Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 9. 26 februari 1930 - Bror A. Sjögren: Skolradion prövad av landsbygdens fortsättningsskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 9
SVENSK LÄRARETIDNING
191
Skolradion prövad av
landsbygdens fortsättningsskolor.
Under fjolåret uttalades från
landsbygdens fortsättningsskollärare ett
önskemål, att Skolradions utsändningar av
lektioner, som behandla i
fortsättningsskolan förekommande ämnen, borde
förläggas till den tid på nyåret, då de
flesta av landsbygdens
fortsättningsskolor äro i verksamhet. Från flera håll
beklagades att riksdagsman Rydéns
f j olår sf or eläsningar i
medborgarkunskap kommit att förläggas till en för
dessa skolor olämplig tid, 11 febr.-18
mars. De framställda önskemålen
vunno tydligen beaktande, ty i år har hr
Rydén hållit en liknande serie
lektioner under tiden 9 jan.-13 febr. För
första gången ha således landsbygdens
fortsättningsskolor i någon större
utsträckning ägt ett tillfälle att pröva
denna undervisningsform.
Eedan efter ett års försök synes det
kunna konstateras, att radiolektionerna
i dessa skolor ha en ännu mer given
plats än i folkskolan. Särskilt i ämnet
medborgarkunskap förefaller det
lämpligt, att den ordinarie lärarens
undervisning på enstaka punkter utfylles
med »originalframställningar av
framstående fackmän». Detta har säkerligen
bestyrkts genom årets radioförsök i
fortsättningsskolorna på landsbygden.
Det tredje föredraget eller rättare
lektionen i riksdagsman Eydéns serie, en
framställning i frågan »Vad du får
uträtta, om du en gång blir statsråd», stod
således på höjdpunkten av vad man
rimligtvis kan begära att utvinna av
en radiolektion. Här hade
pedagogen-undervisaren i lycklig förening med
den erfarne, sakkunnige
riksdagsmannen ett förnämligt tillfälle att giva en
levande skildring av en detalj i
statsmaskineriet, som säkerligen i de flesta
fall eljest får en inläst, torr och
ointressant skildring. Bara detta att
barnen fingo personligen höra ett f. d.
statsråd skildra »en dag som minister»
gav märkbart intryck av att de hade
en ovanligt stor behållning av denna
lektion. Samma var förhållandet med
nästa lektion om »Konungen, rikets
högste ämbetsman». Den första
lektionen: »Vad uträttar konungens
befall-ningshavande ?» hörde också till
seriens mera lyckade, och om vilka man
kan betyga, att de fullt motivera
radiolektionernas inpassande i
fortsättningsskolans undervisning. Seriens tre
övriga lektioner hade också sina
förtjänster och icke minst
avslutningslek-tionen: »Hur sköter svenska staten sina
affärer», måste ur pedagogisk synpunkt
få sitt alldeles särskilda värde.
Försöksvis hade då läraren framför sig en
grupp elever, närmast för att av dem
utläsa huru barnen skulle reagera för
det sagda. Skolradion fick härigenom
något mera av verklig lektion över sig.
Det hade varit intressant att få pröva
verkningen av den nya anordningen,
Från en radiolektion i Alunda skola: »Där residerar K. B. i Uppsala län.»
hos den enbart lyssnande klassen, men
för vårt vidkommande blev detta
beklagligt nog icke möjligt att realisera,
enär fortsättningsskolan i detta distrikt
då redan hade avslutats. De båda
övriga lektionerna, »Vad har en
generaldirektör att göra», och »Hur har den
svenska statsförvaltningen uppkommit
och utvecklats», blevo av mindre värde
än de övriga. Under dessa lektioner
hade eleverna svårt att följa med, särskilt
när det gällde att uppfatta ett
vidsträcktare sammanhang. Serien i sin
helhet, som bar till huvudtitel:
»Huru våra ämbetsmän arbeta», måste
dock betecknas som ett mycket
värdefullt komplement till den ordinarie
undervisningen. För vår del hade vi
heller icke någon svårighet att inpassa
radiolektionerna i sitt sammanhang med
den övriga undervisningen, då årets
kurs i medborgarkunskap just
omfattade staten: statsförfattningens
historia, regeringen, riksdagen,
statsförvaltningen och de viktigaste statsärendena.
Men skall det bliva möjligt att för
fortsättningsskolorna utnyttja skolradion,
måste det under ett övergångsår lämnas
en viss frihet att ändra kursplanerna,
så att alla distrikt och skolor med
kursväxling ha samma moment av ämnet
under samma år. Det är ju uppenbart,
att radiolektionerna verkat splittrande
på undervisningsarbetet i de skolor, där
man velat följa skolradioserien, och
kursen i övrigt omfattat de moment av
medborgarkunskap en, som berör
kommunen.
Men efter ytterligare försök bör man
kunna vinna anpassning till skolornas
lästid, deras lärokurser och framför
allt ämnen, som eleverna synas äga
intresse för. Man behöver sannerligen
inte stanna enbart för ämnet
medborgarkunskap, då det gäller att »föra
eleverna till källorna och låta dem stifta
bekantskap med landets ledande
kulturpersonligheter». Ämnet modersmål
öppnar det vidaste fält. Då Erik Axel Karl-
feldt den 20 januari läste sina dikter
för mina fortsättningsskolelever, blevo
vi ense, att den mannen hade vi all
anledning att närmare lära känna. Det
vaknade under lektionen ett levande
intresse för honom, på vilket vi kunde
bygga våra fortsatta studier om
honom. »Skolradion vill med ett ord
stimulera undervisningen genom att
tillföra skolorna nya personligheter, nya
tankar och nya ord.» Ja, - varför inte
vaknande intresse!
För de yrkesbetonade
fortsättningsskolorna, skulle det givetvis ha sitt
värde att erhålla några lektioner av
fackmän i resp. yrken. Här som eljest är det
dock viktigt att endast sådana
föreläsare må ifrågakomma, som enkelt och
åskådligt kunna klargöra sitt ämne.
Ingalunda oviktigt är också att
föreläsaren har ett för radio lämpat
röstorgan. Om radioundervisningen skall få
ett bestående värde, måste klassläraren
också förbereda dessa lektioner, dock
icke så att radiolektionen helt
föregri-pes, och att denna endast får
karaktär av repetition. Det synes viktigast att
klassläraren är beredd på det »som
komma skall», så att han under
radiolektionen kan underlätta kontakten
mellan radiotalaren och den lyssnande
klassen, Skolradions programhäfte ger
mycket riktigt några betydelsefulla
anvisningar om huru detta kan tillgå, t. ex.
genom anteckning på svarta tavlan,
genom att peka ut angivna orter på
karta o. s. v. Att det åhörda föredraget blif
föremål för behandling efter
radiolektionens slut, torde vara självklart, och
för egen del har jag därvid haft en
icke liten nytta av de utmärkta
dispositioner, riksdagsman Kydén givit för
den lektionsserie, som här omnämnts.
De där uppställda frågorna ha också
varit till mycken vägledning, icke minst
för uppsatsskrivning-en. För kolleger,
som icke varit i tillfälle att taga del av
planen för vårens serie av
radiolektioner i medborgarkunskap och hithöran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
