Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 9. 26 februari 1930 - Revision av kommunallagarna - Skånes nya skolidrottsmärken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
SVENSK LÄRARETIDNING..
=c
Nr 9
utgifts- och inkomststat rörande
folk-och fortsättningsskoleväsendet för det
nästföljande kalenderåret. Finnes
fort-sättningsskolestyrelse, åligger det
denna att uppgöra statförslag rörande
fortsättningsskoleväsendet.
Folkskolestyrelsen utgöres i
landskommun av kyrkoherden i det pastorat,
till vilket kommunen, hör: eller, där
kommunen tillhör mer än ett pastorat,
kyrkoherden i det pastorat, som
domkapitlet bestämmer, samt ett av
kommunalfullmäktige bestämt, jämnt antal
ledamöter, minst fyra och högst tjugu,
utsedda till hälften av
kommunalfullmäktige och till hälften av
kyrkostämman eller där kyrkofullmäktige finnas,
av dessa. Omfattar kommun flera
församlingar eller delar av församlingar,
skall halva antalet ledamöter utses av
kyrkostämmorna eller kyrkofullmäktige
i dessa församlingar enligt den
fördelning mellan dem, som domkapitlet
be-.stämmer.
I stadskommun utgöres
folkskolestyrelsen, där ej konungen annorlunda
förordnat, av kyrkoherden i
stadsförsamlingen eller, där i staden finnas flera
församlingar med särskilda
kyrkoherdar, den bland dessa, som domkapitlet
bestämmer, samt ett av
stadsfullmäktige bestämt, jämnt antal ledamöter,
minst åtta och högst tjugu, utsedda till
hälften av stadsfullmäktige och till
hälften av kyrkostämman eller, där
kyrkofullmäktige finnas, av dessa. Finnas i
staden flera församlingar, skall halva
antalet ledamöter utses av
kyrkostämmorna eller kyrkofullmäktige i
församlingarna enligt den fördelning mellan
.dem, som domkapitlet bestämmer.
Ledamöter i
fortsättningsskolestyrel-se utses till det antal, som
kommunal-.eller stadsfullmäktige finna lämpligt.
Folkskolestyrelsens ledamöter utses
för en tid av fyra år.
Folkskolestyrelsen väljer inom sig för
varje år ordförande och vice
ordförande.
Folkskolestyrelsen äger att åt
särskilda inom densamma utsedda nämnder
överlämna att enligt de närmare
föreskrifter, som meddelas av styrelsen, med
dess rätt och befogenhet besluta i
följande äxenden, nämligen:
a) beviljande av tjänstledighet åt
och förordnande av vikarie för lärare;
b) tillämpning på enskilda fall av
bestämmelser, antagna av styrelsen;
c) åtgärder enligt gällande
folkskolestadga mot vanartade skolbarn samt
tredskande föräldrar och målsmän;
ävensom
d) mindre ärenden av ekonomisk
natur.
Det skall åligga folkskolestyrelse i
landskommun att före den 15 januari
varje år till kommunalnämnden
avlämna redovisning för de medel styrelsen
under nästföregående kalenderår
om-händerhaft.
I stadskommun skall folkskolestyrelse
före den l mars varje år till drätsel-
kammaren avlämna motsvarande
redovisning.
För Stockholms stad skall gälla vad
särskilt är stadgat.
Lagen är avsedd att träda i kraft den
l januari 1931, från vilken tid lagen
den, 25 juni 1909 angående
folkskoleväsendet i vissa städer avses bliva
upphävd.
Skånes nya
skolidrottsmärken.
I skånepressen har det redogjorts för
det nya märkets tillkomst och
bestämmelser. Men med anledning av hr Wides
artikel i nr 7 av Svensk Läraretidning
får jag härmed anhålla om plats för
nedanstående.
Gossarna vid Malmö folkskolor ha i
5 år haft en idrottsförening, där
medlemssiffran ibland tangerat 1,000-talet.
(Flickorna ha en skolavdelning under
Malmö kvinnl. gymnastik- och
idrottsförening.) Goissarna ha under dessa år
bl. a. också förvärvat över 600
idrottsmärken. Hälsingborgs folkskolors
idrottsförening, som är nära 10 år
gammal, har hunnit med 3 å 4 gånger så
många, märken som Malmö. Bakom
dessa 100-tals märken står ett relativt
litet antal lärare som kontrollanter.
Härav följer att dessa lärare ofta
konfronterats med bristerna i
Skolidrottsförbundets bestämmelser och fordringar för
märket.
Skånes idrottsförbund tillsatte därför
i april 1929 en kommitté av inom
Skolidrotten verksamma lärare, för att
denna skulle utreda tvenne frågor:
ändrade bestämmelser för Skolidrottsmärket
och skolidrottens organisation i Skåne.
(De många hänvändelser i dessa
angelägenheter, som gjorts direkt till
Skolidrottsförbundet i Stockholm från både
distriktsförbunden och enskilda
föreningar i Skåne - alla utan resultat,
någon gång utan svar - skola inte här
närmare beröras.) I augusti 1929 var
denna kommitté f är dig med sitt förslag,
vilket Skånes idrottsförbund tillställde
Skolidrottsförbundets årsmöte i
september, vid vilket årsmöte skånekommitténs
två representanter - en från vardera
Malmö och Hälsingborg - efterlyste
förslaget i fråga. Skolidrottsförbundet
tillsatte vid detta årsmöte en kommitté
på 5 personer att revidera förbundets
bestämmelser för Skolidrottsmärket. Men
någon idrottsligt aktiv folkskoleman
kom icke med. Med denna besvikelse
reste skolidrottens representanter från
Skåne tillbaka till sitt land igen. De
hade fattat sitt beslut.
I oktober 1929 tog Skånes
gymnastikförbund hand om saken och tillsatte
med delvis samma medlemmar som den
föregående en ny kommitté. Det är
resultatet av denna kommittés arbete i
december 1929 och den. 11-12 jan. 1930,
som herr Wide berört i nr 7 av Sv. Ltg.
(Den 29 jan. meddelade en notis i Riks-
förbundets organ Svensk Idrott, att två
folkskollärare, hrr Wide och Åkerlund,
kommit med i Skolidrottsförbundets
kommitté. För skånekommittén kom
detta meddelande något sent.)
Skolidrottsmärket är intet mål men
ett utmärkt medel att få barnen att
utöva för dem lämpade former av idrott.
Skånekommittén ansåg därför, att allt,
som kunde förringa värdet av detta
medel, måste bort. Den gick därför redan
på ett förberedande stadium in för
följande principer: 1) Tvåårs- i stället för
treårsintervall. 2) Märke både med och
utan simning (att helt stryka simningen
är en björntjänst åt kravet
simkunnig-het som medborgerlig plikt). 3)
Juniormärke för även icke skolungdom för att
fylla luckan mellan Skolidrottsmärket
och de vuxnas märke för folkskolans f.
d. ungdomsskaror. 4) Att icke utestänga
en liten skola på landet därför att
lä-råren inte vill eller hinner syssla med
en skolidrottsförening.
Wilhelm Holm.
Litet varstans också i folkskolorna
har man på senare år satt i gång med
skolidrottsföreningar och
idrottsmär-kesprov. Men då har det i allmänhet
visat sig, att bestämmelserna för
Skolidrottsmärkena inte passa folkskolans
ungdomar riktigt.
Ofta har man angripit själva
idrottsproven, som man ansett för svåra.
Somliga lärare ha promt velat ha dem
ändrade, medan andra ställt sig
avvaktande så länge och undrat om det
möjligen kunde vara något fel på den
fysiska fostran i folkskolan, eftersom inte
så starka klagomål hördes från
läroverken om de stränga fordringarna.
Om man undantager ett par av
proven, så torde det heller inte vara själva
idrottsproven, som äro så olämpliga.
Men vad som däremot inte alls passar
folkskolan, är åldersindelningen och på
många håll dessutom simproven, som
ju äro obligatoriska även på orter, där
badmöjligheter saknas. För
ungdomarna i den egentliga folkskolan fanns det
praktiskt taget endast ett märke
(C-märket). Innan barnen kommo in i den
ålder (15 år), då de borde ha kunnat
taga nästa (B-märket) hade de i regel
redan slutat skolan,
Det har därför länge varit krafter i
rörelse, som arbetat på att få
märkesbestämmelserna reviderade. Senaste höst
vid sitt årsmöte i september tillsatte
också Skolidrottsförbundet en kommitté
med uppdrag att utarbeta nya
bestämmelser för Skolidrottsmärkena. Skånes
Gymnastikförbund trodde dock
tydligen, att intet gott för skåneskolorna
kunde komma från
Skolidrottsförbundet och tillsatte vid sitt årsmöte senare
på hösten i oktober en egen
märkeskommitté, som skulle utarbeta
bestämmelser för ett idrottsmärke för Skånes
ungdom. Denna kommitté kom att
bestå av Gymnastikförbundets
arbetsutskott, en folkskollärare från Malmö, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
