Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 12. 19 mars 1930 - Utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
S VE N S K LÄRARETIDNING
Nr. 12
Skoldistrikt
Barnantal
x 20 kr.
Kronor
Läraravdel-
ningar
X 494,6 kr.
Kronor
29. Spekeröd............ 167 3,140 5 2,473
30. Ucklum ............ 236 4,720 6 2,968
31. Ödsmål............ . 191" 3,820 6 2,968
32. Norum............. 182 33640 7 3,462
33. Forshälla ............ 280 5,600 9 4,451
34. Eesteröd............ 42 840 2 989
35. Ljung............. 183 3,660 7 3,462
36. Grinneröd . . ... . . . . . . 74 1,480 3 1,484
37 Bäve.............. 201 4,020 8 3,957
38. Lane Eyr............ 212 4,240 8 3,957
39. Skredsvik............ 233 4-,660 8 3,957
40 Herrestad.............. 177 3,540 6 2,968
41. Högas.............. Öl 1,220 2 989
42. Bokenäs............ 126 2,520 5 2,473
43. Dragsmark........... 80 1^600 2 989
44. Stenkyrka........... 496 9,920 18 8,903
45. Klövedal............ 123 2,460 5 2,473
46. Valla.............. 206 4,120 8 3,957
47. Klädesholmen .......... 104 2,080 5 2,473
48. Eönnäng............ 189 3,780 7 3,462
49. Morlanda............ 442 8,840 12 5,935
50. Skaftö............. 364 7,280 16 7,914
61. Mollösund ............. 133 2,660 4 1,978
52. Käringö............ 60 1,200 3 1,484
53. Gullholmen........... 83 1,660 3 1,484
54. Tegneby............ 194 3,880 8 3,957
55. Röra . ............. 185 3,700 6 2,968
56. Ståla.............. 117 2,340 5 2,473
57. Nyckleby........... 204 4,080 6 2,968
58. Långelanda .... T...... 106 2,120 ’ . 5 2,473
59. Torp............. 157 3,140 5 2,473
60. Foss . ............. 482 9,640 16 7,914
61. Håby ............. . . 113 2,260 3 1,484
62. Svarteborg......... . . 359 7,180 10 4,946
63 Bro.............. 404 8,080 9 4,451
64. Brastad............ 556 11,120 11 5,441
65. Lyse..............j 503 10,060 20 9,892
66. Tossene ............ 612 12,240 23 11,376
67. Askum............. 375 7,500 14 6,924
68. Malmön ........... 171 3,420 7 3,462
69. Berfendal............ 56 1,120 2 989
70. Kungshamn............ 307 6,140 10 4,946
71. Smögen............ 199 3,980 [S 3,957
72. Kville............. 654 13,080 24 11,870
73. Bottna............. 87 1,740 3 1,484
74. Svenneby ... l ........ 141 2,820 6 2,473
75. Krokstad ........... . 253 5,060 11 5,441
76. Hede..............j 146 2,920 6 2,968
77. Sanne ............. 70 1,400 4 1,978
78. Tanum . . -........., 718 14,360 25 12,365
79. Grebbestad............ 61 1,220 4 1,978
80. Lur.............. 252 5,040 8 3,957
81. Skee............... 765 15,300 22 10,881
82. Tjärnö . . ........... . . .! 249 . 4.980 11 5,441
83. Näsinge ........, ... . . 1^ 3>92<) 6 2,968
84. Lommelända . . . . , ....." 1W 2,580 5 2,473
och Bohus län, enär dessa komma
varandra ganska nära i fråga om
barnantalet på landsbygden men förete
väsentliga skilj aktigheter beträffande
skolorganisationen. Å Örebro läns
landsbygd gingo vid slutet av
vårterminen 1927 endast 1,4 % av barnen i
halvtidsläsande skolor, medan i Göteborgs
och Bohus län motsvarande tal
utgjorde icke mindre än 58,3. Det synes icke
rimligt, att Örebro län - det gäller
fortfarande landsbygden - med sitt
något mindre barnantal men med ett
90-tal flera läraravdelningar skulle få
mindre bidrag än Göteborgs och Bohus
län, då skolväsendet i Örebro län
uppenbarligen dragit långt större
kostnader. Ett närmare studium av bil. 2 och
3 torde otvetydigt lägga i dagen, att
man genom att räkna med
läraravdelningar såsom grund för
utjämningsbidragen erhåller en mera rättvis
fördelning även de särskilda kommunerna
emellan än genom att lägga
barnantalet till grund härför. Även om det i ett
och annat enstaka fall skulle kunna
uppvisas, att särskilt med hänsyn till
uttaxeringen inom en kommun icke
heller den av överstyrelsen förordade
metoden gåve full matematisk rättvisa,
torde det dock vara ofrånkomligt att
den i stort sett, när det gäller
förhållandet mellan såväl landsbygd och
städer som mellan de olika länen och
mellan de särskilda kommunerna, ger
ett långt mera tillförlitligt utslag för
det ändamål, varom nu är fråga än
den i motionen föreslagna
beräkningsgrunden.
Även med hänsyn till rent praktiska
synpunkter torde den av överstyrelsen
förordade fördelningsgrunden äga
företräde. Som bekant äger ständig växling
rum i fråga om barnantalet i en
kommun med hänsyn till födelsefrekvensen,
inflyttningar och utflyttningar med
mera. Detta komme enligt
motionärernas förslag även att medföra
motsvarande årliga växlingar i bidragets
storlek, förändringar vilka blott
komme att medföra onödiga besvär och
svårigheter i fråga om kontrollen, men
som sakligt sett icke kunde anses
motiverade, i fall de icke vore av den
betydenhet, att de medförde ändringar i
de kommunala utgifterna. Ofta
förekommer det, att ett större eller mindre
antal barn från ett skoldistrikt erhåller
undervisning i skolor inom ett annat
distrikt. Av motionerna framgår icke
tydligt, vilket skoldistrikt i sådant fall
skulle äga uppbära bidraget för dessa
barn. Tvister härom kunde lätteligen
uppstå. Bidragets utgående i
förhållande till läraravdelningarna är däremot
ägnat att giva större stabilitet åt
detsamma. Växlingar komme att uppstå
endast vid utökning eller indragning av
lärarkrafter, sålunda när de på grund
av ökning eller minskning i
kostnaderna för skolväsendet vore fullt sakligt
motiverade.
Vid ett fullföljande av den av över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
