Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 22. 28 maj 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 22
SVENSK LÄRARETIDNING
527
{Sveriges
allmänna folkskol*
lärarförening*.
S. A. F:s fortbildningskurser.
1. Kurs i teckning.
Till årets fortbildningskurs i teckning
i Östersund den 16 juni-5 juli ha
anmält sig 33 sökande, av vilka följande
blivit utsedda till deltagare:
Anna Blomé, Undersåker, Torsten
Eken-dahl, Ånge, Ivan Eriksson, Hybo, Svea
Ericson, Tranås, Stina Forsman, Norrvik, Mur j ek,
Knut Holmgren, Lungsjöbacken, Vilhelm
Hägerström, Nyadal, Agnes Hällgren, Ubbyn,
Skogså, Ragnar Erik Isaksson, Köjasåg, Emy
Jacobson, Edsele, Ida Jacobson, Junsele, J.
Georg Johansson, Oviken, Jonas Mårtenson,
Jämtl.-Sikås, Harald Mårtensson, Hofors,
Göta Nilsson, Haparanda, Ragnar Nylin,
Hudiksvall, Oscar Olausson, överammer, Clara
Olsson, Nyby, Lit, Elise Olsson, Lillsjöhögen,
Leonard Siljekrans, Kardis, Jarhois, J.
Sundström, Vittangi, LiU Waltari, Haparanda,
Martin Widén, Gisselås, Signe Westrin,
Östersund, John Widlund, Vansbro.
Suppleanter: Astrid Werner, Gyttorp, Sara
Svartengren, Hagfors, Greta Lindberg,
Hagfors, Ebba Eriksson, f. Ekstedt, Säffle, Agda
Falck, Södertälje, Henny Andersson,
Torstorp, Finspång, Hedvig Forsman, Vänersborg,
Martin Eriksson, Gamleby.
Kursen hålles i småskoleseminariets
teckningssal och börjar måndagen den
16 juni kl. 11 f. m.
Utsedd deltagare, som möjligen blir
förhindrad infinna sig till kursen, bör så
snart ske kan insända anmälan därom
till riksdagsman J. P. Johansson,
Fjällgatan 5, Östersund.
2. Kurs i arbetsprincipens tillämpning
vid undervisningen i historia, geografi
och naturkunnighet. ’
Till kursen i arbetsprincipens
tillämpning vid undervisningen i geografi m.
m. i Strängnäs den 14-26 juli hade vid
ansökningstidens utgång anmält sig 195
sökande, av vilka följande blivit utsedda
till deltagare:
Ingeborg Ahlström, Falun, Ivar Andersson,
Eksjö, Karl Georg Backman, Jörn, Ebba
Bohlin, Svärtagård, Ester Brinkman, Sjögestad,
Carin C:son Briitte, Borgholm, Anna Elmstedt,
Gnesta, Carl Granstrand, Valla, Helmer
Gustavson, Västerås, Karin Hagaeus, Fagersta,
Signe Hammar, Malmberget, Hulda Hildeberg,
Uppsala, David Ingemark, St järnhov, Märta
Johansson, Kuntuna, Greta Jonsson, Sösjö,
Bräcke, V. Larsson, Redslared, Svenljunga, F.
H. Lenman, Östersund, Eddy Ragnhild
Lundbäck, Trollhättan, K. G. Lundell, Snappahem,
Hjalmar Mann, Åkers styckebruk, Ingeborg
Moberg, Tidavad, Stellan Orrgård, Falkenberg,
Agda Persson, Håslöv, Dagmar Persson,
Run-tuna, Gustav Rönning, Hesselby, Harbonäs,
John Sjöstedt, Falun, J. E. Starrin,
Härnösand, Evald Svaren, Sjösa, Axel Söderkvist,
Ludvika, Gunnar Söderström, Jönköping,
Karin Söhr, Stockholm, Gustaf Tellerup,
Oskarshamn, Erik Thurén, Strängnäs, And.
Weiner, Eskilstuna, Laila Wuolikainen,
Ka-rungi, Karin Elisabet Öst, Tomteborg,
Björn-lunda.
Suppleanter: Allan Johansson, Åkers
styckebruk, Johanna Larsson, Vika station, L
Westman, Björbo, Erik Rydén, Kristinehamn.
Kursen hålles å folkskolesemmariet
och börjar måndagen den 14 juli kl. 11
f. m.
Utsedd deltagare, som möjligen blir
förhindrad infinna sig till kursen, bör
insända anmälan därom snarast möjligt
till Centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening,
Vasagatan 10, Stockholm.
Beträffande kursen i
hembygdsundervisning i Sundsvall torde meddelande
om vilka deltagare som blivit utsedda
komma att lämnas i nästa nummer.
Från kretsmötena.
Göteborgs skolförening hade den 10
maj sitt sista sammanträde för
terminen. I hälsningsanförandet vid mötets
öppnande erinrade ordföranden, hr
Elof Lindälv, om S. A. F: s
50-årsjubi-leum, samt att aftonens mötes-program
avsåg att giva en återblick på det
semi-narie- och skolliv, varur de gamla S. A.
F.-pioniärerna framgingo.
Efter en gemensam sång, skriven av
den lärare, som, var ordf. i Göteborgs
skolförening, då S. A. F. bildades,
bestegs talarstolen av f. d. folkskolläraren
F. E. Edgren, Lerum, som gav »En
skildring av ’Seminarielivet i Göteborg
för 60 år sedan». Den c: a 80-årige
föredragshållaren berättade utförligt sina
minnen från seminarieåren och
kryddade sin framställning med många roliga
historier från såväl kamratlivet som ock
från undervisningen och samvaron med
seminariets lärare. Auditoriet var »idel
öra» och det intressanta föredraget
avtackades med livliga applåder.
Musik för fyra händer utfördes av
fröken Sara Karlsson och hr Ewald
Dahlström samt solosång av herr Sture
Brodén, varefter aftonens andra
Skolhistoriska föredrag hölls av f.
folkskolin-spektören /. M. Ambrosius, Göteborg,
som talade om »Minnen från skånska
folkskolor på 70-talet.»
Talaren framhöll inledningsvis, att hans
skånska Skolminnen äro hämtade från
skolinspektörsbesöken 1874-82 i 162
lantförsam-lingar samt från Landskrona, Ystad,
Hälsingborg och Ängelholm, med en lärarpersonal av
över 700. Att besöka dessa många, vitt
spridda skolor var tidsödande och ansträngande,
och inspektören måste ofta sätta <sig på
skjutskärran kl. 5 ä 6 på morgonen. Mångenstädes
i försår Ungarna var inställningen till skolan
vänlig, isynnerhet där goda lärare verkade,
vilka vunnit aktning och förtroende. Mot
lärarna förekom sällan några klagomål, men
en gång var det en bonde, av den trygga,
säkra typen, som yttrade till inspektör
Ambrosius: »Vår skollärare ä vesst möed lärd, men
ja kan ente begriba, att de nöttar té nåt, att
han pratar så möed ma barna om Persien,
för våra pågar kommer aldri di väjarna.»
Den vanliga skolformen i landsbygdens folk*
skolor var 3 eller 4 klasser, som samtidigt
undervisades, i de flesta fall med underlag av
småskolor. Barnantalet i folkskolans
avdelningar understeg sällan 50 men var ofta 60
och däröver. Trots detta var resultatet av
skolarbetet i allmänhet gott, ja ibland över
förväntan bra. Någon ordnad
avgångsprövning förekom knappast, och många barn -
särskilt från torpare- och statarehem -
slutade sin skolgång vid 10 ä 11 års ålder, enär
föräldrarna behövde dem i arbete.
Böckerna, som lästes i alla skolor, voro
Nya testamentet, psalmboken, katekesen, bibi.
historien samt Folkskolans läsebok och i
n°gra skolor Berlins läsebok. Vid ett
inspektionsbesök, då tal. sade till barnen, »låt mig
nu höra, om ni kan läsa detta stycke högt och
tydligt», reste sig en pojke och förkunnade
frimodigt: »Ja vi kan läsa båd’ >stadit å hö.it.»
Det gjorde de också med kläm, men
välljudande var det just icke.
Den årliga lästiden på landet räckte med
alla klasserna vanligen från mitten av okt.,
då potatisupptagningen var gjord, till april
omkr. 5-51/2 månader. Under den övriga
lästiden hade skolan kvar de yngsta barnen, som
ej kunde uträtta något arbete där hemma.
Detta var gammal praxis - svår att ändra.
Folkskolor ’med varannandagsläsning funnos
icke. Under vinterhalvåret ville man
utnyttja varje skoldag.
Flertalet skånelärare på 70-talet hade
utgått från Lunds gamla seminarium efter en
kort lärokurs. Trots denna minimala
utbildning var denna äldre lärargeneration både
kunnig och praktiskt duglig. De hade genom
självstudier och träget arbete aktningsvärt
förkovrat sitt ringa pund. Såsom lärare i s.
k. »mindre skolor» tjänstgjorde
mångenstädes invalider, som voro oförmögna till
kroppsarbete, och församlingsborna voro synnerligen
ivriga, att bibehålla dessa lärare, som, om de
avskedats, skulle fallit fattigvården till last.
Skolhustypen var ett lågt envåningshus med
gemensam ingång till skolsal och
lärarbostaden. Skolmöblerna var av det enklaste slag:
långbänkar, där barnen finge packa ihop sig
bäst de kunde. I några gamla skolsalar
tronade en stor och prydlig kateder, en relik
från växelundervisningens dagar.
Uppvärmningen skedde vanligen genom en fyrkantig,
gammaldags järnugn, vilken eldades med torv,
och luften i skolsalen var ej sällan blandad
med torvrök.
Skåne-städernas folkskolor voro av A-typ
utom Ängelholm, där det blott fanns en enda
folkskola. I Landskrona och Hälsingborg var
redan nu en väl ordnad
handarbetsundervis-ning för flickor inrättad.
Den 87-årige pedagogen avslutade
sitt instruktiva föredrag med att
framhålla lärarkårens redbara arbete och
trägna flit. Organisationer, skolformer
och lärokurser ha stor betydelse, men
för den andliga odlingens väsentliga
halt betyda lärarnas personligheter
vida mera.
Sedan bifallsyttringarna tystnat,
vidtog åter den musikaliska delen av
programmet, varvid utfördes Elfrida
Andrées kantat vid Götabergsskolans
invigning. Herr Axel Åkerlund var
dirigent, hr Frans Erlanson utförde
solopartierna med fru Malvina Dahlgren
vid flygeln.
Västra Hälsinglands lärarförening
höll sitt ordinarie vårmöte den 10 maj
i Ljusdals köpings folkskola under
ordförandeskap av folkskolläraren S.
Ham-marqvist.
Det talrikt besökta mötet inleddes
med morgonbön av komminister E.
Strömqvist, varpå ordf* höll ett
hälsningsanförande.
Till ombud vid sommarens
ombudsmöte valde kretsen för sin del
folkskolläraren E. Elofsson, Tallåsen, med
folkskolläraren E. L. Holmén, Ljusdal, som
suppleant. Vid ’senare verkställd
sammanräkning av rösterna inom
valkretsen blev valresultatet i enlighet med
ovanstående.
Som talare medverkade folkskollära-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
