Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 35. 27 augusti 1930 - Mr Goldstone om S. A. F:s jubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
828
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 35
Mr Goldstone om S. A. F:s
jubileum.
Mr Goldstone, vilken som representant
för Folkskollärarföreningarnas
internationella förbund och International Union
of Teachers deltog i S. A. F :s
jubileumsfestligheter, har i The Schoolmaster
nedskrivit sina intryck från densamma, som
måhända kan ha ett visst intresse även
för oss.
Efter en redogörelse för sin resrutt
uttalar han sin förvåning över, att han
trots den tidiga morgontimman mottogs
vid stationen av mötets president och v.
(president jämte andra representanter
för kåren. Särskilt uppskattade han
anordningen att ställa en ständig ciceron
till hans förfogande under hans
uppehåll i Stockholm. »Denna mottagning
var typisk för den kordialitet, med
vilken jag omfattades vid alla tillfällen
under mitt uppehåll i staden, och den
välkomsthälsning, som jag mottog,
kominer att bevaras i mitt minne som den
vackraste upplevelsen i mitt offentliga
liv. Svenska lärare äro underbart
gästfria, och de voro tydligen fast
beslutna, att deras gäster från Norge,
Danmark, Finland, Tyskland och England
skulle hemföra en rik samling ljusa
minnen från deras se jour i Stockholm.»
Sina intryck från
representantskaps-frågan om en ständig sekreterare i
föreningen, sammanfattar han sålunda.
»Till min överraskning fann jag, att
årsavgifterna voro relativt små och
sekretariatet därför av en omfattning, som
inte ens kan jämföras med engelska
lärarföreningar med medlemsantal, som
inte går upp till hälften av S. A. F :s.
Intet beslut blev fattat i frågan och
sannolikt komma föreningens
angelägenheter att handhavas som förut med
en aktiv lärare som sekreterare, vilken
erhåller endast ett blygsamt honorar
för sina tjänster.»
Högtidsmötet i Blasieholmskyrkan
fängslade på ett utomordentligt sätt.
Kyrkans dekorering, den kungliga
ståten, samhällets honoratiores, Värner
Rydéns högtidstal och
välgångsönskningarna från de främmande ländernas
representanter gjorde ett starkt
intryck. Om det musikaliska inslaget
yttrar mr Goldstone: »En utmärkt
manskör utförde sång med en renhet i tonen
och med ett fulländat föredrag, som
vittnar om omsorgsfull träning. Mr
Granér, som dirigerade, är ett geni på
sitt område, och den av honom
komponerade kantaten, som avslutade
högtidligheten, visade att han är en första
klassens musiker».
Jubileumsmiddagen var nog bra, om
inte programmet upptagit så många
och långa tal, vilka fortsatte även
sedan kaffet serverats. Den engelska
seden att inskränka talens antal och
längd vid dylika tillfällen har tydligen
ännu inte nått Stockholm, såvida mina
erfarenheter äro typiska, säger mr
Goldstone.
JMinnesrik var utdelningen av
ordnar till tre av föreningens
funktionärer och hr Trensch från Berlin. Vad
som mest förvånade var konungens
uppdrag till mötets ordförande att
dekorera sina kolleger. »Mr Värner Rydén
är en så prononcerad demokrat, att han
för egen del ej tar emot en orden, men
han uppträdde med stor värdighet å
sin konungs vägnar och överlämnade
nådevedermälena till v. ordf. Edvin
Stålf elt, kompositören Cyrus * Granér,
hr Olofsson och hr Trensch.»
I en särskild artikel redogör mr
Goldstone för allmänna föreningens
organisation och det intryck, han f att. av
skolarbetet, skolornas lokaler och
utrustning i övrigt.
Vad han då först lägger vikt vid är
S. A. F :s enhetlighet. Även i Sverige
har problemet om olika lön för manlig
och kvinnlig lärare inställt sig, men
det har inte lett till en antagonism, som
förhindra ett förtroendefullt
samarbete mellan könen på samma sätt som ägt
rum i England. Det finns visserligen
separata organisationer, men dessa lia
icke sär organisationens karaktär.
Dot-terföreningarnas medlemmar kvarstå i
regel även i moderorganisationen.
Svenska lärare utöva ett stort
inflytande i Sveriges officiella liv, yttrar mr
Goldstone. Tre av centralstyrelsens
ledamöter ha säte i första kammaren och
tre andra av S. A. F :s medlemmar
tillhöra andra kammaren. Den senare är
av större politisk betydelse och
motsvarar engelska underhuset. Ledamöterna
i båda kamrarna utses genom val och
erhålla en obetydlig ersättning.
Svenskarna äro ett demokratiskt folk, som
anser, att möjligheten att bli medlem
av riksdagen bör stå öppen för alla
medborgare. Om en lärare blir vald
ifrågasattes ej, att han skall lämna sin
plats, utan vikarie utses för det
halvår, under vilken tid riksdagen pågår.
Efter en lång sommarledighet återgår
riksdagsmannen till sin skola för
höstterminen. S. A. F :s ordf., Värner
Rydén, är ledamot av första kammaren
och har varit ecklesiastikminister.
Efter avgången från sina ämbeten har han
lämnat sin lärartjänst. Värner Rydén
har skrivit ett stort antal läroböcker,
vilka erhållit en stor spridning.
»Allting tyder på, att det råder ett
intimare samband mellan skolans ledare
och dess lärare i Sverige än i England.
Och jag fick ett bestämt intryck av, att
lärare, även sedan de nått
administrativa poster, stodo kvar i
lärarföreningen.»
Av en utställning av elevarbeten,
som var anordnad i samband med
mötet, var mr Goldstone mycket tilltalad.
I isynnerhet vittnade trä- och
metallarbetena om en synnerligen hög standard.
Undervisningen i dessa ämnen bedrives
enligt slöjdmetoden, vilken visar sig
vara lika effektiv som allmänt iitbredd.
Utställda samlingar av mineralier,
växter etc. voro prydligt och vederhäftigt
utförda.
»Skolorna i Stockholm, omkring
tjugu till antalet, äro mycket stora och icke
uppdelade i kindergarten, små och
folkskola, som fallet är i England. En
överlärare leder en skola på ända upp till
2,000 lärjungar och lärarnas antal
uppgår understundom till 80-100.
Huvudbyggnaden är därför i stor skala och
ej sällan i tre eller flera våningar.
Simhall finnes i regel, likaså gymnastiksal,
slöjdsalar och specialrum, varjämte
materiell och utrustning i övrigt äro väl
tilltagna. Även i dessa stora skolor
förutsattes det, att överläraren skall
aktivt deltaga i undervisningen. Detta
kan dock inte bli annat än formellt med
hänsyn till det överinseende han måste
ha sig ålagt i en så stor institution. Det
expeditionella arbetet jämte
inspektionsskyldigheten gör det nödvändigt för
ö ver lär ar en att erhålla skr i vh j alp av
några av skolans lärare, vilka i
tillräckligt antal utses att utföra det tekniska
arbetet.»
Avslutningen i Stadshuset skildrar mr
Goldstone i poetiska ordalag. En ståtlig
konsert gavs i Gyllene salen och följdes
av supé och dans. Och festligheterna
av-slötos ej före midnatt. Deltagarna
åtskildes i den skira skymning, som är så
typisk för sommarnatten i
Skandinavien. Stadshuset är värt sitt eget kapitel,
och det har ett stadgat anseende som ett
av de finaste moderna byggnadsverk i
Europa. Stadsfullmäktige uppläto icke
blott Stadshuset kostnadsfritt utan
lämnade dessutom ett frikostigt bidrag till
täckandet av kostnaderna för mötet och
följde därvid regeringens höga
föredöme.
Ett inofficiellt lärarmöte hölls hos
ordföranden i hans villa i en av Stockholms
förstäder, slutar mr Goldstone sin
entusiastiska skildring. De inbjudna voro
nästan hela centralstyrelsen, de
främmande gästerna samt flera
föredragshållare och diskussionsledare.
Samlingen ägde rum i trädgården, där
hors d’oeuvre var serverad. »Vi gingo
sedan innanför dörrarna», fortsätter
mr Goldstone, »för att bli föremål för
en sutsökt gästfrihet av en generös värd
och värdinna. Det hölls korta tal under
middagen, men festen skall bevaras som
ett angenämt minne i huvudsak på
grund av den anda av vackert kamrat^
skåp, som fick många och starka
uttryck. Aftonen rann bort allt för fort,
men bland alla vackra hågkomster från
mitt besök skall denna inblick i ett
kultiverat svenskt hem, bli den mest
beståndande.»
Efter hemkomsten avlade mr
Goldstone rapport inför National Union of
Tea-cher’s centrala ledning, varvid han även
omnämnde de hedersbetygelser, som
ägnades Emil Hammarlunds och Fridtjuv
Bergs minne.
W. S-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
