Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. 26 mars 1930 - Litteratur - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 13
samhet utvecklats på
lärobokslitteratu-rens område. Författare och
förläggare ha med förenade krafter
åstadkommit ett flertal förstklassiga hjälpmedel
för undervisningen, dels i form av
handledningar för läraren, dels böcker att
sätta i barnens hand. Dessa senares
av-fattning är en utomordentligt
komplicerad och grannlaga uppgift, icke minst
då det är fråga om ett sådant ämne som
modersmålet. I äldre tider, då den
de-duktiva undervisningen var
förhärskande, hörde språkläran i regel till de
olustbetonade ämnena. Det borde vara
annorlunda nu, när väl de flesta ha
förstånd nog att börja med de
konkreta exemplen och låta reglerna framgå
ur dem. Ha språkbyggnadsövningar på
ett förnuftigt sätt bedrivits från tidigt
stadium, bör den sammanfattande
grammatik-kursen i de högsta
klasserna kunna bli relativt smärtfri. Det lilla
arbete, vars titel läses här ovan,
erbjuder en mycket god vägledning vid
detta studium. Man kommer aldrig ifrån
ett segt och ihärdigt arbete om
någonting skall bli uträttat. Vad
modersmålet beträffar, så är det nog riktigt
vad författaren säger i förordet att det
gamla grammatikplugget på vissa håll
kommit att ersättas av i det närmaste
ingenting. Pendelsvängningar av
denna art äro ingalunda ovanliga.
Modersmålet måste dock betecknas som ett av
skolans allra viktigaste ämnen.
Uppenbara brister i dess muntliga eller
skriftliga behandling anföras icke sällan -
och detta ingalunda oberättigat - som
brister i hela undervisningsväsendet.
Även om modersmålsundervisningen i
princip bör vara sig själv nog och icke
direkt syfta till förberedelse för
studium av andra språk, så är det dock
av största vikt att den genom
klarläggande av de språkliga
huvudbegreppen lägger en grundval, varpå det utan
alltför stora svårigheter kan byggas
vidare. Rektor Daneils korta språklära
fyller icke minst i detta avseende även
mycket högt ställda anspråk. Dess
framställning är kortfattad och klar
och koncentrerad på det väsentliga.
Närmast ansluter den sig till
seminarielärarna John Lekmans och Karin
Ahlins övningsbok men kan säkerligen
med gott resultat användas som
avslutande kurs även till andra
förberedande arbeten i ämnet. Ett förtjänstfullt
kapitel om språkhistoria och olika
stilarter avslutar framställningen. Med
tillfredsställelse lägger man här märke
till det erkännande, som gives åt
bygdemålen. Alltför länge har denna
kraftkälla till skriftspråkets hälsa och
förnyelse fått stå i skymundan. Diktare
visade vägen, språkmän och pedagoger
äro numera villiga att följa efter -
måtte det bara inte vara för sent!
Rektor Danells språklära är ett
mycket förtjänstfullt arbete, som torde
kunna anbefallas till det bästa hos dem
som ha till uppgift att undervisa i
modersmålet på folkskolestadiet, p T>
NATURLÄRA
FÖR
SVERIGES FOLKSKOLOR
av
Lars Gabriel Andersson och Paul Valberg
Rektor Lektor
under medverkan av läraren vid Stockholms folkskolor
Ruben Köhlmark
Sid. 154 i del I för 6-klassiga skolor.
lingen. Otroligt
stark i
förhållande till sin
storlek dödar
han renen, som
han kastar sig
över från ett
träd eller en
klippa. Han
lever också av
ripor, sorkar och
lärnlar.
Bild 173. Järv.
Björnen, allas vår »Nalle», har också motats undan till de
skogklädda fjällsluttningarna, dalarna och myrarna i våra
nordligaste län. Skottpengarna på björn äro borttagna, och i
Norrlands stora kronoskogar och nationalparker har fridlyst plats
beretts honom. Hans knöliga kindtänder göra honom till
allätare. De flesta björnar äro vad man sen gammalt kallat
»gräsbjörnar», d. v. s. de
leva av saftiga
stjälkar, rötter, frukter
och bär. I
fångenskapen är bröd den
vanligaste
björnfödan. En del björnar
bli dock
»slagbjörnar». För dem äro
häst och ko, som
beta i skogen,
omtyckt rov. De
överrumpla dem och slå
dem till marken
med sina väldiga,
med vassa klor
beväpnade ramar och
Bild 174. Björn. (Ur Behm, Nordiska
däggdjur.)
D*\ I för 6-klassiga skolor (3:0 och 4:6 skolåren) inb. i: 20.
» » » 7- » » (3:6-5:e » ) » 1:85.
Del II för såväl 6- som /-klassiga skolor utkommer i juni 1930.
Provex. halva priset vid insänd likvid, eljest tillkommer 15 dre.
Pr öv sidor sändas kostnadsfritt på begäran.
A+<B* MAGN+ BERGVALLS FÖRLAGt STOCKHOLM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
