Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 30. 23 juli 1930 - Adertonden allmänna svenska folkskollärarmötet - S. A. F.-körens konsert - B. Stenström: Fortbildningskurs i skolsång och talteknik i Tidaholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 30
SVENSK LÄRARE-TIDNING
707
den glädje i arbetet och den omsorg, barnen
av egen drift nedlägga vid fullgörandet av
sina beting i skolan, också skall följa dem
ut i livet, till nytta och glädje för dem
själva och till gagn för det samhälle, där de
komma att utföra sitt livs större eller
mindre, lättare eller svårare beting.
I den efterföljande diskussionen
försvarade folkskolläraren Gust. Ekeberg,
Göteborg, sin av inledaren påtalade
kritik i tidskriften Skola och samhälle av
arbetsan visning ar na i »Folkskolans
arbetsböcker». Folkskolläraren Nils
Olssön, Västra Bodarna, manade till
försiktighet vid övergång till
arbetsskoleundervisningen. Till slut antogs en av
folkskolläraren Elof Lindälv,
Göteborg, formulerad resolution om
koncentrationsprincipens större tillämpning i
skolarbetet.
Förhandlingarna avslutades med
överläggning om »Samverkan mellan
skolans läs- och övningsämnen», med [-in-}edning$anförande-] {+in-
}edning$anförande+} av slöjdinspektören
G. Nilsson.
Tal. framhöll inledningsvis, att det ej
vore av behovet påkallat att framhålla vare sig
slöjd- eller andra övningsämnen särskilt, utan
dessa borde samverka som skolans övriga
ämnen. Den inriktning mot arbetsskolemetoden,
som alltmer präglar skolan i våra dagar, gör
det till en självfallen sak, att de olika
ämnena vid förefallande behov hjälpa varandra.
Den exempelvis i slöjden förvärvade
hända-skickligheten och tekniska kunskapen blir
därför naturligtvis tagen i anspråk då så
behövs, så väl i lärarens undervisning som ock
i barnens eget arbete inom de övriga
facken, exempelvis geografi, fysik, räkning o. s.
v., ungefär som skrivfärdigheten kommer till
nytta i skolans alla övriga kunskapsgrenar
och övningsämnen. Förmågan att planera,
beräkna och utföra, som kan vinnas i en rätt
ordnad slöjdundervisning, måste ovillkorligen
komma till synes och underlätta
tillämpningen av arbetsskoleidéerna. Det är nog att på
tal om de olika ämnenas förmåga att hjälpa
varandra kort och gott säga, att slöjden och
de övriga ämnena kunna och böra stödja
varandra, så att den gamla satsen tillämpas: »Vi
lära för livet», vare sig vi nu tänka på
livet inom eller utom skolan. Men det må
också framhållas, att slöjden ej skall liksom
passa upp alla de övriga ämnena utan att få
pårä&na gentjänst eller ens få tid för egen
utveckling genom metodiskt ordnade
övningar. Det har emellertid funnits lärare och
finnes troligen än, särskilt vid skolor med
ämnesläsning, vilka omfatta den åsikten, att den
pedagogiska slöjdens syften bäst kunna
vinnas genom att vad som behövs i redskapsväg
för de övriga läroämnena skall helt enkelt
beställas i slöjden som på så sätt skall få de
nödiga arbetsuppgifterna. Man bortser från
att en progressivt ordnad, metodisk
undervisning i slöjd först måste till för att barnen
må erhålla de nödiga förutsättningarna för
dylika, olikartade beställningsarbeten, vare
sig dessa nu äro fysikapparater eller något
annat. En naturlig och rationell gång torde
vara att låta den genom föregående metodisk
övning förvärvade färdigheten tillämpas, då
de övriga ämnena behöva slöjdens hjälp.
Naturligast och ur arbetsskolesynpunkt
riktigast är - som regel, att just den slö j dh j
alp-behövande ämnesläraren själv leder
utförandet av tillämpningsarbetet. Gäller detta
exempelvis fysikundervisningen blir det med
tillämpning av en sådan metod ej fysikslöjd
som övas, utan slöjdfysik under fysiktimmen,
d. v. s. fysik med slöjd som hjälpmedel. Detta
är väl också vad man avser i arbetsskolan.
Tal. övergick därefter till frågan om
förhållandet mellan ämnena teckning och slöjd och
framhöll till sist, att undervisningen i slöjd
för att den må bli ett medel lika mycket
för andens som handens utveckling bör
bedrivas efter samma metoder, som följas vid
undervisningen i skolans övriga ämnen. En
klargörande preparation bör således gå fore
det egentliga arbetet. Som medel för
uppgiftens klargörande kan och bör slöjdteckning
med fördel användas.
I diskussionen framhöll
seminarieläraren G. H. Gmtafson, Göteborg,
fysikslöjdens betydelse. Inledaren
protesterade mot att slöjden skulle stå som
tjänarinna till fysiken.
Följande av inledaren föreslagen
resolution antogs enhälligt:
För att slöjden må bli ett medel lika
mycket för andens som handens utveckling bör
undervisningen däri bedrivas efter samma
metoder, som vi följa i den .övriga
undervisningen. En klargörande preparation bör
gå före det egentliga arbetet. Som medel för
uppgiftens klargörande kan och bör
slöjdteck-ning med fördel användas.
S. A. F.-körens konsert.
På torsdagskvällen höll S. A.
F.-kö-ren en konsert i Konserthuset, vilken
ingick som ett led i högtidligheterna med
anledning av föreningens 5 O-år s jubileum
och präglades av påtaglig feststämning.
Konserten ägde rum i Konserthusets
stora sal, vilken var så gott som till sista
plats fylld av en livligt intresserad
publik. För första hälften av
konsertprogrammet svarade S. A. F.-kören ensam,
och det gjorde den på ett mycket
erkän-nansvärt sätt under sin energiske
dirigent, musikdirektör Cyrus Granér; den
sjöng med verklig sångarglädje, och
röstklangen ljöd frisk och fyllig. Som
inledningsnummer utfördes två
»lyst-ringssånger», Eiccius »De muntra
musikanterna» och Widéens
»Spelmansvisa». Därefter följde enligt
programteckningen en grupp »sånger om
Nordens natur», upptagande namnen
Söderman, Josephson och Kjerulf, vidare
en avdelning »sånger om Nordens
kvinna», där man återfann Södermans »Ser
jag stjärnorna sprida sitt flammande
sken», Langemullers »Serenad» och
Kjerulfs »Brudeferden». Sist sjöngos
några »sånger om Sverige och
svenskarna», bl. a. Lindblads »Stridsbön» och
Alfvéns »Sveriges flagga». Kören vann
en obestridlig framgång och inhöstade
varmt bifall. Särskilt applåderades de
två Södermansångerna, vilka tycktes
ligga både sångare och dirigent varmt
om hjärtat. De hörde för övrigt till
det vackraste kören presterade under
kvällens lopp.
Det ursprungliga programmet hade
undergått den förändringen, att en del
av körsångerna strukits, och i stället
framfördes nu än en gång den av
Cyrus Granér komponerade kantaten till
onsdagens jubileumshögtidlighet i
Blasieholmskyrkan. Med sin melodiösa och
anslående musik väckte den även nu
liviig anklang. Den utfördes liksom
förra gången under kompositörens egen
ledning, och den medverkande
blandade kören var sammansatt av lärare och
lärarinnor vid Sveriges folkskolor. Som
solister medverkade Lisa Tirén och Åke
Wallgren.
Efter kantatens slut blevo samtliga
de medverkande föremål för en livlig
hyllning, som dock i främsta rummet
riktade sig till
kompositören-dirigenten.
Fortbildningskurs i
skolsång och talteknik
i Tidaholm.
I Tidaholm pågick den 26 juni-2 juli
en kurs i skolsång och talteknik
understödd av skolöverstyrelsen och ledd av
musikdirektören O. Holmberg, Göteborg.
Kursen besöktes av ett 30-tal lärare och
lärarinnor, och intresset hölls, trots
värmen, uppe tack vare kursledaren, vilken
icke lämnade någon möda ospard att på
ett enkelt och lättfattligt sätt ge
deltagarna många goda uppslag till ett rätt
bedrivande av skolsången. Direktör
Holmberg följde vid kursen delvis de
av honom själv utgivna sångböckerna,
och deltagarna hade härvid tillfälle
bedöma och uppskatta det goda urval av
sånger och den om lång pedagogisk
verksamhet vittnande uppställningen
och utarbetningen av desamma. Vid
kursens slut anordnades ett samkväm,
varvid direktör Holmberg avtackades
av en kursdeltagare. Talaren framhöll,
vad direktör Holmberg åter och åter
under kursen velat betona:
undvikandet av all förkonstling i tal, sång och
undervisning, och han uttryckte den
förvissningen, att kursdeltagarna efter
denna kurs med friskt mod och med
större arbetsglädje skulle bedriva
sångundervisning i sina respektive skolor.
Talaren frambar till sist ett hjärtligt
tack från samtliga deltagare.
Så $löt denna kurs, angenäm på alla
vis, och säkert bidragande till att
underlätta arbetet i ett av skolans mest
krävande ämnen: sången.
B. Stenström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
