Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 22. 28 maj 1930 - Nej tack! - Lektor Oscar Olssons kristendomsmotion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 221
Nej tack!
Statsutskottet behandlade i
fredags den stora Skolpropositionen.
Meningarna gingo som vanligt
skarpt i sär, och i alla
tvistepunkter avgjordes frågorna medelst
votering. Eösterna fördelade sig i de
flesta fall med 14 röster mot 9.
Majoriteten utgjordes av 10
socialdemokrater, 3 frisinnade och l
bon-deförbundare. Minoriteten bestod
av 8 högermän och
bondeförbunda-ren Nilsson i Gränebo. Utskottets
ordförande, landshövding
Kvarn-zelius, nedlade i allmänhet sin röst
och avgav till slut en blank
reservation mot hela betänkandet.
Då riksdagen - måhända redan
i dag - går att behandla frågan,
har den att välja mellan två
huvudlinjer, och man kan förutsätta,
att striden kring dessa kommer att
bli ganska skarp.
Som karakteristiskt för läget kan
antecknas, att ingen enda
utskottsledamot stödjer regeringens
förslag. Även högerminoriteten har på
flera avgörande punkter avvikit
från detsamma, och man kan utan
överdrift säga, att regeringen, även
om dess meningsfränder skulle ha
segrat, lidit ett svidande nederlag
i sina strävanden att riva upp 1927
års skolbeslut. Nej tack, har blivit
riksdagens svar på den propåen.
Klarast belyses detta genom en
kort översikt över statsutskottets
utlåtande.
I fråga om den förenade linjen,
detta riskabla påhitt av de
Berg-qvistska Skolsakkunniga, innehöll
regeringsförslaget som bekant, att
sådan skulle införas som en fast
anordning inom vår
läroverksorganisation, att den skulle nu beslutas
vid 22 läroverk, och att k. m:t
skulle utan riksdagens hörande
kunna laborera med dess
inrättande eller slopande vid läroverken.
Redan högerreservanterna gå
bestämt emot dessa vidlyftigheter. De
vilja vara med om linjen i fråga
endast -som ett provisorium, de
vägra regeringen fullmakt att utan
riksdagens hörande laborera med
dess inrättande, och de pruta ned
antalet läroverk, där dess
inrättande skulle medgivas, från 22 till 11.
Utskottet går ännu strävar^
fram. Regeringen får blankt
avslag på medgivandet att inrätta
linjen i fråga som en fast anordning.
I enlighet med den uppfattning, åt
vilken vi upprepade gånger givit
uttryck, medgives däremot, att
linjen må försöksvis prövas vid några
bestämt angivna läroverk. I
Hälsingborg, Halmstad, Vänersborg,
Borås, Östersund och Härnösand
skulle den ena fyrklassiga
realskol-linjen kunna ersättas med en
förenad linje och i Västervik,
Falköping, Trälleborg, Åmål och Arvika
skulle både den fyrklassiga och den
femklassiga linjen kunna ersättas
med förenad.
Det av utskottsmajoriteten
förordade antalet försökslinjer går
enligt vår uppfattning väl långt,
men å andra sidan skall
oförbehållsamt erkännas, att gifttänderna ur
regeringsförslaget nu så pass
ut-brutits, att någon linje mer eller
mindre ej spelar en avgörande roll
för saken i dess helhet.
Den andra stora tvistefrågan har
gällt de högre flickläroverkens
organisation. Regeringen hade
föreslagit, att de fyra nuvarande
läroverken i Stockholm, Malmö,
Hälsingborg och Göteborg, vilka
alla bygga på enbart sexårig
folkskola, skulle omorganiseras, så att
de erhölle dubbel anknytning.
Detta förslag avstyrkes av alla inom
statsutskottet utom de 8
högermännen. Framstöten från
Skolreaktionens sida på denna punkt har
sålunda med eftertryck tillbakavisats.
Den största principstriden har
emellertid stått kring det
föreslagna nya högre flickläroverket i
Örebro. Alla ha varit ense om att
läroverket i fråga är behövligt. Men
regeringen har satt in alla krafter
på att läroverket skulle inrättas
med dubbel anknytning, medan
socialdemokraterna yrkat, att
läroverket skulle byggas uteslutande på
den 6-åriga bottenskolan. Vid
avgörandet i statsutskottet fick
högern understöd av endast den ena
bondeförbundaren, medan utskottet
i övrigt höll på 1927 års principer.
Därest, såsom antagligt är,
statsutskottet segrar i denna viktiga
principstrid, har därmed fastslagits, att
riksdagen icke viker från sin
ståndpunkt 1927, att nybildningar inom
vår läroverksorganisation skola
byggas rent på bottenskolans
grund.
Regeringen hade föreslagit, att
särskilda flickrealskolor skulle
upprättas såsom en ny skoltyp i vissa
större städer. Förslaget avstyrkes
enhälligt. Utskottet går in för att
vid läroverken i Linköping,
Norrköping, Jönköping, Borås och
Karlstad flickor skola vinna inträde i
gymnasiet, vilka härigenom erhålla
karaktär av samgymnasier -
beträffande realskolestadiet lämnas
frågan öppen ännu någon tid.
Däremot föreslås redan nu, att
läroverken i Uppsala, Lund och Västerås
definitivt ordnas som samläroverk,
både beträffande realskolan och
gymnasiet. I sistnämnda punkt
anmäla högermännen emellertid sin
reservation.
Regeringsförslaget upptog till
slut såsom nyhet, att 3-åriga
kommunala flickskolelinjer skulle
inrättas vid ett stort antal
statsläroverk. Statsutskottet avstyrker
fullständigt förslaget i denna del;
högern reserverar sig till förmån för
regeringsförslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
