Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 35. 27 augusti 1930
- Fritt forum
- Litteraturläsningen i skolorna
- Läst och återgivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stam. Litteraturen går ständigt framåt, och
skolan måste följa tidens allmänna kulturella
inriktning.
Den av Gösta Lindblad påbörjade
samlingen »För skola och hem» ställer sig för
folkskolans del alldeles för dyr. Fritjofs saga
kostar här 3 kr. - och då kan man i
Danmark få Oehlenschlägers Hakon Jarl iför 65
öre! Modersmålslärarnas förening har utgivit
ett flertal lämpliga arbeten för skolorna till
rätt billigt pris. Särskilt vill jag framhålla
Tre noveller av Strindberg. Det är ett steg
i rätt riktning. Skulle icke ett prosaurval
lämpat lör detta stadium, upptagande
noveller av våra nu levande författare, vara
möjligt? Den litteraturhistoriska synpunkten får
icke vara den enda avgörande utan
framförallt verkets lämplighet. Vad poesien angår,
synas de läseböcker, som Grip och Thomée ha
utgivit, vara synnerligen lämpade båda två.
De gå fram rätt långt i tiden. Den på en del
håll använda Stefferis översikt av svenska
litteraturen 1900-1920 tar egentligen ined
alldeles för många mindre författare, och även
om stor valfrihet gives, synes detta arbete
icke vara att rekommendera för folkskolans
överbyggnader.
Kommer så frågan om någon särskild
lärobok skall användas eller icke. Det är av
vikt att framhålla, att en lärobok finnes,
som innehåller vissa data och namn, och till
vilken läraren kan anknyta sin undervisning.
Men å andra sidan är det den faran, att
vederbörande lärare låter läroboken i
litteraturhistoria bli det primära, och
litteraturläsningen kommer då säkerligen icke så till sin rätt.
Kan däremot läsningen komma i första
rummet, så är det intet att invända mot
användandet av en lärobok. Detta i all
synnerhet som vi för närvarande ha ett par
synnerligen lämpliga böcker att välja på. Den ena
av Forsberg-Henrikz såg jag i användning i
7-kl. i Hälsingborg, och vederbörande lärare
voro belåtna med densamma. Vidare ha vi
Mjöberg-Wahlgrens lärobok, nu antagen i
Göteborg, och en bok av ett par så framstående
modersmålslärare behöver ju strängt taget
ingen ytterligare rekommendation. Vid
läsning i »Ur vår tids litteratur» ha vi ju
synnerligen värdefulla och lämpliga biografier
som sammanfattning dels i Folkskolans
läsebok, parallellupplagan, del 4, och dels i Marie
Louise Gagners »Svenska författare».
*
Naturligtvis får aldrig analyseringen av det
lästa drivas så, att diktens eller berättelsens
säregna stämning förflyktigas. Hellre än att
detta inträffar, får man aystå från att
enskildheterna begripas. Här blir det lärarens
estetiska och pedagogiska takt, som får
avgöra rätta vägen.
För att diktverket skall komma till sin
rätt i en klass, måste det föredragas så, att
både form och innehåll komma till sin rätt.
Rytmens och språkklangens stora betydelse
för förståelsen kunna icke nog framhållas.
Det är icke så nödvändigt, att man hinner
med så många författare. Viktigare är att
man går på djupet med en uppgift. Och
gör man det, har man lärt sina elever den
svåra konsten »att kunna lyssna, där andra
gå stumt förbi». Karl Larsson.
830
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 35
LA S T OCH ÅTERGIVET.
Finansminister Hamrin höll den 17
augusti ett politiskt föredrag i
Östersund. Han yttrade sig därvid bl. a. om
de lönekrav, som framföras från statens
befattningshavare samt lärarna vid
folkskolorna. Tidningarnas Telegrambyrå
lämnar över denna del av föredraget
följande referat:
En i dagarna slutförd approximativ
beräkning av vad som f. n. utbetalas i löner till
ifrågavarande grupper visar, att för
budgetåret 1928-1929 utbetalades till
befattningshavare, vilkas löner finnas inrymda i
riksstaten, 166 mill. kr. i avrundat tal. Till
personalen vid de affärsdrivande verken
utbetalades förra året 169 mill. eller tillhopa 335
mill. kr. Lägges härtill statens utgifter till
löner åt våra lärare vid folkskolorna, 70 mill.
kr., äro vi uppe i ett belopp av 405 mill. kr.
En lönereglering uppåt stannar dock ej
därvid. Den får inflytande jämväl på utgående
pensioner. Under elfte huvudtiteln -
pensionsstaten - finnas upptagna 42 mill. kr.
Vi närma oss alltså en summa av 450 mill.
Denna siffra behövde ytterligare höjas
åtskilligt. Från vissa tjänstemannagrupper har
krav framförts på en löneförhöjning, som
approximativt beräknad skulle utgöra 15 procent
av nuvarande genomsnittslöner. En sådan
höjning innebär alltså en ökad statsutgift
med omkring 65 mill. kr. När därför den
pågående diskussionen i dessa frågor utmynnar
i kravet: »Så ska’ vi ha’t», nödgas jag som
finansminister inkasta frågan: »Var ska’ vi
ta’t».
De av särskilda sakkunniga utarbetade
förslagen till nytt avlöningsreglemente för
statens befattningshavare och för vid
undervisningsväsendet anställda äro remitterade till
en mängd myndigheter och korporationer.
Yttranden häröver äro begärda till den 10
oktober. Huruvida de sakkunnigas förslag
kunna föreläggas nästa års riksdag med eller
utan förslag till lönereglering, kan jag ej
yttra mig om. Först när tiden för
budgetarbetet börjar och inkomstberäkningen för
nästa budgetår åtminstone preliminärt blivit
verkställd, kan regeringen fatta ståndpunkt
till de nyssnämnda förslagen som ock
framställningarna om löneförhöjningar.
Det plägar vara ett dåligt varsel, när
finansministern vid den här tiden på
året skrämmer med stora siffror. Om
referatet är riktigt, nödgas man också
göra sig frågan, huruvida icke siffrorna
hållits i överkant. De 65 millionerna i
ökade löner verka överraskande höga.
För folkskolans lärare gäller det i
vart fall att icke släppa taget. De
»stats-finansiella förhållandena» ha så många
gånger i oträngt mål använts såsom ett
skäl mot deras lönekrav, att man
knappast torde göra klokt i att ännu’ se
alltför mörka skyar vid horisonten.
Rektor Bohlin vid Nya
elementarskolan har en underlig otur med lyceilin-
jen vid sitt läroverk. Någon gång har
det hänt, att ansökningstiden till
densamma kommit att sättas så tidigt
under terminen, att fristen varit utgången,
då man i folkskolorna börjat tala om val
av läroverk. Och följden har
naturligtvis blivit ett minimalt antal
inträdessökande till lyceet.
I år har det inträffat en annan
malör. Härom berättar Socialdemokraten:
När regeringen den 27 juni utfärdade
bestämmelser om de av årets riksdag beslutade
förändringarna av skolorganisationen, insmög
sig av någon anledning ett beklagligt fel med
avseende på lyceet. Man uteslöt nämligen -
i likhet med vad herr Lindskog önskat men i
motsats till riksdagens vilja - i cirkuläret i
fråga skyldigheten för läroverken att
anordna prövning till lyceum även på hösten. Så
snart uppmärksamheten blivit fäst på saken,
gick regeringen med berömvärd raskhet att
rätta misstaget. Detta skedde i konselj den
30 juli, och man kan utgå ifrån att beslutet
skyndsamt expedierades. Under dessa
omständigheter måste det väcka berättigat
uppseende, att Nya Elementarskolans rektor i de
sedvanliga skolannonserna icke ansåg sig böra
upplysa om att prövningar skulle äga rum vid
höstterminens början till lyceets första klass,
men väl till övriga klasser vid läroverket.
Först den 14 augusti meddelade en annons i
huvudstadstidningarna, att inträdesansökan
kunde inges även till lyceet senast den 19
augusti. Föräldrarna hade alltså hela fem dagar
på sig!
Det har synts oss motiverat att rikta
uppmärksamheten på detta anmärkningsvärda
förfarande, då det under dessa förhållanden
knappast bör förvåna, om tillströmningen till
lyceet även i år blir ringa. I Malmö hade
dock redan i våras 15 sökande anmält sig till
motsvarande läroanstalt, av vilka 12
godkändes. Observeras bör också, att samtliga
lärjungar i första och andra klasserna av
därvarande lyceum ha flyttats till högre klass,
ett synnerligen gynnsamt resultat.
För de föräldrar, som för sina söner
reflektera på denna sexåriga utbildningsväg till
studentexamen, må tillfogas upplysningen, att
lärjunge med godkända betyg från folkskolans
sjätte eller sjunde klass, skall pröva endast
i modersmål och räkning. Betyg från fjärde
klass i lyceum har samma värde som
realskol-examen, och efter ytterligare två års studier
avlägges studentexamen. Härvid uppnås alltså
ett års tidsvinst vid jämförelse med
studiegången i fyraårig realskola eller i kommunal
mellanskola och treårigt gymnasium.
Det finnes som bekant människor,
som förföljas av en gemen otur. Men
hur skulle det vara, om man läte hr
Bohlin byta rektorat med någon, som
har litet bättre lycka, när det gäller att
ordna f or den nya skolformen?
Storm i ett vattenglas.
Folkskollärarförbundets kongress har diskuterat f
rågan om en reformerad rättstavning. Ett
uttalande, mycket försiktigt hållet,
gjordes av de närvarande, och spörsmålet
skall ytterligare undersökas och
övervägas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0838.html
