Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 29. 16 juli 1930 - Jubileumsmiddag på Strand hotell - Gustaf Weiborn: Fortbildningskurs i Hässleholm - Fortbildningskursen i Kramfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ärna mötte sin oförbrännelige ledare,
Cyrus Granér med ett entusiastiskt
»Vår sängar hyllning tag».
Vid middagen hälsades de
närvarande av hr Rydén, som särskilt vände sig
till föreningens veteraner,
hedersledamöter, föredragshållare och utländska
gäster. Kanslirådet J. Franzén tolkade
veteranernas känslor med anledning av
50-årsjubileet. Undervisningsrådet
Hjalmar Berg framförde ett tack från
föreningens hedersledamöter. Därefter
höllos anföranden av hrr Adolf Kronström,
E. Randmael, B. Christiansen och G.
Trensch. Eektor Anna Sörensen
framförde en hälsning från Svenska
seminarielärarföreningen och hr N. O. Ekström
från Kommunala mellanskolornas
lärarförening.
Sedan därefter ett antal
lyekönsk-ningstelegram upplästs sjöngs »Du
gamla, du fria», varefter ett animerat
samkväm vidtog.
Fortbildningskursen i
Kramfors.
Under tiden 12-17 juni har en
fortbildningskurs för småskollärarinnor
varit anordnad i Kramfors.
Som lärare ha tjänstgjort bl. a.
lärarinnorna Anna Johansson, Anna
Karlsson, Anna Abrahamsson och rektor Hj.
Lundborg. Kursen har varit anordnad
utan statsanslag och stått under ledning
av styrelsen för Ådalens
småskollärarinneförening. Den har omfattat
föreläsningar i uppsatsskrivning, talteknik,
talövning, väl- och rättskrivning samt
räkning. Omkring ett 40-tal
småskollärarinnor hade anmält sig till kursen. Vid
ett samtal, som Härnösands-Posten haft
med folkskolinspektör J. A. Näslund,
vilken varit närvarande under
kursens två första arbetsdagar, vitsordade
denne det levande varma intresse,
deltagarna lade i dagen. En lärarkår, som
under sommarferierna offrar tid, krafter
och pengar för att göra sig bättre
skickad för detta ansvarsfulla arbete, är
därför värd all heder.
Nr 29
SVENSK LÄRARETIDNING
681
Fortbildningskurs i Hässleholm.
Varje fortbildningskurs bär vittne
om, att f oltéskolinspektör Thunander
hade rätt, då han vid ett tillfälle sade,
att en,stor del av den svenska
lärarkåren kännetecknas av sökandet,,
sökandet ef ter det som kan lända barnet och
skolan till fromma. Jag tänker nu
närmast på den i dagarna avslutade av
Hässleholmskretsen
av S. A. F. med
statsunderstöd den
13-21 juni
anordnade fortbildningskursen i pedagogik
och psykologi, som
till Hässleholm
samlat omkring 150
deltagare från skilda
delar av landet.
Det var
synnerligen lyckligt, att
kursstyrelsen till
ledare för kursen
lyckats erhålla
seminarieläraren, fil. lic.
Herman Siegvald,
Lund, som nu och
tidigare visat sig
skickad att komma
till rätta med den
mångfald av
psykologiska och pedagogiska problem, som
vi lärare ofta ställas inför och tvingas
att ta ställning till.
Doktor Siegvald har nu så ofta varit
omnämnd i Sv. Ltg, att jag endast vill
tillägga, att dr Siegvald är förtjänt av
det beröm och den uppmuntran, han
fått och får, ty han är icke bara den
på grundliga studier och praktiska
erfarenheter rike skolmannen utan även
en medryckande och intressant
föreläsare med den rätta psykologiska blicken.
Kursen har omfattat föreläsningar,
seminarieövningar, laborationer och
demonstrationer i anslutning till följande
ämnen:
1. Barnets psykiska utveckling före och
under skolåldern.
2. Typiska skiljaktigheter mellan gossar
och flickor beträffande deri psykiska
utvecklingen.
3. Om intelligensundersökningar och deras
pedagogiska betydelse.
4. Psykologiska iakttagelser å barnen i
folkskolan och dessa iakttagelsers praktiska betydelse.
5. Arbete, trötthet och vila i psykologisk
belysning. Skolarbetets ekonomi.
6. Kvarsittning i folkskolan, dess orsaker,
verkningar och motarbetande.
Deltagarna i Hässleholmskursen.
7. Skoldisciplinen i historisk och
psykologisk belysning.
8. Barnets språkliga utveckling före och
under skolåldern.
9. Psykologiska undersökningar rörande
läsning och läsundervisning.
10. Välskrivningsundervisningens
psykologiska och pedagogiska problem.
11. Barnets föreställningsliv,
uppmärksamhet och intresse, Åskådlighet i undervisningen.
12. Brytningsålderns psykologi och patologi.
13. Kubbningar i barnets språkliga
utveckling och deras pedagogiska behandling.
14. Moderna åsikter om uppfostran och
deras förverkligande i folkskolan.
Eedan för 100 år sedan talade Esaias
Tegnér om den gamla och den nya
skolan. Det var skolastikerna och
filantro-perna, som då jämfördes med varandra.
I våra dagar har man börjat att så an-
vända uttrycket gammal och ny skola,
att det nära nog blivit ett slagord.
Mången lärare känner nog med sig, att han
arbetar i »den gamla skolan», under det
att andra äro medvetna om, att de stå
i »den nya skolan». Det är därför så
nyttigt för oss allesammans att då och
då få mötas under så sakkunnig
ledning som dr
Sieg-valds och >så
ismå-ningom komma
underfund me*d, att vi
i mångt och mycket
göra precis lika.
Så är det nog
också, att det som nu
torgföres som nytt
för mycket lång tid
tillbaka sedan
prövats och övergivits,
icke därför att idén
var oduglig, utan
därför att
förhållandena då voro
sådana, att just den idén
icke med fördel då
kunde omsättas i
praktiken. Det nya,
som nu så mycket
talas om, är enligt
min uppfattning
icke så mycket nya idéer och metoder
utan fast mer ändrade och
förbättrade förhållanden, som möjliggöra
till-lämpningen av filantropiska idéer, ty
det är givet, att en lärare med en
avdelning på inemot 50 barn icke med
fördel kan tillämpa exempelvis ett
individualiserat undervisningssätt i den
utsträckning, -som om han hade blott
halva antalet barn o. s. v., en sak som
den vidsynte föreläsaren också
betonade.
Kursen avslutades av folkskolläraren
M. Malmros, Ballingslöv, som med
några väl valda ord tackade dr Siegvald,
bestyreisen för kursen samt realskolans,
styrelse, som upplåtit den mycket
ändamålsenliga aulan.
Gustaf Weil örn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
