Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 23. 4 juni 1930 - Församlingsstyrelsen - Riksdagen följde statsutskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 23
För’samlmgssty*
relsen. .
Den svenska riksdagen gav oss i
onsdags nya kommunallagar. Del
gamla historiskt minnesvärda
förordningarna av den 21 mars 1862
skola snart vara ett minne blott, och
i deras ställe skola träda lagar med
något ännu okänt datum av år 1930.
Och inom kort skola rikets
tiotusen-den av kommunalmän och andra
intresserade medborgare var i sin ort
vara sysselsatta med studier av allt
det nya, som snart nog skall föras ut
i livet.
Ett sådant studium skall befästa
ett huvudintryck, att de nyantagna
lagar, som beröra den borgerliga
kommunens angelägenheter, i mångt
och mycket äro gamla bekanta,
medan en utomordentligt
genomgripande omstöpning ägt rum i fråga om
författningar, som röra den
kyrkliga kommunen. De -skola i den nya
kommunallagssamlingen inte ens
återfinna den gamla ärevördiga
benämningen: »förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd», utan i stället möta en parveny
med rubriken »lag om
församlingsstyrelse» och åtskilliga därmed
sammanhängande författningar. Bland
dessa skall icke minst den nya »lag
om -skolstyrelse i vissa kommuner»
kunna påräkna en intresserad
läsekrets inom och utom lärarvärlden.
Tiderna äro på sitt sätt
underliga. När den, som skriver detta, för
23 år sedan höll sitt jungfrutal i
andra kammaren om avskaffande
av prästens självskrivenhet i
skolrådet, begabbades han av hela
högern och åtskilliga därtill såsom en
samhällsomstörtare,
kristendomsfiende och fantast. I onsdags
fattades beslutet i första kammaren om
vida längre gående åtgärder i
sekulariserande riktning utan ett ords
debatt. Som huvudman för denna
utveckling stod hovrättsrådet Karl
Johan Ekman, klerikal och
urkon-servativ, och det betraktades av
honom och hans liktänkande nästan
som en ynnest, att riksdagsbeslutet
kunde komma till stånd utan
meningsutbyten och långa debatter.
Vad är det då egentligen, som
hänt med den nya lagstiftningens
antagande? För en detalj
redogörelse saknas här utrymme. Men några
huvudpunkter må i korthet anföras.
Först beträffade kyrkoärendena!
I församling med mera än 5,000
inv. skola kyrkofullmäktige införas.
Vid lägre invånarantal kunna
sådana fullmäktige inrättas. Där
kyrkofullmäktige finnas, inskränkes
kyrkostämmans befogenhet till samma
minimum som kommunalstämmans,
där kommunalfullmäktige införts.
Kyrkostämman väljer själv sin
ordförande. Kyrkoherden är däremot
självskriven ordförande i
kyrkorådet. Han kan väljas till ordförande i
kyrkostämman, även om han ej är
röstberättigad. Samma föreskrifter
gälla i fråga om kyrkofullmäktige.
Kyrkorådets ordförande äger rätt
att i kyrkostämma och
kyrkofullmäktige yttra sig men ej deltaga i
besluten, därest han ej är
röstberättigad. I församling, där
kyrkofullmäktige finnas, äro fullmäktiges
ordförande och vice ordförande
tilllika ordförande och vice ordförande
i kyrkostämman.
Kyrkofullmäktiges antal
bestämmes i förhållande till folkmängden
till lägst 15 och högst 40. De väljas
för samma antal år som
kommunalfullmäktige.
I fråga om kyrkoråd bemärkes
till en början, att möjligheten att
välja gemensamt kyrko- och skolråd
avskaffats. Skalråd väljes icke i de
församlingar, där
folkskoleärendena överflyttats till den
borgerliga kommunen. Till ledamot av
kyrkorådet kan endast väljas den,
som »kan anses vilja främja
församlingslivet», och till ledamot av
skolrådet endast den, som »kan
anses vilja främja skolväsendet».
Kyrkoherden är icke vidare
självskriven ordförande i skolrådet.
»Skolrådet väljer inom sig för
varje år en ordförande och en vice
ordförande. Till ordförande må dock
kunna utses kyrkoherden, ändå att
han icke är ledamot av rådet.»
Suppleanterna i skolrådet ävensom
i kyrkorådet ha rätt att närvara vid
skolrådets sammanträden. Vid
skolrådets sammanträden äger
kyrkorådets ordförande (kyrkoherden),
även om han icke är medlem av
skolrådet, att yttra sig och framställa
förslag men ej att deltaga i
besluten.
Om kyrkoherden valts till
ordförande i kyrko- eller -skolråd men
icke är ledamot av rådet, äger han
rösträtt endast i det fall, då
rösterna falla lika. I så fall har han
utslagsrösten. Vid val och vid
tillsättande av tjänstebefattning äger
dock lottning rum, om röstetalen
äro lika.
För Stockholm har antagits en
särskild lag om
församlingsstyrelse. Vi utelämna en redogörelse för
denna speciallag för huvudstaden.
Till sina allmänna principer
överensstämmer lagstiftningen med den
för riket i övrigt gällande, men
självfallet ha en del bestämmelser
måst utfärdas med hänsynstagande
till nu gällande särskilda
förhållanden i Stockholm.
=&
Som synes, innehåller den nya
lagen om församlingsstyrelse
vittgående avvikelser från vad som
hittills gällt. Framför allt gäller detta
kyrkoherdens ställning. Med
undantag för kyrkorådet har
självskrivenheten som ordförande avskaffats.
Kyrkoherden får hädanefter i
skolrådet ungefär samma -ställning som
i fattigvårdsstyrelse,
barnavårdsnämnd o. s. v.
Vida radikalare är emellertid den
förändring, som införts i fråga om
skolärendena i alla våra större
kommuner. De nya kommunallagarna
föreskriva, att skolärendena
automatiskt skola överflyttas till den
borgerliga kommunen överallt där
stads- eller kommunalfullmäktige
finnas. Detta innebär obligatorisk
sekularisering i alla kommuner med
mer än 1,500 invånare samt i de
mindre kommuner, som frivilligt
inrättat kommunalfullmäktige.
Till föreskrifterna i den antagna
lagen om skolstyrelse i vissa
kommuner skola vi i ett följande
nummer återkomma,
Riksdagen följde statsutskottet vid
behandlingen i onsdags av regeringens
stora skolproposition. Endast i ett par
principiellt mindre betydande punkter
- i fråga om högre allmänna
läroverket i Uppsala och den förenade linjens
anordning vid några småläroverk -
skedde avvikelser. Den sistnämnda
ändringen företogs för resten på
utskotts-majoritetens eget initiativ. Och i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
