Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 12. 19 mars 1930 - Utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
SVENSK LÄR A R E TID NIN G
Nr 12
drag till det kommunala
folkskoleväsendet.
Det är med tillfredsställelse
överstyrelsen finner, att motionärerna såsom
en allmän grundsats för den nya
bidragsform, som nu ifrågasattes, hävdat,
att den icke får vara ägnad att hos
kommunerna försvaga känslan för det
egna ansvaret, ävensom att såsom
villkor för erhållande av bidraget skulle
i tillämpliga delar gälla de
föreskrifter, som äro meddelade angående
statsbidrag till avlöning åt lärare vid
folk-och småskolor.
I motionerna framhålles, att det icke
kunnat åvägabringas utredning
rörande den förskjutning mellan
kommunerna inbördes inom de båda stora
huvudgrupper, varmed det här gällt att röra
sig. Det vore emellertid enligt
överstyrelsens mening önskligt, att man kunde
finna en sådan form för bidraget, att
skälig skatteutjämning även mellan de
olika kommunerna vunnes.
Vad som vid en prövning ur sådan
synpunkt tämligen omedelbart
framträder är det förhållandet, att
barnantalet i ett skoldistrikt icke kan vara en
tillförlitlig måttstock för kommunens
utgifter i fråga om skolväsendet. Men
när det nu är fråga oin en
skatteutjämning speciellt med hänsyn till det
allmännas utgifter för
folkskoleväsendet, böra bidragen rimligtvis så nära
som möjligt stå i direkt förhållande
till de kommunala utgifterna för detta
ändamål. Överstyrelsen vill erinra
därom, att när statsbidrag först började
att utgå till folkskoleväsendet,
understödet fördelades kommunerna emellan
i förhållande till folkmängden. Detta
visade sig emellertid vara en felaktig
fördelningsgrund, enär statsbidragen
icke kommo att motsvara kommunernas
verkliga prestationer i fråga om
folkskolors inrättande och de därmed
förenade verkliga kostnaderna. På grund
av förslag av k. m:t skedde därför
genom beslut av 1871 års riksdag en
omläggning i grunderna för statens
understödjande av folkskoleväsendet på
sådant sätt, att statsbidraget därefter
skulle utgå till skoldistrikten icke
efter deras invånarantal utan efter
antalet lärarkrafter. Denna norm för
statsunderstödet är ännu i dag gällande.
Visserligen är antalet skolpliktiga
barn en säkrare mätare på
utgiftsbehovet för folkskolan inom en kommun än
folkmängden. Men antalet lärare är
dock vida mer rättvisande härutinnan.
Det måste helt naturligt så vara, ty
med varje ny läraravdelning följa
ökade utgifter till kontant avlöning och
lä-.rarbostad, till erforderliga
undervisningslokaler och materiell. Om tvenne
församlingar hava vardera t. ex. 70
barn, och undervisningen i den ena
up-pehålles genom en skola av B 1-typ
med tre lärarkrafter och i den andra
medelst en skola av C-typ
(halvtidsläsande) med två lärarkrafter, kan det
uppenbarligen icke vara rättvist att
bidraget i båda fallen skall utgå. med lika
Örebro län.
Bilaga 2.
Skoldistrikt
Barnantal x20 kr.
Kronor
Läraravdel-ningar x494,ö kr.
Kronor
Landsbygden. 1. Almby ....
508
10 160
17
8,408
2. Mosjö .... .... . .
134
2,680
6
2,968
3. Täby . .
47
940
2
989
4. Vintrosa ... ...
206
4,120
9
4,451
6. Tyssiinge . . - . .....-,
226
4,520
10
4,946
6. Eker ....... . .
43
860
2
989
7. Anstå och Längbro . ....
737
14,740
30
14,838
8 Asker
434
8,«80
17
8,408
9. Boo . .
180
3,600
9
4,451
10. Ekeby . . ...... .
128
2,560
6
2,473
11. Gällersta .
96
1,920
5
2,473
12. Lännäs .....
224
4,480
9
4,461
13. Sköllersta . . .
294
6,880
12
5,935
14. St Mellösa
353
7.060
14
6,924
15. Norr by ås . .
106
2.120
4
1,978
16. Svennevad ...... . . .
157
3,140
9
4,451
17. Axberg .............
227
4,640
8
3,957
18. Hovsta .............
103
2,060
3
1,484
19. Glanshammar ....... ...
223
4,460
8
3,957
20. Ringkarleby ......
55
1,100
3
1,484
21. Götlunda ......
311
6,220
12
6,936
22. Kil .....
185
3,700
10
4,946
23. Grave ... ......
42
840
2
989
24. Lillkyrka .... ........
154
3,080
6
2,968
25. Ödeby . ..... .....
69
1,180
2
989
26. Askersunds landsförsamling ....
310
6,200
16
7,914
27. Hallsberg . ...... .....
532
10,640
22
10,881
28. Hammar ....... ...
544
10,880
27
13,354
29 Hardemo . ....... ....
157
3,140
8
3,957
30. Kumla .............
948
18,960
36
17,806
31. Lerbäck . . ..... ....
621
10,420
25
12,366
32. Snavlunda ...
213
4,260
10
4,946
33. Ramundeboda ..........
222
4,440
10
4,916
34. Edsberg ....... .....
139
2,780
6
2,968
35. Hackvad ...... .
63
1,260
4
1,978
36. Knista ............
224
4,480
11
5,441
37. Hidinge ......... ...
169
3,180
8
3,957
38. Kräklinge
84
1,680
ö
2,473
39. Kvistbro ........ ....
370
7,400
15
7,419
40 Ska^ershult
162
3,240
6
2,968
41. Viby . ....... .
427
8,640
15
7,419
42. Tångeråsa ........
71
1,420
3
1,484
43. Fellingsbro ..........
777
15,540
30
14,838
44. Lindé bergsförsamling ...... 45. Guldsmedshyttan ........
671 546
11,420 10,920
32 26
15,827 12,365
46. Näsby . ..........
289
6,780
12
5,935
47. Ervalla ........ .....
164
3,280
8
3,967
48. Ramsberg .............
427
8,540
24
11,870
49. Nora bergsförsamling ... . . .
688
11,760
31
15,333
50. Viker .............
173
3,460
8
3.957
61 Järnboås
123
2,460
8
3,957
52. Hjulsjö ........ .....
292
6,840
15
7,419
53 Ljusnarsberg ..... .....
1,027
20,540
62
26,719
64. Kopparbergs köping .......
163
3,260
6
2,968
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
