Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 19. 7 maj 1930 - Lärarproven - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr
Därmed försvinner en anledning till
förevisning av sökande lärare ute i
bygderna.
Den andra anledningen till
frågans aktualisering är den
förestående behandlingen vid
kretsmötena i år av frågan om
lärartillsätt-ningar. Det synes uppenbart, att
om statsmakterna vägra att ordna
ifrågavarande angelägenhet, så har
folkskollärarkåren all anledning att
begära avskaffande av hela
provinstitutionen. Något lärareintresse
för dess upprätthållande kan
knappast uppvisas. Ur kårens synpunkt
kan - däri ge vi hr Norling rätt
- det hela saklöst försvinna.
8kolnylietei%
Överlärarinstitutionen. I avgivet
utlåtande över ansökningen till den
ledig-förklarade överlärarbefattningen inom
Gustavsbergs skoldistrikt f rån förste
läraren vid Gustavsbergs folkskolor O. A.
G. Carlsson har skolöverstyrelsen
förklarat sig icke funnit något att erinra
mot dennes lämplighet för
ifrågavarande befattning.
Efterprövning. Följande
folkskollärare ha hänvists att vid
folkskoleseminarium undergå efterprövning till
folkskollärarexamen :
folkskollärarinnan Maria Elisabet
Strandgren vid folkskoleseminariet i
Umeå i ämnena historia och geografi,
folkskollärarna B. Håkansson vid
folkskoleseminariet i Lund i ämnena biologi
och hälsolära samt psykologi och
pedagogik, E. A. Nilsson vid
folkskoleseminariet i Härnösand i ämnena
kristendoms-kunskap och ekonomilära, H. O. V.
Lindgren vid folkskoleseminariet i
Linköping i ämnet ekonomilära,
folkskollärarinnan Sigrid Josefina Johansson vid
folkskoleseminariet i Göteborg i ämnet
matematik, folkskollärarna C. G.
Gustafsson vid folkskoleseminariet i
Strängnäs i ämnena geografi samt biologi oclj
hälsolära, E. G. Hörnberg vid folkskole-i
seminariet i Luleå i ämnena modersmål
let och historia samt O. A.
Israelsson-Tornefors vid folkskoleseminariet i
Luleå i ämnet gymnastik med lek och
idrott.
- Småskollärarinnan Elsa Josefina
Rundqvist har hänvisats att vid
småskoleseminariet i Linköping undergå
efterprövning till småskollärarexamen i
ämnena kristendomskunskap, historia,
geografi och välskrivning.
Dispens från boställsordningen. K.
m: t har medgivit, att med anordnande
av särskild ingång till tjänstebostäder
må anstå beträffande följande skolor i
Hortlax skoldistrikt till nedan angivna
tider, nämligen vid Blåsmarks småskola
samt Jefre mellanskola och Tjälens och
Brännfors mindre folkskolor till
utgången av år 1930, vid Hortlax
folk-och småskola till utgången av år 1932
samt vid Blåsmarks folkskola till
utgången av år 1934, vid Härlövs
folkskola i Härlövs skoldistrikt samt
Esmareds och Torareds mindre
folkskolor och Tönnersjö småskola i Tönnersjö
skoldistrikt till utgången av år 1934.
Tid för folkskollärarexamen.
Skolöverstyrelsen har bestämt, att
folkskollärarexamen innevarande termin skall äga
rum vid nedanstående
folkskoleseminarier å följande dagar (de förstnämnda
dagarna hållas undervisningsprov, de
sistnämnda muntlig prövning) :
i Stockholm 31 maj, 2 juni och 3 juni;
i Uppsala 4 och 5 juni; i Linköping 27
och 28 maj; i Skara 27 och 28 maj; i
Strängnäs 2 och 3 juni; i Falun 27 och
28 maj; i Växjö 5 och 6 juni; i Kalmar
3 och 4 juni; i Lund 31 maj och 2 juni;
i Landskrona 5 och 6 juni; i Göteborg
30 och 31 maj; i Göteborg 28 och 30
maj; i Härnösand 27 och 28 maj; i
Umeå 2 och 3 juni och i Luleå 30 och
31 maj.
Skriftliga prov. Följande ämnen
gå-vos för den svenska uppsatsen i
folkskollärarexamen 1930 vid »seminariet i
Stockholm:
1. Bokstavsinspiration och personlig
inspiration. 2. Talkällan och de synoptiska
evangelierna. 3. Romantik och realism hos
Almquist. 4. Vilka av 1900-talets svenska diktare
betyda mest för nutida svensk ungdom? 5.
Vad gav oss Rydbergs jubileet år 1928? 6. I
vad mån gälla Geijers ord, att Sveriges
historia är dess konungars? 7. Några drag ur
djurvärldens utvecklingshistoria. 8. Vilka
fordringar skola vi ställa på vår föda? 9.
De radioaktiva ämnenas förnämsta
egenskaper. 10. H. C. Andersen som sagoberättare.
11. Nationalism och internationalism.
Ämnena för den pedagogiska
uppsatsen vid samma seminarium voro:
1. Hur kan skolan bidraga att skapa ett
socialt sinnelag? 2. Vad har folkskolan att lära
av Daltonmetoden? 3. Några av folkskolans
viktigaste uppgifter. 4. Vilka möjligheter ha
folkskolans olika skolformer att tillgodose
barnens individuella arbete? 5.
Kristendomsundervisningens svårigheter och glädjeämnen.
6. Vilka värden kan missionshistorien
tillföra kristendomsämnet i folkskolan? 7. Vilka
författare äro särskilt lämpliga vid
folkskolans litteraturläsning? 8. Samverkan mellan
modersmålsundervisningens olika grenar. 9.
Materiellens betydelse för
räkneundervisningen. 10. Vad bör man kunna fordra av en
modern lärobok i geografi för folkskolan?
11. Utkast till plan för en biologisk
exkursion med klass 5 för direkt studium av ett
natursamhälle inom hembygden. 12. Vilka
fordringar på barnens personliga hygien bör
skolan ställa och varför? 13. Vad jag
behöver för materiell och modeller för
undervisningen i teckning i folkskolan. 14. Om
inlärandet av takt och rytm vid
sångundervisningen i folkskolan.
- Följande ämnen gåvos vid
folkskoleseminariet i Falun för den svenska
uppsatsen:
1. Olika slag av kristligt-socialt arbete i
vår tid. 2. Med vad rätt kan Karl Johans
tidevarv kallas den svenska diktens
guldålder? 3. Vasaregenterna och protestantismen.
4. Frankrike och huset Habsburg i religions-
krigens tidevarv. 5. Jordens ökenområden. 6.
Den svenska statens inkomstkällor. 7.
Skogarnas betydelse förr och nu för vårt land.
8. Jordrotationen och dygnets tidsindelning.
9. Tidningars uppgift och betydelse. 10.
Ungdoms möda är ålderdoms rö.
Ämnena för den pedagogiska
uppsatsen vid samma seminarium voro:
1. Betydelsen av samarbete mellan hem och
skola för ernåendet av gott resultat i
kristendomsundervisningen. 2. Vad kan vara att
iakttaga vid uppsatsrättningen i folkskolan?
3. Olika sätt att vinna åskådlighet vid
undervisningen i räkning. 4. Det historiska
sammanhanget och »berättelser och bilder» i
folkskoleundervisningen. 5. Några synpunkter på
behandlingen av den »sammanfattande
framställningen av fäderneslandets geografi» i
folkskolans sjätte klass. 6. Olika slags
uppgifter i naturkunnighet, lämpliga för barnen*
arbete på egen hand. 7. Teckningen i andra
ämnens tjänst. 8. Den politiska utvecklingen
och folkskolefrågan 1809-1842. 9. Hur kan
’Skolan bidraga till förbättring av
folkhygienen? 10. En lärares fortsatta utbildning efter
seminarietiden.
- Uppgifterna för uppsatsen i
modersmålet voro vid folkskoleseminariet
i Lund följande:
1. Det kristna karaktärsidealet. 2. Vilka
omständigheter under 1500-talet hava givit
den svenska kyrkan dess egenartade
gestaltning? 3. August Strindbergs
personlighetsut-vreckling. 4. Den finska folkkaraktären, sådan
den tecknas av Runeberg. 5. Den svenska
komunalförvaltningen. 6. Världskrigets
följder för Tyskland. 7. Den nuvarande
uppfattningen av ljusets natur. 8. Örn materiell och
formell bildning. 9. Resors bildningsvärde.
Uppgifterna för den pedagogiska
uppsatsen vid samma seminarium voro:
1. Vilka krav kunna ställas på den s. k.
tillämpningen i en lektion-över ett
bibelstycke? 2. Kärleksbudet; Utkast till lektion i
folkskolans femte och sjätte klass (Math. 22:
34-40, textbok nr 140.) 3. De olika
stilarterna och modersmålsundervisningen i
folkskolan. 4. Den svenska riksdagen; Utkast till
lektion i folkskolans sjunde klass. 5. Huru
bör man lära barnen förstå kartan? 7.
Dis-konträkning i folkskolans sjätte klass. 8.
Beräkning av rektangels yta; Utkast till
lektion i folkskolans fjärde klass. 9. Våra
barrträd; Utkast till lektion i folkskolans tredje
och fjärde klass. 10. Teckningens betydelse
för andra ämnen i folkskolans arbetsordning.
11. En lektion i handboll med
folkskolans-sjätte klass. 12. Köksväxtodling och växtföljd
i skolbarnsträdgården (med uppgifter om
vilka klasser som deltagit i de olika
kulturerna).
Uppehållande av tjänst.
Skolöverstyrelsen har bifallit en framställning om
att en av de tre lärarbef attningarna med
full tjänstgöring vid småskoleseminariet
i Kalmar måtte även under läsåret 1930
-1931 få uppehållas med extra
ordinarie befattningshavare.
Uppskov med ledigförklarandet av
den genom rektorn Nils Otto Jacobssons
frånfälle ledigblivna ordinarie
ämneslärartjänsten vid Kronobergs och
Blekinge läns landstings
småskoleseminarium i Växjö har medgivits tillsvidare.
Statsbidraget skall utgå. I ansökning
hade Torsås skoldistrikt anfört bland
annat följande.
Folkskolläraren i nämnda skoldistrikt Axel
Filip Täckholm, som år 1922 uppnått
pensionsåldern, hade med vederbörande folkskol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
