Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 10. 5 mars 1930 - Fria ord - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 10
SVENSK LÄRARETIDNING
231
skollärarinnor bli i densamma företrädda i
förhållande till sina medlemstal i föreningen.
3. I stadgarna införes den gamla
bestämmelsen att en starkt kvalificerad majoritet
av centralstyrelsen skall bestå av
tjänstgörande lärare och lärarinnor.
4. Referendum med möjlighet för
medlemmarna att rösta gruppvis införes.
5. Fasta valförsamlingar för val av ombud
till ombudsmötet skapas. Ombudens antal
utökas till minst 150.
6. Ja, här kan vi stanna, tills vidare.
Till detta förslag skall centralstyrelsen på
grund av motioner gå att taga ställning
någon gång i mars månad. Det är möjligt att
det blir blankt avslag - från det hållet. Det
vore dock i högsta grad nödvändigt att
frågan bleve upptagen till ingående diskussion
på det ombudsmöte som skall hållas i
sommar. Skulle centralstyrelsen emellertid anse
sig böra lägga motionerna åt sidan med
förklaring att de till ingen åtgärd föranleda
ville åtminstone undertecknad att styrelsen
på något sätt motiverade sitt avslag, och läte
denna motivering komma till kretsarnas
kännedom.
Anders Åsllom.
Inackorderingsbidraget till
Arvidsjaurs församling.
Red. av Sven k Läraretidning!
Anhålles vördsamt om plats i Eder ärade
tidning . för nedanstående.
Högaktningsfullt
Uno H. Skarin.
Till riksdagens ledamöter.
Arvidsjaurs församling har under en följd
av år haft glädjen mottaga rätt så avsevärda
belopp av statsmedel för utackordering av
fattiga, avlägset boende skolbarn i skolhem
eller. enskilda hem. Och dock står skolrådet
varje höst inför stora svårigheter, då det
gäller att fördela medlen i fråga, ty statsbidraget
räcker på långa vägar icke till. I stället
tvingas skolkassan varje år att i sin stat
upptaga avsevärda belopp för inackordering
av skolbarn samt att avslå en mängd
framställningar om hjälp från målsmän, som
faktiskt icke ha råd att utan oerhörda
uppoffringar inackordera barnen för skolgång.
Under innevarande läsår äro 150 barn
inackorderade för skolgång i heltidsläsande
skolor och 100 barn i flyttande mindre
folkskolor, vilka senare därigenom överbefolkats.
Svenska Missionssällskapet underhåller 30
lappbarn, vilka bo borta från hemmet för
skolgång. Då emellertid statsanslaget icke
räcker till, måste föräldrar till ungefär 120
barn själva bekosta utackorderingen av
barnen, trots sin svaga ekonomiska ställning.
Skulle alla de barn, som med allt skäl kunna
kallas fattiga, avlägset boende, inackorderas
utanför hemmet under skoltiden, torde
verkliga kostnaden uppgå till omkring 80,000: -
kronor. Under innevarande läsår erhåller
församlingen 32,400: - kronor till detta
ändamål.
Om emellertid det för inackordering
begärda statsanslaget kunde erhållas, bleve detta
till förmån för icke blott målsmän och
skolrådet, utan själva skolan som sådan skulle
vinna därpå. Följande flyttande skolstationer
skulle därigenom kunna indragas: Dartsel,
Njallejaur, Sotträskliden, Renvallen,
Näver-liden och Brännberg. Barnen från dessa
skolor skulle då hänvisas till heltidsläsande
skolor, varigenom en avsevärd vinst gjordes för
alla parter.
Ovanstående avser nu endast den
egentliga folkskolan. Till detta kommer utgifterna
för fortsättnings- och ersättningsskolor. Att
även för dessa skolors ändamål och
uppgifter församlingens egna resurser äro för små,
det är en självklar sak för var och en som
känner förhållandena.
Församlingens ytvidd är ungefär dubbelt
så stor som hela Gotlands läns. Inom denna
väldiga areal av dryga 60 kvmil äro . cirka
8,400 personer bosatta. En stor del av dessa
livnär sig på skogsarbete. En annan
bedriver jordbruk - men under mycket svåra
förhållanden. Ingendera av dessa kategorier
lever i sådant välstånd att de utan
svårigheter kunna bära de kontanta utlägg, som
utackorder ingen av skolbarnen med
nödvändighet innebära. Det är ett faktum, att alla
dessa, som måste hålla sina barn i skola
utom hemorten, borde få hjälp därtill, men
det omö j liggöres på grund av bristande
penningmedel. Och församlingen kan ej betungas
med mera skatter än dem, som redan påvila
densamma.
Angående de kostnader för skolväsendet,
som åligga en lappmarkskommun, skall här
lämnas några belysande siffror ur
utgifts-och inkomststaten för år 1930 gällande
Arvidsjaurs församling:
Anskaffning av fastighet___ Kr. 34,800: -
Underhåll av fastighet ...... » 10,700: -
Renhållning, lyse, bränsle .. » 10,000: -
Hyror, reparationsbidrag för
skollok................... » 11,000: -
Inackorderingskostnader .... » 40,000: -
106,500: -
Avgår statens
inackorderingsbidrag ...............––Kr. 32,400: -
återstår kr. 74,100:-,
som utgöra direkta utgifter, för vilka
församlingen icke åtnjuter något som helst bidrag
av staten. För hela skolväsendet uttaxeras
kr. 131,730: 25, vilket betyder en debitering
av 5 kr. pr bev.-kr. enbart för skolväsendet.
Det torde finnas flera kommuner, vars hela
kommunalskatt ej är högre än så.
Det återstår således intet annat än att
vädja till statsmakterna om hjälp. Kungl,
skolöverstyrelsen har vid sitt äskande av
anslag för denna sak givetvis stött sig på
uppgifter, lämnade av resp. skolråd och
folkskolinspektörer. Den har således grundat sin
begäran på fakta. Vi lappmarksbor ha med sorg
sett, hurusom kungl, skolöverstyrelsens
äskande i denna sak icke vunnit k. m:ts
beaktande, och därför våga vi vädja till Eder,
riksdagens ledamöter, och vördsammast
anhålla om sådana åtgärder vid frågans
behandlande i riksdagen, att kungl,
skolöverstyrelsens äskande måtte bifallas och
inackorde-ringsanslaget i fråga fastställas till 515,000
kronor.
Arvidsjaur i februari 1930.
För Arvidsjaurs skolråd:
Martin Söderholm.
Ordförande.
Elis Vikitera:.
överlärare.
Ännu en i teten!
Till Svensk Läraretidnings Redaktion.
Genom tidningspressen har för några dagar
sedan gått ett meddelande, att i Gotlands län
halvtidsläsningen i folkskolan numera är helt
avskaffad. Det torde vara fullt riktigt, att
länet i det hänseendet intar en rangplats.
Men då Svensk Läraretidning i sitt nummer
för den 19 febr. till denna notis fogar följande
uttalande: »Ställningen är absolut enastående,
ehuru flera inspektionsområden komma
mycket nära efter», nödgas jag reagera. Som det
för Svensk Läraretidnings redaktör
säkerligen är bekant, är inom Västmanlands västra
inspektionsområde halvtidsläsningen sedan
några år tillbaka ett minne blott. Detta
sakförhållande utgör ett gott bevis på den
traditionella omvårdnad, som Västmanlands
befolkning ägnar sin skola. Yttringarna av
halvtidsläsningens avskaffande äro svårare
att bedöma, men jag vill hålla före, att den
västgötapatron icke hade rätt, som för
några år sedan i ett glatt lag försäkrade, att
orsaken till att så många västmanländska
tiggare uppenbarade sig på Västgötaslätten var
Den idealiska
kinematografen
för den mederna
skolan.
1. Kinamo N. 25,
ger de moderna pedagogerna
den möjligheten att i sin mån
bidraga till lösandet av
skol-filmsfrågan. Naturföreteelser,
fyrfotadjureris levnadsvanor,
fåglar, insekter, mikroskopiskt
upptagna mikroorganismer, allt
kan med tillhjälp av filmen
berättas för eleverna i rörliga
bilder.
2. Kinobox C,
är en lätt transportabel
film-projektionsapparat i
koffertform av den riskfria C-typen.
Med denna är det möjligt att i
klassrummet i rörliga bilder
hastigt och ingående studera
olika frågor och på detta sätt
med filmens hjälp främja
undervisningen.
Utförliga, illustrerade
broschyrer över »KinamooN. 25»
och >Kinobox C» erhållas på
begäran kostnadsfritt och utan
förbindelse från firma Fritz
Weist, Stockholm 16.
Drottninggatan 14, Generalagent för
att söka i heltidsläsningens stora utbredning
i Västmanlands folkskolor.
Örebro den 22 februari 1930.
P. Edw. Lindmark.
Landsbygdslärare!
Ett stort antal brev liar kommit, men
flera väntas. Visa genom ett svar på min
insändare i nr 7 av Sv. Ltg, att Ni äro
intresserade för frågan. Skriver Ni å flera
kamraters vägnar, bör Ni uppgiva antalet
samt noggranna adresser på alla. Kunde
inte kamraterna sockenvis sammanträda och
dryfta frågan? Angiv tydligt i
protokollsutdraget, som bör tillsändas mig, de olika
åsikterna, antal röster, var de olika röstande
tjänstgöra (ren landsbygd, större eller
mindre samhälle o. d.). Men skynda på!
Med kamratlig hälsning
Reinhold Elfving.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
