Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 20. 14 maj 1930 - Dödsfall - J. W. Kjellman - Håkan Bergquist - Therese Bremer - Sven Rudolf Thuland - J. L. Bergkvist - Hedvig Johansson - Jane Elg - Riksdagen - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
SVENSK LÄRARETIDNING
Kr 20
dinge i Skåne. För omkring 20 år sedan fick
han plats som ordinarie folkskollärare vid
Ny-nems folkskola, vilken befattning han
lämnade med pension 1922. I Nyhem var han
mycket anlitad för kommunala värv. Han
var sålunda ledamot av kommunalnämnden
och municipalnämnden samt kassör i
skolrådet.
Närmast sörjande äro maka och två barn.
Håkan Bergquist.
I Hedebo, Ekshärad, har f. folkskolläraren
och landstingsmannen Håkan Bergquist
avlidit. Det var en arbetsfylld bana som ändades
med B: s död. Ledamot av en mängd
kommittéer och nämnder har han nedlagt ett
betydelsefullt arbete inom Ekshärads kommun. Sitt
arbete som lärare fyllde Ean under
svårarbetade förhållanden och med stort nit. Inom
I. O. G. T. och nykterhetsrörelsen i övrigt
har han utfört ett banbrytande arbete i
bygden, varjämte han gav uttryck åt sitt
politiska intresse genom arbete för de frisinnade.
Therese Bremer.
En av Göteborgs folkskollärarinnekårs
mera bemärkta personligheter, fröken Therese
Bremer, har avlidit.
Hon var född i Släp, Halland, år 1854. Vid
18 års ålder avlade hon
småskollärarinneexamen vid B. C. Kodhes seminarium och blev
ord. småskollärarinna vid Göteborgs
folkskolor 1873. Efter att ha tjänstgjort omkring 10
år i småskolan avlade hon
folkskollärarinne-examen 1886 och blev ord. folkskollärarinna
1887. Hon avgick med pension 1916.
Det är ett långt och särdeles verksamt liv,
som nu slutats. Under decennierna omkring
sekelskiftet intog hon en särdeles framstående
plats inom kåren. För flickornas
undervisning i handarbete och hushållsgöromål har
hon nedlagt ett målmedvetet arbete. Hon hade
omkr. 1890 folkskolestyrelsens uppdrag att
jämte den 1887 nyutnämnde slöjdinspektören
studera handarbetsundervisningen i
Stockholm och Norrköping.
Den handarbetsutställning, som Göteborgs
folkskolor anordnat på industriutställningen
1891, ordnade hon med skicklighet och
intresse.
Fröken B. har varit ledamot såväl av
skol-föreningens som Göteborgs lärarinneförenings
styrelser.
Många äro de initiativ till undervisningens
fromma, som hon framfört. Var hennes
intresse för skolan stort, så var hennes
arbetsförmåga också enastående.
Efter sin pensionering har fröken B. varit
verksam både i arbete för Föreningen för
barnbespisning och skollovskolonier och i
Hjälpföreningen samt som ledamot av
pensionsnämnden.
Sven Rudolf Thuland.
Folkskolläraren Sven Rudolf Thuland har
avlidit. Född i Lillkyrka församling år 1881,
avlade han folkskollärarexamen i Uppsala år
1905, tjänstgjorde som lärare i Karlskoga
höstterminen samma år och kom vårterminen
1906 till Björkdala skola i Tumba, där han
efter en tids vikariat erhöll ordinarie
befattning. Vid denna skola har han alltsedan dess
tjänstgjort med undantag av ett par år, då
han haft tjänstledighet på grund av sjukdom.
Som närmast sörjande efterlämnar han
maka, två söner och en dotter.
J. L. Bergkvist.
I Ö. Klagstorp har förre folkskolläraren J.
L. Bergkvist avlidit i en ålder av nära
sjuttiosex år.
B. var född den 28 augusti 1853 .och
avlade folkskollärarexamen vid tjugo års
ålder, varefter han under åren 1874-80
tjänstgjorde som lärare i öremölla skola.
Sistnämnda år kom B. till Brönnestads skola i ö.
Klagstorps församling och där verkade han,
tills han 1917 avgick med pension.
År 1884 var B. med om att stifta
Vemmen-högskretsen av Sveriges allmänna
folkskollärarförening och under många år verkade han
som kretsens ordförande. Även för
sjukkasserörelsen hyste han stort intresse och hade i
församlingen grundat en sjukkasseförening,
inom vilken han under åtskilliga år innehade
den ledande posten som ordförande. D*en
mesta tid B. hade övrig utanför sin egentliga
gärning som skolmän, begagnade han i sin
egenskap som föreståndare för församlingens
bibliotek. Han var dess grundare och det var
huvudsakligen hans förtjänst, att biblioteket
växte ut till den omfattning, det nu har.
Han sörjes närmast av maka och barn.
Hedvig Johansson.
På Serafimerlasarettet i Stockholm har f. d.
småskollärarinnan i Jönköping Hedvig
Johansson avlidit.
Hon var född i Norrköping 1863, anställdes
vid Jönköpings folkskolor 1885 och kvarstod
i tjänsten till 1926, då hon pensionerades.
Under en följd av år var hon ordförande i
Jönköpings kristliga jungfruförening samt
ledamot av styrelsen för S. A. Mrs
ungdomsförbund. Närmast sörjande äro halvbror och
brorsbarn.
Jane Elg.
F. lärarinnan vid Kalmar folkskolor, fru
Jane Elg, f. Tullström, har avlidit.
Den avlidna var född år 1885 i Argentina.
Medan hon ännu var litet barn, flyttade
föräldrarna tillbaka till Sverige. Efter att hava
genomgått Sturckska flickskolan sökte och
vann hon inträde vid småskoleseminariet i
Kalmar. Hon avlade småskollärarinneexamen
våren 1903. Sin första plats erhöll hon i Ålem
höstterminen samma år. Efter att hava innehaft
kortare vikariat vid Kalmar folkskolor åren
1909-1910 blev hon ord. fr. o. m. vårterminen
1911. Denna befattning innehade hon t. o. m.
utgången av år 1921, då hon på egen begäran
erhöll avsked för att fullt kunna ägna sig åt
skötseln av sitt hem. År 1907 hade hon
nämli-.gen ingått äktenskap med dåvarande läraren
vid stadens folkskolor, numera rektorn vid
Kalmar h. folkskola Sten Elg.
Närmast sörjande äro make och tre små
barn.
Riksdagen.
Beslut.
Pensionsärenden.
I en till riksdagen avlåten proposition
nr 139 har k. m: t föreslagit riksdagen
medgiva, att förra lärarinnan vid
Stockholms folkskolor Gurli Clara Emelie
Maria d’Aiibigné må för erhållande av
pension från statens pensionsanstalt räkna
sig tillgodo två tredjedelar av den tid,
hon före sin övergång till folkskolan
tjänstgjort såsom ämneslärarinna dels
med full tjänstgöring vid Östermalms
högre läroanstalt för flickor i Stockholm,
dels ock med sammanlagt full
tjänstgöring vid Palmgrenska samskolan och
Ahlinska skolan därstädes.
På hemställan av bankoutskottet har
riksdagen bifallit k. m:ts proposition.
Riksdagen har likaledes, efter
hemställan av bankoutskottet, beslutat
bifalla en k. m: ts proposition, enligt vilken
f. d. folkskolinspektören Edvard Elieser
Svänsson må från och med den l mars
1930 under ,sin återstående livstid,
utöver honom författningsenligt
tillkommande pension, å allmänna indragnings-
staten uppbära en årlig tilläggspension
av 1,720 kronor, med rätt att å
sammanlagda pensionsförmånerna åtnjuta
förhöjning enligt bestämmelserna i
kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
litteratur*
Ny kort Lserebog, udogmatisk, enfoldig
Fremstilling af den kristne
B0rnelaer-dom ud fra Evangelierne og med
Luthers lille Katekisme som
ndgangs-punkt av Dr Ernst Kaper. Gyldendalske
Boghandel, Köbenhavn 1930.
De senaste årens starka intresse för
kristendomsundervisningen har tagit sig
uttryck bl. a. däri, att en mängd
läroböcker i ämnet utkommit, framför allt i
kristen tros- och livsåskådning, inom
vilken ämnesgren vi för närvarande ha
att räkna med ett 30-tal böcker enkom
för det lägre skolstadiet. Även i vårt
grannland Danmark är denna fråga
aktuell. Där har i dagarna utkommit en
katekes, som väckt det största
uppseende. Den är utgiven av den även i vårt
land kände Skoleborgmester Dr Ernst
Kaper, högste chefen för Köpenhamns
folkskolor.
I förordet till sin bok såväl som i
enskilda uttalanden meddelar dr Kaper
varför han, ehuru lekman på området,
slagit sig på teologiskt författarskap.
Orsaken är den, säger han, att
kristendomsundervisningen under senare tider
urartat. Den ger väl barnen »en rad
vackra stämningar och intryck men
ingen fast kunskap». Han kommer
därmed in på frågan: avser undervisningen
i kristen tros- och livsåskådning att
meddela kunskap eller har den blott
uppbyggligt syfte? I förra fallet torde en
lärobok vara behövlig, i senare fallet
icke. Enligt dr Kaper är skolans
förnämsta uppgift att bibringa kunskaper. Han
medgiver gärna, att huvudvikten i
barnens kristliga uppfostran bör läggas vid
»framställningen av religiösa
personligheter, deras liv och handlingssätt». Men
man bör icke nöja sig därmed. Det
kommer en tidpunkt i barnets liv, då det
känner behov av att sammanfatta, vad
det tidigare lärt. Denna
sammanfattning torde näppeligen kunna göras utan
stöd av lämplig lärobok. Dr Kaper
finner icke skäl föreligga att bryta med
den gamla traditionen ifråga om
katekesundervisningen utan håller sig inom
ramen för Luthers »klassiska verk». Det
är emellertid endast textorden däri, som
anföras. Luthers förklaringar, vilka dock
förekomma på en särskild plats i slutet
av boken, utbyter författaren mot ett
mindre abstrakt stoff huvudsakligen
från evangelierna. Ej mindre än tre
fjärdedelar av bokens innehåll härleder
sig från dessa; det övriga är till
ungefär lika delar hämtat från Gamla
testamentet och från de nytestamentliga
breven. Man har all anledning att vara
dr Kaper tacksam för detta istarka
framhävande av evangelierna. Framför
allt bör man hålla honom räkning för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
