Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 9. 26 februari 1930 - Fria ord - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 9
BALOPTICON
är en verkligt solid, effektiv och
billig projektor för stillastående
bilder, såld i tusental i Sverige
SENIOR^för ogenomskinliga
föremål och skioptikonbilder
Kr. 395: -
SENIOR-HOME för endast
ogenomskinliga föremål Kr. 295: -
- Begär prospekt. -
SKIOPTIKONBILDER,
c:a 16,000 olika enl. katalog,
säljas och uthyras.
Begär katalogen.
EPISKOPBILDER,
fotografiska kopior av
ovannämnda 16,000 olika diapositiv i ett
otal ämnen, pr st. 30 öre.
NERLIENS
KUNGSGATAN 19, STOCKHOLM
Glöm ej
SAGA
Skrivboksaktiebolaget
J. Stenqvist
Kvidinge 4 ivVIDINGE Klippan 60.
SKriv- ca Ritmateriell
Välsorterat lager! Billiga priser!
Snabb expedition!
att en folkskollärare kan få tjänstledigt
praktiskt taget huru länge som helst och ändå
hava anställning vid folkskola, kan man
tycka, att denna uppmjukning skulle ha räckt till.
Den slutgiltigt av kretsarna godkända
stadgeändringen gick emellertid ett steg till. Även
bestämmelsen om den kvalificerade
majoriteten togs bort. Och enligt stadgarnas
nuvarande bestämmelser kan hela centralstyrelsen
få bestå av icke folkskollärare. Se stadgarna.
Så har alltså den bestämmelse, som av
stiftarna av vår förening ansågs oumbärlig,
blivit förintad. Jag har omnämnt detta
därför, att jag anser, att den stadgebestämmelse
om styrelsens sammansättning, som ägde
bestånd under föreningens 35 första år, med
det snaraste bör återinsättas i stadgarna.
Och varför? ’
Jo, därför att jag vill att kåren skall vara
herre i eget hus. Det blir den inte, om
styrelsen består av f. d. och av chefer i högt
betrodd ’ställning. Bara ett exempel. Sedan
stadgarna ändrats, sutto i styrelsens verkställande
utskott undervisningsråden A., B. och C (Låt
oss kalla dem så.) Nu kom en motion in till
styrelsen. Den togs emot av bl. a. A., B. och
O. Den skickades till överstyrelsen, där den
på vederbörligt sätt mottogs av samma A., B.
och C. - fast då icke såsom kårmedlemmar
utan som högsta chefer för kåren.
Överstyrelsen skickade så ärendet, åtföljt av iner
el-Iftr mindre utförligt yttrande till konungen.
Där satt vid rådsbordet
centralstyrelseleda-rnotcn D., som även han i egenskap av
»folkskollärare» förut haft att taga ställning till
frågan. Det kan ju hända att han ytterligare
j lim iikt sin ämbetsmannaplikt måste fråga
överstyrelsen och överstyrelsen i sin tur ännu
en gång fråga kårens organisation. En
cirkulation alltså av ärendet mellan A., B. och C.
och A., B. och C. Vad blir det av
folkskolekårens mening i detta sammanhang?
Exemplet må vara direkt på sak. Det har dock
varit så där.
Jag skulle icke vara så angelägen att
förorda en stadgeändring på denna punkt, om
inte valapparaten vore så oerhört klumpig.
För flera kretsar och för flera medlemmar
är det en ren slump huru man röstar.
De av oss, som varit med några år, minnas
ju väl den mördande kritik hr Helger riktade
mot centralstyrelsevalen i en av de
uppmärksammade artiklar han skrev i ’Sv. Ltg. Jag är
alldeles oförmögen att förstå, att man med
hänsyn till valapparatens tungroddhet icke
tidigare gått in för den offentliga
kandidatnomineringen. Om stadgarna innehölle en
bestämmelse om huru en kandidat skulle vara
föreslagen för att vara valbar, så vore
mycket vunnet. Här hjälper det icke att komma
och påpeka att grupporganisationerna de
sista åren fungerat som valutskott för S. A.
F., ty detta om någonting ar väl ett rungande
underbetyg åt hela S. A. F:s valapparat.
Innan jag slutar denna artikel med några
ord i själva principfrågan skall jag uttala
jämväl ett önskemål om verkställande
utskottets sammansättning. Som bekant är
folkskolekåren inte alldeles homogen. Det finns
skilda grupper av lärare. Det "ligger i sakens
natur att dessa böra samarbeta. Men det är
lika naturligt, att de skilda grupperna kunna
ha skilda meningar att förfäkta, Det borde
väl då vara så ordnat, att dessa grupper
vore företrädda jämväl i det verkställande
utskottet. I utskottet borde enligt min mening
finnas såväl folkskollärare och
folkskollärarinnor som småskollärarinnor. Med nutidens
oerhört utvecklade kommunikationer borde ej
detta vara någon omöjlighet.
Så. några ord i själva principfrågan. Jag
respekterar till fullo de kamrater, som säga
att vi ej böra stöta ifrån oss de kolleger, som
varit män i ledet, och som genom gediget
arbete för skolan blivit befordrade eller på
grund av offentliga uppdrag måst lämna
folkskoletjänsten. Det låter nästan bestickande.
Jag tillåter mig dock framföra en annan
uppfattning. Vare det fjärran ifrån mig att
påstå, att en inspektör eller en riksdagsman
med eller utan anställning i folkskola eller ett
undervisningsråd eller en verklig
folkskolevän i allmänhet icke skulle vara för vårt be-
EINAR WETTERWIK
Övnings exempel
i räkning
för
inträdessökande
till den FEMÅRIGA realskolans
första klass.
Pris 60 öre.
Av samme författare utkommer inom
kort ett liknande häfte för
inträdessökande till den FYRAÅRIGA
realskolans första klass.
Provexemplar gratis.
C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
hov sakkunniga i skolfrågor. Men nota bene
dessa män bli så lätt sakkunniga uppifrån.
Till detta kommer att åtminstone
riksdagsmännen i de allra flesta fall äro bundna av
sin politiska verksamhet och även av sitt
politiska parti. Att det härvidlag kan bli
kollisioner kan icke förnekas. En person, som
både kan och vill gagna kåren genom att
tillhöra dess styrelse och som haft offentligt
uppdrag i någon skolfråga och i densamma
avlämnat förslag, är likaledes i viss mån
bunden. Hans uppfattning må sammanfalla med
kårens eller icke. Här skulle det vara en lätt
sak att exemplifiera. För att göra detta måste
jag nämna namn och nödgas därför avstå.
Bara ett exempel. Två
centralstyrelseledamöter motarbeta för närvarande varandra i
fråga om skolplikten. Den ena vill bibehålla den
skolplikt, som stadfästes för ett decennium
sedan, den andra vill i viss mån mjuka upp
denna skolplikt. Båda äro riksdagsmän, båda
äro centralstyrelseledamöter. Antag nu att
denna fråga kommer på remiss till
centralstyrelsen. Kunna då dessa båda vara fullt
obundna att yttra sig såsom vanliga
folkskollärare. Naturligtvis inte. Den ena är bunden av
sin tidigare statsmannagärning, den andra av
en motion i riksdagen. Men ingendera av dem
är i tillfälle att tala såsom de folkskollärare,
som stå mitt uppe i arbetet med att
effektuera den skolplikt, som de båda
centralstyrelseledamöterna - riksdagsmännen tampas
om. Jag skulle kunna lämna flera och mera
belysande exempel, men jag avstår av skäl
jag nyss anförde.
Naturligtvis kan man alltid invända, att
jag ser för snävt på detta spörsmål. Men stig
fram den kollega, som vill förneka, att det
ligger berättigande i mina påpekanden.
Det är av de skäl jag här framfört, som
jag påyrkar en sådan ändring av
stadgarna att en starkt kvalificerad majoritet av
styrelsen skall bestå av tjänstgörande lärare
och lärarinnor och att dessa bli i styrelsen
företrädda i förhållande till sitt medlemstal
i föreningen.
Anders Åsblom.
Fortsättningsskolan i Borås
ännu en gång.
Red. av Svensk Läraretidning!
I den »svans», som Ni försett min
insändare med, heter det bl. a., att vem som helst
k-nn genom att lägga min i tidningen tidigare
avtryckta motion vid sidan av mitt nu åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
