Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 29. 16 juli 1930 - Vid femtioårsjubileet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 29
SVENSK LÄRARETIDNING
689
Efter denna korta och summariska
teckning av vår förenings verksamhet
skall jag be att få uttala ett tack för
det växande förtroende, som så
småningom kommit vår förening till del.
Det är nu snart 25 år sedan k. m :t
första gången till Sveriges allmänna
folk-skollärarförenings yttrande remitterade
en fråga, rörande en allmän
riksangelägenhet. Det krävdes sålunda 25 år för
att vår förening skulle arbeta sig fram
till en sådan ställning, att k. m :ts
regering ansåg angeläget att höra dess
uppfattning i en fråga. Men, allteftersom
åren ha gått, kan det sägas hava blivit
en fast praxis, att ingen fråga av
någon större betydelse för den svenska
skolan och enkannerligen den svenska
folkskolan avgöres av konungen och
riksdagen utan att man velat skaffa sig
kännedom om det omdöme och den
erfarenhet, som kunnat utbildas inom
Sveriges allmänna
folkskollärarförening. Vi äro tacksamma för det
förtroende, som tagit sig uttryck däruti.
Och jag vågar från denna plats
bestämt uttala, att det förtroende, som
på detta sätt har visats vår
förening, icke skall svikas, utan vi som nu
sitta i ledningen av föreningen och
säkerligen även de, som komma efter oss,
skola göra, vad i deras förmåga står för
att motsvara detta förtroende.
Jag skulle vilja till den representant
för regeringen, som nu är här
närvarande också rikta ett tack - icke blott
till hans regering utan till många
regeringar av olika färg, som ha avlöst
varandra under det senaste decenniet -
för det uppenbara förtroende, som vi
ha fått röna. Vi ha ibland haft
anledning att vara rätt påstridiga även mot
en kunglig regering, men jag skulle
vilja fråga: »Vem är inte det nu för
tiden mot k. m :ts regeriÄg?»
(Munterhet.) Men när vi nu så att säga göra
ett litet bokslut för den gångna tiden,
vill jag ändå å föreningens vägnar
uttala ett varmt tack till de olika
regeringarna, som med tålamod och
uppmärksamhet hört på vad vi haft att
säga. Ofantligt många gånger ha vi
kunnat finna, att våra ord vunnit
vederbörligt beaktande. Jag uttalar till
Eders excellens en förhoppning, att den
nu sittande regeringen kommer att
ytterligare utveckla och i våra sinnen
befästa denna tacksamhet.
Sedan skolöverstyrelsen inrättades,
hava vi haft utomordentligt mycket att
göra med denna vår centrala skolmyn-
dighet. När folkskolöverstyrelsen en
gång bildades, gladde det oss, att man
tog män ur Sveriges allmänna
folkskol-lärarförenings led och satte dem på
ledande poster. Det var män, som vi sågo
upp till och som motsvarade det
förtroende, som visades dem. Det var
Alfred Dalin, det var Nils Olof Bruce,
det var Hjalmar Berg, och det var
sedermera Sven Nylund - alla män, som
varit i hög grad verksamma och som
även i hög grad utövat inflytande på
vår förenings utveckling. Vi ha alltid
känt, att vi kunnat hysa ett starkt
förtroende till skolöverstyrelsen, och från
den kunnat vänta allt skäligt
hänsynstagande till de önskemål, som kunnat
tillmötesgås. Jag vill töll
skolöverstyrelsens här närvarande representanter
uttala vår förenings tack för de år, som
ha gått, och vår förhoppning om att
detta samarbete - självklart ha ju
någon gång friktioner förekommit -
som i stort sett varit så givande,
understundom kanhända även för
skolöverstyrelsen (munterhet) också i
fortsättningen måtte bestå.
Jag anhåller till slut, att Eders kungl,
höghet måtte till h. m:t konungen
framföra en vördnadsfull hälsning från
vår förening. Jag vet, att han gärna
hade önskat vara här men att den
mängd av plikter, som påvila Sveriges
konung, icke minst i dessa dagar, har
gjort det omöjligt. Jag vill säga .- och
även det utan att bliva betraktad som
en insmickrare - att vi folkskolmän ha
känt oss äga en vän till vår gärning i
konung Gustaf. Vi ha särskilt fäst oss
vid en episod i hans historia. Det var
vid det mycket märkliga och
betydelsefulla tillfälle under kriget, då
trekonungamötet ägde rum i Malmö - en
händelse, som har betytt och kommer
att betyda mycket för stämningen
mellan Nordens folk. Vi fäste oss då, Eders
kungl, höghet, vid att konung Gustaf
och Nordens två andra konungar ställde
ett av sina första besök till stadens
folkskolor. Det hjärtelag, som därvid
framträdde, gjorde ett djupt intryck.
Vi sågo däri något i viss mån
symboliskt: det är barnen, som tillhöra
framtiden! Det intryck av varm förståelse
för lärargärningen och skolan, som
denna händelse gav oss, har jag under den
tid jag tillhörde hans majestäts regering
kommit att få ytterligare befästat. Jag
ber Eders kungl, höghet hava den stora
vänligheten att till hans m:t konungen
framföra vår vördnadsfulla och
undersåtliga hyllning.
Och så vill jag även uttrycka vår
glädje över att Sveriges kronprins inom
ramen för sina utomordentligt
omfattande kult ur intressen även rymmer den
svenska folkskolan. Vi ha sett talande
bevis för detta. Jag har ännu i livligt
minne det tillfälle, då jag såsom
statsråd fick presentera för Eders kungl,
höghet korrekturet till den stora
propositionen angående de praktiska
ungdomsskolorna. Måtte jag icke begå
någon indiskretion, Eders kungl, höghet,
om jag nämner, att jag blev mycket
förvånad, då jag, någon vecka efter det jag
överlämnat detta korrektur på nära 600
sidor, fann, att Eders kungl, höghet
fullständigt satt sig in i hela detta
ärende. Det visade ett intresse för en
folkbildningsfråga, som måste framkalla
glädje hos dess förkämpar, och det är
en trygghet att veta, att Sveriges
blivande konung omfattar den svenska
folkskolan och dess problem med
sympati och förståelse. Jag ber att få uttala
ett varmt och vördnadsfullt tack
härför. (Starka applåder).
Må jag så även få rikta några ord till
våra utländska vänner. Vi ha under
årens lopp kommit att mer och mer
samarbeta med andra länder, först och
främst med folkskollärarna i de
nordiska grannländerna. Detta samarbete
har blivit särskilt livligt under senare
tider. Centralstyrelserna i de tre stora
skandinaviska
folkskollärarsammanslut-ningarna ha sammanträtt vartannat år
och dryftat gemensamma
angelägenheter och intresse. Vi ha i dag glädjen att
hälsa överlärare Kirkhusmo, ordförande
i Norges lärarlag och en man, som vi
sätta ofantligt stort värde på här i
Sverige för allt vad han utfört i vårt
grannland och i det nordiska samarbetet. Jag
ber att få hälsa herr Kirkhusmo och de
norska kamrater, som jämte honom ha
kommit tillstädes. Det har varit oss
en glädje att här få se Eder med den
äldste av de fungerande ordförandena i
Nordens lärarsammanslutningar i
spetsen.
Jag vänder mig till våra danska
vänner. Jag ber att till förstelärare Jensen,
ordförande i Danmarks lärarförening, få
uttrycka min tacksamhet för de många
gånger vi i Danmarks huvudstad med
kära vänner där nere fått tillfälle att
dryfta för vår folkskola viktiga
angelägenheter, och vi tänka med glädje på
de dagar, som snart stunda, då vi åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
