol
kallade »ödemarkens barn», måste
därför fortsättas, och säkerligen
låter man sig i år icke avspisas med
några fraser utan
sanningsunderlag om »statsekonomiska hänsyn»,
som skulle hindra staten att skipa
rättvisa.
Motionerna från Västernorrlands
län om att inackorderingsbidragen
även skola komma dess barn till
godo ligger måhända icke så enkelt
till. Att norra Ångermanland
inrymmer bygder, som i alla
hänseenden äro jämförliga med obygderna
i de tre nordligaste länen, är
obestridligt. Men frågan torde vara,
om tillräcklig utredning föreligger
för ett positivt beslut i år. Därest
statsutskottet ej självt kan
åvägabringa en sådan .- och detta torde
vara tvivelaktigt .- synes en
riksdagsskrivelse i ärendet bäst
befrämja syftet i de i och för sig
be-hjärtansvärda motionerna.
I år synes emellertid kampen
böra i första hand inriktas på ett
bifall till hr J. P. Johanssons motion
om anslagets förhöjning.
Den Lindskogska
katekesfreden.
Kampen om katekesen ute i
skoldistrikten har ännu icke på allvar tagit
sin början. Den väntas bli så mycket
mer omfattande längre fram under
vårterminen, då kurserna för nästa läsår
’ komma på tapeten. Här och var är
emellertid striden i full gång. För
dagen lämna vi ytterligare ett par
bidrag till belysande av det skapade
fredsläget.
Gemensamt sammanträde med skolråd och
lärarkår i Torsås skoldis-trikt, Kalmar län,
hölls lördagen den l febr. Lärarkåren var
närmast kallad med anledning av kungl,
kungörelsen den 6 dec. 1929 angående vissa
ändringar i anvisningarna till kursplan för
ämnet kristendomskunskap i folkskolan.
Skolrådets ordförande, kyrkoherde K. Berggren,
redogjorde <för innehållet i sagda kungörelse
och ville så höra skolrådets och kårens me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
