Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 23. 4 juni 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Dödsfall - G. A. Kinnander - Hugo Jette - Signe Elam - Gustaf Eriksson - P. Persson - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 23
SVENSK LÄRARETIDNING
553
varande medlemmarna välkomna. Han
framhöll i sitt tal, att programmet ej
var så rikhaltigt som, önskligt vore,
men betonade, att det ändå är av stor
vikt att då och då komma tillsammans
och med sina arbetskamrater dryfta
gemensamma spörsmål.
Till ombud vid S. A. F:s sextonde
ombudsmöte i Stockholm i sommar
föreslogs A. V. Mellby, Årjäng, med
Gösta Carlsson, Björrud, Säffle, som
suppleant.
Bildandet av en -sjukkassa inom
föreningen har tidigare hanskjutits åt en
kommitté för utredning. Hugo
Lindberg, Sil, redogjorde nu för det
utförda komjnittéarbetet och framhöll att
frågan kommit i ett nytt läge i och med
att den ev. kommer upp på
sommarmötet för behandling. Dessutom
påpekades att en sjukkasselagstiftning håller
på att utarbetas. Det beslöts att tills
vidare bordlägga frågan.
Diskussionsämnet »Hur ordnar du
barnens skriftliga arbeten» inleddes av
A. H. Crone, Åslanda. Flera talare f
ram-höllo värdefulla synpunkter under
diskussionen. Lärare från B : 2 och C :
2-skolorna var det i synnerhet, som
deltogo i debatten, och det visade sig, att
varken vilja eller håg saknas, då det
gäller att i dessa svårskötta skolformer
få fram arbetsmetoder, vilka
visserligen mången gång rätt avsevärt skilja
sig från dem, som användas i A- och
B l-f ormerna, men inom förstnämnda
skoltyper väl försvara -sin plats. Av
diskussionen att döma är det inte blott
herrar läroboksförfattare, som staka
nya vägar åt oss lärare, mycket av
värde inom pedagogiken framskapas
enskilt hos någon här, någon där. Ett
diskussionsämne varje lärarmöte skulle
inte det månne vara till mycket stort
gagn för oss alla?
Efter kafferasten höll ordf. A. V.
Mellby ett föredrag om »Svenska
forn-och kulturminnesmärken».
Skioptikonbilder beledsagade föredraget.
Programmet utfylldes med sång av
kören inom föreningen. Den är värd
allt tack för sina prestationer.
Insamlingen till jubileumsfonden
redovisades å detta möte.
Dödsfall.
G. A. Kinnander.
Den 21 maj jordfästes f. folkskolläraren
G. A. Kinnander, Torshag, Askeby.
Jordfästningen ägde rum i kyrkan med prosten
Aron Karlsson, Grebo, som officiant.
Inledningsvis sjöngs ps. 461: 1,2, varefter
prosten i ett varmhjärtat tal erinrade om den
bortgångnes gedigna lärargärning,
förnämligast förlagd till Värna och. Bankekind i
Östergötland, om hans begåvning och intresse
för allmänna värv, som gjorde honom starkt
anlitad in i det sista 78: e levnadsåret, om
hans fasta karaktär och orädda väsende samt
omutliga rättrådighet och till slut hans goda
hjärta och bottenärliga människovänlighet
trots att ytan kanske ibland var en smula
sträv. Efter att till slut ha riktat tröstens
ord till de sörjande, föllo de tre skovlarna
mull. Akten avslöts med ps. 461:1, 8. Vid
graven framfördes både från enskilda och
korporationer erkännanden och tack till den
all-mänintresserade och mångbetrodde kamraten
och kommunalmannen för gott kamratskap
samt för plikttroget och rakryggat arbete. En
myckenhet kransar och blommor nedlades.
E-a.
Hugo Jette.
Efter endast ett par dagars sjukdom avled
den 19 maj folkskolläraren Hugo Jette,
Oxelösund.
J. var född 1888 och avlade
studentexamen i Nyköping år 1908 samt
folkskollärarexamen i Lund påföljande år. Efter en
tids studier vid Göteborgs högskola erhöll
han lärartjänst vid Solbacka privatläroverk,
där han var verksam i två år. Härefter
erhöll han lärartjänst vid folkskolan i Flens
samhälle och blev ordinarie folkskollärare vid
Oxelösunds folkskolor 1914.
J. var även verksam på andra områden.
Han intresserade sig sålunda varmt för
majblommeverksamheten och var ordförande i
Första majblommans kommitté i Oxelösund
alltsedan kommitténs tillkomst. Åt
folkbildningsverksamheten ägnade han en mycket
stor del av sin lediga tid. Som föreståndare
för Oxelösunds föreläsningsförening har han
under många år gjort en vacker och
gagnande insats inom folkbildningsrörelsen och han
tjänade även denna rörelse som ledamot av
Södermanlands läns föreläsningsförbunds
arbetsutskott. Intresserad sångare var han med
om att bilda sångsällskapet M. S. i
Oxelösund och har under sällskapets tioåriga
tillvaro fungerat som dess sekreterare.
Närmast sörjande äro tre döttrar, moder
och två systrar.
Signe Elam.
Folkskollärarinnan Signe Elam har den 21
maj avlidit i Göteborg.
Hon var född i Göteborg 1891. Efter att
ha genomgått högre flickskola samt
sjukskö-terske- och hushållskurser avlade hon
folk-skollärarinneexamen i Göteborg 1916. Året
därpå fick hon anställning vid Göteborgs
folkskolor, där hon blev ordinarie
folkskollärarinna 1920. Hon sörjes närmast av
moder och syskon.
Gnstaf Eriksson.
Den 21 maj avled i sitt hem i Gonäs
efter tre månaders sjukdom f. folkskolläraren
Gustaf Eriksson. Med honom har ännu en av
Ludvika sockens gamla kommunalmän gått ur
tiden, en kommunens mångårige trotjänare,
som gjort sig uppskattad och avhållen av
alla,
Han var född i St. Tuna 1857 och
anställdes efter att ha genomgått seminariet i
Uppsala, år 1878 som lärare i Gonäs. Här
blev han kvar hela sitt liv. Sin lärartjänst
lämnade han med pension 1921, då han
tilldelades Patriotiska sällskapets stora
guldmedalj.
E. blev skolkassor 1916 och efterträdde
året därpå Torsten Fogelqvist som
ordförande i kommunalstämman. Dessutom var han
ledamot av och v. ordf. i
kommunalfullmäktige, v. ordf. i kommunalnämnden samt
kassör i socknens nästan alla kassor.
Närmast sörjande äro maka. tre söner och
en dotter.
P. Persson.
F. folkskolläraren P. Persson, Tomelilla,
avled den 19 maj på Simri hamns lasarett.
Han var född i Smedstorp 1862 och således
68 år gammal. Han utexaminerades från
Göteborgs folkskoleseminarium 1887 och blev
följande år lärare i Tomelilla, där han
kvarstod i tjänst till fyllda 65 år. P., som
avlagt organistexamen, vikarierade under en
följd av år som kantor och organist i Tryde,
tills befattningen för c:a 25 år sed in
besattes med ordinarie innehavare. Inom
kamratkretsen åtnjöt han förtroende och sympa-
tier och var lärarnas representant i skolrådet
från 1895 tills det år, han lämnade sin
befattning. Han var vid sin bortgång
ledamot och kassör i styrelsen för
fortsättningsskolan i Tomelilla samt revisor i Tomelilla
sparbank.
Närmast sörjande äro maka samt en son
och en dotter.
litteratur.
Lärobok i bokföring, del I, för
fortsättningsskolor, lärHngsskolor och högre
folkskolor, av Elis Lundgren. J. A.
Lindblads förlag, Uppsala. Pris: haft. l: 85;
kart. 2: 20.
Var och en ,som prövat på att
undervisa en stor klassavdelning i
bokföring efter den gamla
klassundervisningsmetoden, har gjort den
erfarenheten, att det är mycket svårt att hålla
ihop arbetet, emedan eleverna hinna
fullgöra det olika fort. Denna
svårighet ökas i fortsättningsskolan, där
eleverna befinna sig på vitt skilda
begåvningsstadier. De duktiga bli fore och
de sämre efter, och läraren har en
ständig dragkamp mellan de olika
intressegrupper, som klassavdelningen
delar upp sig i. Det är därför som
arbetsskoleprincipen trängt sig fram
såsom synnerligen lämpad för t. ex.
fortsättningsskolan. Men den principen
ställer alltför stora, hart när
ouppfyl-leliga krav på läraren, om denne icke
har goda hjälpmedel att sätta i
händerna på eleverna.
Ett ’Sådant finnes nu tillgängligt
genom tillkomsten av den lärobok, som nu
ligger på mitt bord. Den är författad
av’ handelsläraren vid Norrköpings
högre folkskolor, Elis Lundgren, och
den nu föreliggande delen innehåller
en ganska fullständig lärokurs i de
första grunderna för en mera
utvecklad undervisning i såväl bokföring och
korrespondens som handelslära. Den
innehåller privatbokföring och
minuthandelsbokföring och . är enligt
förordet avpassad för yrkesbetonade
fortsättningsskolor, lärlingsskolor för handel
samt högre folkskolor med
handelsundervisning, första läsåret. Del II, som
utkommer isenare, blir avsedd för ett
högre stadium.
Då man tager närmare del av
boken, finner man, att det är en god
pedagog, som fört pennan, ty det är ett
rikt material, väl ordnat och grundligt
sammanfogat till ett helt, som
författaren bjuder. Detta är nödvändigt, om
en bok skall lämpa sig för de mera fria
studier, som börja taga fart inom våra
skolor och ,som rekommenderas särskilt
för fortsättningsskolan med dess ofta
svårhanterliga lärjungematerial, och då
behöver man något - sådant som
denna bok - som kan taga fatt
elevernas intresse och ge sysselsättning åt de
sprudlande livsandarna. Boken lämpar
sig väl även för studiecirklar och
andra självstudier.
Med avseende på det rent fackliga
innehållet har författaren en del nya,
goda idéer. Såsom sådana måste man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
