Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 24. 11 juni 1930 - G. Trensch: Den tyska ungdomen och vandrarrörelsen - Den nya skolstyrelselagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärare varit upphovsmannen till
grundandet av ungdomshärbärgena,
fotvandringarnas starkaste stöd.
Lärarkåren är också redan nu starkt
representerad inom lokalstyrelserna och bland
gruppledarna. Av synnerligen stor
betydelse är utbildandet av lämpliga, för
saken intresserade, duktiga ledare. Av
högsta ledningen anordnas därför
överallt kurser för utbildande av
vandringsledare och härvid ha lärarna visat stort
intresse. Så har den tyska lärarkåren
på ungdomsvandringarnas område
funnit ett rikt, men också tacksamt
verksamhetsfält .
Nr 24
SVENSK LÄRARETIDNING
565
Den nya skolstyrelselagen.
För att giva vår läsekrets en exakt
föreställning om den nya
skolstyrelselagen återgiva vi den här in extenso,
sådan den antagits av riksdagen. Det
torde dröja ännu någon vecka, innan
den promulgeras av k. m :t, som
emellertid icke äger ändra något i riksdagens
beslut.
Lag om skolstyrelse i vissa kommuner.
Härigenom förordnas som följer:
1 §.
I lands- eller stadskommun, som
sammanfaller med skoldistrikt, skall, där
kommunal-eller stadsfullmäktige finnas, folk- och
fortsättningsskoleväsendet utgöra en för
kommunen gemensam angelägenhet, vilken
kommunen såsom sådan har att vårda.
För Stockholms stad gäller vad särskilt är
stadgat.
2 .§.
I kommun, som avses i l § skola
kommunens kostnader för folk- och
fortsättningsskoleväsendet beslutas och utgöras på sätt om
kommunalutskylder är stadgat. Skoldistrikt
äger dock enligt gällande folkskolestadga att
såsom bidrag till kostnaderna för
skolväsendet upptaga särskild avgift av envar, som
erlägger mantalspenningar.
3 §.
Folkundervisningen i kommun, som avses
i l §, ordnas enligt bestämmelser, som
utfärdas av konungen.
4 §.
I kommun, som avses i l §, handhaves
förvaltningen och vården av folk- och
fortsättningsskoleväsendet av en folkskolestyrelse.
För förvaltningen och vården av
fortsättningsskolan må, där kommunen finner det
vara till fördel för skolväsendet, utses
särskild fortsättningsskolestyrelse.
Beträffande fortsättningsskolestyrelse skall,
i den mån ej annat är föreskrivet, i
tilllämpliga delar gälla vad i denna lag är
stadgat angående folkskolestyrelse.
5 §.
Folkskolestyrelsen tillkommer, såvitt
angår folk- och fortsättningsskoleväsendet, att:
a) i enlighet med gällande författningar
och reglementen ordna och med
uppmärksamhet följa undervisningen;
b) utöva den ekonomiska förvaltningen
ävensom hava tillsyn över lokaler, som
upplåtits för undervisningen och dithörande
anstalter ;
c) tillsätta och avskeda lärare samt
tjänstebiträden, vilka ställts till styrelsens
förfogande; dock skall i fråga om tillsättande av
lärarbefattning, med vilken är förenad
organist- eller klockarsyssla eller båda dessa
sysslor eller kyrkosångarbefattning, gälla vad
särskilt är stadgat;
d) ombesörja verkställigheten av kommu-
nal- eller stadsfullmäktiges beslut, i den mån
ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt
därtill utsedda styrelser, nämnder eller
personer ;
e) till kommunal- eller stadsfullmäktige
göra de framställningar eller förslag, som av
omständigheterna påkallas; samt
f) verkställa beredning av ärenden, som
skola förekomma till behandling hos
kommunal- eller stadsfullmäktige.
Finnes fortsättningsskolestyrelse,
tillkommer det denna att handhava förvaltningen och
vården av fortsättningsskolan.
6 §.
Det åligger folkskolestyrelsen att årligen
före den 15 september till kommunal- eller
stadsfullmäktige avgiva ett förslag till
utgifts- och inkomststat rörande folk- och
fortsättningsskoleväsendet för det nästföljande
kalenderåret. Finnes
fortsättningsskolestyrelse, åligger det denna att uppgöra statförslag
rörande fortsättningsskoleväsendet.
I statförslaget skola upptagas de utgifter,
som redan äro beslutade att utgå under det
nästföljande året, samt de, vilka
folkskolestyrelsen eller fortsättningsskolestyrelsen
anser därutöver erforderliga, ävensom de
inkomster, som för det nästföljande året äro
eller anses vara att påräkna.
7 §-
Ledamöter i folkskolestyrelsen väljas av
kommunal- eller stadsfullmäktige till det
antal, som fullmäktige finna lämpligt med
hänsyn till kommunens vidd och folkmängd.
Antalet ledamöter må dock icke vara under
fem eller över tjuguen.
Ledamöter i fortsättningsskolestyrelse utses
till det antal, som kommunal- eller
stadsfullmäktige finna lämpligt. Ledamöterna utses
av kommunal- eller stadsfullmäktige och
folkskolestyrelsen sålunda, att fullmäktige
välja det antal ledamöter, som är närmast
under hälften, och folkskolestyrelsen övriga
ledamöter.
Jämte ledamöter i folkskolestyrelse och
fortsättningsskolestyrelse må på enahanda
sätt utses suppleanter till det antal, som
finnes lämpligt. Sker ej valet proportionellt,
skall tillika bestämmas den ordning, i vilken
suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.
8 §.
Till ledamot i folkskolestyrelsen må utses
endast den som är röstberättigad vid
kommunal- eller stacUfullmäktigval och uppnått
tjugufem års ålder samt kan anses vilja befordra
skolväsendet.
Ledamot i folkskolestyrelsen kan ej den
vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning;
d) på grund av honom ådömd straffpåföljd
icke må utöva allmän befattning eller genom
utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är
dömd till påföljd, som nu är sagd, eller är
ställd under framtiden för brott, vilket kan
medföra sådan påföljd; eller
e) är förklarad ovärdig att inför rätta
föra andras talan.
Vad om ledamot i folkskolestyrelsen är
stadgat gäller ock om suppleant.
Vid val av ledamöter i
fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det praktiska
arbetets intressen bliva i vederbörlig mån
företrädda inom styrelsen.
. 9 §.
Ledamöter och suppleanter i
folkskolestyrelsen väljas för fyra år, räknade från och
med den l januari året näst efter det, då
valet skedde. Valet skall förrättas i
november eller december månad året näst efter det,
då allmänna val av kommunal- och
stadsfullmäktige ägde rum, och skall vara
proportionellt, därest det begäres av minst så
många väljande, som motsvara det tal,
vilket erhålles, om samtliga väljandes antal
delas med siffran för det antal personer
valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val är särskilt stadgat.
Avgår ledamot, som utsetts vid
proportionellt val, under den för honom bestämda
tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den
suppleant, som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den
sålunda inkallade tjänstgör under den tid, som
återstått för den avgångne. Avgår annan
le-dainot, anställes fyllnadsval för den
återstående delen av tjänstgöringstiden.
10 §.
Folkskolestyrelsen väljer inom sig för
varje år en ordförande och en vice ordförande.
Till ordförande må dock kunna utses den
kyrkoherde, som avses i 13 § sista stycket.
11 §.
Sammanträde med folkskolestyrelsen hålles
på ordförandens kallelse så ofta han finner
det nödigt eller minst halva antalet
ledamöter för uppgivet ärende gör framställning
därom.
12 §.
Suppleanterna i folkskolestyrelsen böra i
den vid valet bestämda ordningen kallas till
tjänstgöring, i den mån det erfordras till
följd av hinder för ledamot eller vid
uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat fyllas,
efter ledamot, som icke utsetts vid
proportionellt val.
Suppleant vare obetaget att även eljest
närvara vid styrelsens sammanträden.
13 §.
Folkskolestyrelsen må ej handlägga
ärende, såvida icke flera än hälften av
ledamöterna äro tillstädes. Dock äger styrelsen att
åt särskilda inom densamma utsedda
nämnder överlämna att enligt de närmare
föreskrifter, som meddelas av styrelsen, med dess
rätt och befogenhet besluta i följande
ärenden, nämligen:
a) beviljande av tjänstledighet åt och
förordnande av vikarie för lärare;
b) tillämpning på enskilda fall av
bestämmelser, antagna av styrelsen;
c) åtgärder enligt gällande folkskolestadga
mot vanartade skolbarn samt tredskande
föräldrar och målsmän; ävensom
d) mindre ärenden av ekonomisk natur.
Särskild nämnd skall bestå av minst fyra
personer. För giltighet av nämnds beslut
fordras, att minst tre av ledamöterna deltagit i
beslutet och varit ense om detsamma. Av
sådan nämnd vidtagen åtgärd skall anmälas för
folkskolestyrelsen vid dess nästa
sammanträde.
I överläggning och beslut om ärende, som
rör kristendomsundervisningen, må icke
deltaga främmande religionsbekännare eller den
som anmält sig till utträde ur svenska
kyrkan.
Vid sammanträde med folkskolestyrelsen
eller med nämnd, som ovan sägs, äger
kyrkoherden i det pastorat, till vilket komimÅien
hör, eller, där kommunen tillhör mer än ett
pastorat, den bland kyrkoherdarna i
pastoraten, som domkapitlet bestämmer, ändå att
han icke är ledamot av folkskolestyrelsen, att
yttra sig och framställa förslag men ej att
deltaga i besluten.
14 §.
Inom folkskolestyrelsen sker omröstning
öppet. Dock skall vid val omröstning
verkställas med slutna sedlar. Utgången bestämmes
genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar,
skiljer vid val lotten mellan lika rösttal,
men blir i övriga fall den mening beslut, som
ordföranden biträder. Vid omröstning för
tillsättande av tjänstebefattning skall förfaras
såsom vid val.
15 §.
Vid folkskolestyrelsens sammanträde skall
ordföranden föra eller på sitt ansvar låta
föra protokoll.
Justering av protokollet verkställes av
ordföranden jämte minst två därtill för varje
gång av styrelsen utsedda närvarande
ledamöter. Justering må ock verkställas av sty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
