Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 32. 6 augusti 1930 - Dyrortsgrupperingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 32
SVENSK LÄRARETIDNING
759
Dy ror tsgr luppen
ringen.
Då 1928 års lönekommitté väntas
förorda lärarkårens inplacerande i
samma avlöningssystem som det
för den civila statsförvaltningen
föreslagna, har det för denna
tidnings läsekrets sitt intresse att ta
del av det förslag till
dyrortsgrnp-pering, som förutsattes i det redan
avgivna betänkandet med förslag
till avlöningsreglemente för
ordinarie statstjänstemän.
För närvarande är vårt land indelat
i sju dyrortsgrupper. Enligt de av
socialstyrelsen tillämpade och av k. m :t
godkända beräkningsgrunderna tages som
utgångspunkt för grupperingen
kostnaderna för livsmedel, bränsle, lyse,
vissa andra varor, bostad och skatter
för varje ort. Med stöd av
hushållsbokföring har man fastställt vissa såsom
typiska ansedda hushållsbudgeter. På
grundval av dessa samt från respektive
orter insamlade prisuppgifter uträknas
så en sammanlagd årskostnad för de
nämnda levnadsbehovens täckande å
varje ort, varefter jämförelse mellan
orterna äger rum. Den genomsnittliga
kostnaden för samtliga orter,!
»riksme-deldyrheten» uträknas med hänsyn till
orternas folkmängd. Riksmedeldyrheten
sättes = 1,000, och i jämförelse härmed
omräknas kostnadssiffrorna till
ortsin-dextal för varje ort. Därefter fastställer
k. m:t gränserna för ortsindextalen för
de nuvarande sju grupperna, och
inordnandet av orterna sker i det närmaste
automatiskt.
De 1924-1925 undersökta orternas
antal uppgick till över 6,000. Flertalet
städer och stadsliknande samhällen
befunnos ha levnadskostnader över
riksmedeltalet. De medelstora och större
städerna hade övervägande indextal
mellan 1,100 och 1,200. Till samma grupp
hörde också ett betydande antal
norrlandsorter. Göteborg, förorterna kring
Stockholm samt Östersund, Luleå,
Boden, Umeå och Sundsvall hade indextal
mellan 1,200 och 1,300. Över sistnämnda
tal nådde Stockholm samt en del av de
övre norrländska orterna (malmfälten
m. fi.). Den övervägande delen av
landsbygdsorter låg däremot under
riksmedeltalet.
De poster, som påverkade indextalen,
ha redan omnämnts. Minsta variatio-
nerna företedde livsmedelskostnaderna.
Skattesatsen däremot växlade högst
betydligt på grund av kommunalskattens
olika storlek. Påtagligt var emellertid,
att det, som mest bidrog att ge
grupperingen dess relief, var bostadsposten.
Skulle hänsyn inte tagas till bostadens
pris, minskades marginalen mellan
dyraste och billigaste ort med c:a 50%,
och jämväl i övrigt komme stora
omvälvningar mellan orterna till stånd.
Stockholm skulle i så fall inte vara rikets
ojämförligt dyraste ort. Om de
kommunalanställda lärarna skola ku^ina
placeras i samma dyrortsgruppering som
den för statsförvaltningen
tillämpade, måste man räkna med, att
hyresersättning efter ortens pris icke längre
kommer att utgå, utan att läraren i
stället, där kommunen tillhandahåller
tjänstebostad, får i likhet med andra
tjänstemän erlägga hyra för denna. På
orter, där bostad icke tillhandahålles,
mottager läraren liksom andra
tjänstemän endast en fastställd bruttolön.
Det bör kanske särskilt understrykas,
att en dylik anordning mycket väl kan
föreskrivas, utan att därigenom någon
rubbning behöver ske av
boställsord-ningens bestämmelser om skyldighet för
skoldistrikt att i de fall, där bostad ej
på annat sätt kan skaffas,
tillhandahålla en efter givna föreskrifter
inrättad tjänstebostad. Statens järnvägar ha
exempelvis denna skyldighet gentemot
sina banvakter, men banvaktarna få av
sin lön erlägga hyra till S. J.
Som i en annan artikel i detta nummer
omnämnts, har 1928 års lönekommitté
föreslagit, att ortsgruppernas antal skall
minskas från sju till fem. Gränserna för
dessa ortsgrupper anser kommittén f. n.
böra sättas så, att grupp I komme att
omfatta orter med ett indextal intill
970, grupp II orter med indextal
mellan 970 och 1,070, grupp III begränsas
av indextalen 1,070 och 1,170, grupp
IV av 1,170 och 1,270 samt slutligen
grupp V orter med
levnadskostnadsindex över 1,270.
Att ange till vilka ortsgrupper olika
samhällen enligt dessa grunder komme
att hänföras, låter sig icke göra. För att
med bestämdhet kunna inplacera dessa
i de nya ortsgrupperna, måste man
känna till det omfattande material, som
socialstyrelsen insamlat. Riksmedeldyrheten
växlar ju som bekant. Utgår man från
den nuvarande grupperingen, skulle till
ortsgrupp I hänföras A:orter och
största antalet B :orter. Till ortsgrupp II
hänföras de dyraste B rorterna, alla C:
orter samt de billigaste D:orterna,
Ees-ten av D :orterna samt E :orterna
hänföras till grupp III. Till IV :e
ortsgruppen räknas Fiorterna och de
billigaste G:orterna samt till ortsgrupp V
slutligen de G :orter, som ha ett
indextal över 1,270.
Det föreliggande förslaget till
avlö-ningsreglementet för statstjänstemännen
innehåller dessutom en annan detalj,
värd att observera. Till tjänsteman, som
är stationerad på sådan ort inom norra
delarna av landet, där vistelsen kan på
grund av klimatiska och fysiologiska
förhållanden, frånsett okade
levnadskostnader, anses medföra avsevärda
olägenheter, utgår kallortstillägg. Landet
indelas i olika kallortsklasser och
beloppen för de olika kallortstilläggen äro
följande: kallortsklass I 90 kr.,
kallorts-klass II 150 kr., kallortsklass III 240
kr., kallortsklass IV 360 kr.,
kallortsklass V 540 kr. och kallortsklass VI
720 kr.
Avlöningsreglementet talar om
klimatiska och fysiologiska förhållanden som
konstituerande för kallortsbegreppet.
Kommittén föreslår, att regeringen
måtte föranstalta om en särskild utredning,
grundad på vetenskapliga beräkningar
rörande medeltemperaturen, i och för
fastställande av kallortszonernas
gränslinjer. Man anser det önskvärt »särskilt
med hänsyn till kommitténs förslag om
källor t stilläggens utsträckande även till
de stora personalgrupperna inom
undervisningsväsendet», att det nuvarande
sakligt omotiverade sambandet med
järnvägsstationer och järnvägslinjer
kunde upphöra, och att gränslinjerna
för dessa zoner i stället företedde
bilden av isotermer.
Som på annat ställe meddelas,
har 1928 års lönekommitté
slutjns-terat sitt betänkande angående
lärarlönerna. Betänkandet är
emellertid icke ännu avlämnat till
finansdepartementet, och vi äro
följaktligen icke i tillfälle att delgiva vår
läsekrets innehållet i detsamma. I
de delar, där det för
statstjänstemännens vidkommande avfattade
betänkandet ger ledning för säkra
antaganden om innehållet i
lönekommitténs framställning beträffande
avlöningsreglementet för lärarna,
ha vi emellertid skyndat att redan
nu ge vår läsekrets en orienterande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
