Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 41. 8 oktober 1930 - J. Franzén: Generaldirektör Bergqvist 70 år - Praktiska bildningslinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 41
SVENSK LÄRARETIDNING
967
folkskolseminarierna,
folkskolinspek-tionen och folkbiblioteken, inrättandet
av en folkskolöverstyrelse, anordnande
av de praktiska ungdomsskolorna,
folkskolans reformering genom en ny
undervisningsplan, lösning av
lärarkårernas lönefrågor - som en efter annan
upptagits på S. A. F :s program och för
vilkas förverkligande föreningen
nedlagt ett mångårigt intensivt
utredningsarbete, fanns ingen, för vilken icke B.
ådagalade det varmaste intresse. Han
såg klart, att dessa reformer voro ur
samhällsutvecklingens synpunkt
ofrånkomliga och gav vid många tillfällen
uttryck åt denna sin mening. Han kom
också att taga verksam del i deras
genomförande.
Med 1913 års riksdagsbeslut
påbörjades sagda reformer. Ehuru alla voro av
stort värde, torde dock ingen i vikt och
betydelse överträffas av
folkskolöverstyrelsens tillkomst. När
folkundervisnings-kommittén hade att planlägga
överstyrelsens verksamhet m. m., ställde B.
beredvilligt till kommitténs förfogande
den rika erfarenhet han förvärvat såsom
chef för läroverksöverstyrelsen,
sedermera, när folkskolöverstyrelsen på en av
B. skriven k. proposition hade beslutats,
lät han på grund av sin gamla kärlek
till folkskolan med allt vad till henne
hör statsrådet Fridtjuv Berg förmå sig
att övertaga chefskapet för den nya
överstyrelsen. Från den dagen blevo
folkskolväsendets intressen
tillgodosedda på ett sätt som aldrig förr, och vid
genomförandet av de övriga stora
reformerna har B. varit den ledande själen.
Den betydande andel B. hade i de
praktiska ungdomsskolornas tillkomst
och utformning är allmänt känt. På
statsrådet Värner Rydéns anmodan
skrev han propositionen och i egenskap
av statsutskottets sekreterare för den
frågan formulerade han såväl utskottets
utlåtande som riksdagens beslut,
varefter han i tal och skrift sökte utbreda en
mera allmän kännedom om dessa
skolors ändamål och tilltänkta verksamhet.
Beträffande lärarkårens lönefrågor
må erinras, att han omedelbart efter sitt
inträde i regeringen som
ecklesiastikminister 1920 vidtog åtgärder för
tillsättandet av lärarlönekommittén, och
folk-skolkaren håller honom säkerligen
räkning för hans goda vilja att bereda
denna kår rättvisa, då han bestämt yrkade
proposition till 1921 års riksdag om
tillfällig löneförbättring för densamma.
Som chef för skolöverstyrelsen har han
sedermera varje år under sin tjänstetid
framställt samma yrkande till k. m :t.
Härmed ha, såsom förut nämnts,
lämnats endast några få drag ur B :s
verksamhet för den svenska folkskolan och
des lärarkår. Men de må vara
tillräckliga såsom en ringa antydan av de
många skäl även Svensk Lärartidning
har att vid detta tillfälle ägna honom
sin honnör.
J. Franzén.
Praktiska bildningslinjer.
Den 2 juli 1930 avgåvo 1927 års
Skolsakkunniga »Utredning och förslag
rörande praktiska bildningslinjer på
realskolans åldersstadium». De sakkunniga
ha varit f. generaldirektören B. J:son
Bergqvist, undervisningsrådet Harald
Wallin, f. rektorn A. Nordfelt samt
rektorn Arvid T. Pehrson.
I utredningen framhålles
nödvändigheten av att anordningar skapas, som
göra det möjligt att bättre anpassa
undervisningen på realskolans
åldersstadium efter de behov, vilka förändrade
förhållanden inom närings- och
samhällsliv fört och komma att föra med sig.
Beträffande den närmare tillämpningen
av dylika anordningar hava de
sakkunniga ansett, att ett genomförande ort
för ort av desamma bör ankomma på
vederbörande statliga och kommunala
myndigheter, vilka det bör tillkomma att
med hänsyn till rådande förhållanden
och enligt av statsmakterna fastställda
normer och regler utarbeta och avgiva
förslag beträffande de åtgärder, vilka i
varje särskilt fall kunna befinnas
lämpliga.
De sakkunniga uttala, att införandet
av en praktisk realexamen torde vara en
av de viktigaste färutsättningarna för
att praktiska bildningslinjer på
ralsko-lans åldersstadium skola kunna tjäna
sitt ur social synpunkt förnämsta
ändamål, nämligen att till det praktiska
livets värv överföra sådana lärjungar,
som äga verklig fallenhet för praktiska
arbetsuppgifter, oavsett deras större
eller mindre studiebegåvning i övrigt, och
därigenom jämväl bidraga till att från
de teoretiska studiebanorna avleda dem
bland lärjungarna, vilka nu på grand
av saknaden av praktiska linjer
kvarhål-las därstädes. Av anförda skäl föreslå
därför de sakkuniga, att de praktiska
linjer, vilkas närmare utformning de
sakkunnigas förslag avhandlar, skola
avslutas med en examen och att denna
examen erhåller benämningen praktisk
realexamen.
Beträffande den behörighet till
tjänsteanställningar, som praktisk
realexamen skulle medföra, påpeka de
sakkunniga, att det närmast är styrelserna
i vederbörande verk som själva hava att
bedöma, vilka kompetensbestämmelser
som för olika slag av tjänster synas
erforderliga och att därom avgiva
förslag.
De sakkunniga finna självfallet, att
en praktisk realexamen i samma
ordning som vanlig realexamen bör
berättiga till inträde vid fackutbildande
högre skolor inom de arbetsområden,
på vilka den skola eller den linje är
inriktad, vid. vilken praktisk
realexamen avlagts. Sålunda bör praktisk
realexamen från en handelslinje i samma
ordning som allmän realexamen
berättiga till fortsatta studier vid
handels-gymnasium. Vidare bör praktisk
realexamen från en huslig linje giva kom-
petens för inträde vid sådana skolor
och kurser, som äro avsedda att
utbilda »för vad man skulle kunna kalla
förmansbefattningar på kvinnliga
yrkesbanor, exempelvis i de fall, då
vanlig realexamen eller motsvarande
kunskaper stipulerats såsom
inträdesvillkor vid dylika utbildningskurser».
Beträffande den föreslagna
undervisningens organisation räkna de
sakkunniga med dels att praktiska linjer
skulle kunna inlemmas i befintlig
realskola eller kommunal mellanskola, dels
att, särskilt i våra största samhällen,
fristående skolor, som föra fram till
praktisk realexamen, skulle inrättas, l
senare fallet skulle skolorna antingen
bestå av flera förenade praktiska
linjer, såsom fallet är med de högre
folkskolorna i Malmö, Norrköping, Borås
m. fi. städer, eller också av en
fristående skola för varje särskild praktisk
linje i ungefärlig överensstämmelse med
förhållandena vid de nuvarande
yrkesbestämda högre folkskolorna i
Stockholm och Göteborg.
Vad gäller antalet årsklasser inom de
praktiska linjerna ha de sakkunniga
gjort speciella undersökningar för
handelslinje, teknisk linje och huslig
linje. Beträffande dessa ifrågasattes,
i vad angår de s. k. inbyggda linjerna,
d. v. s. de till realskolor eller
mellanskolor förlagda, en anordning inom
alla linjer med differentiering under
de två sista läsåren inom realskolan odh.
till förmån för att den tid, som i fråga
om linjer inom realskolan normalt bör
bestämmas som den lämpliga för
praktisk realexamens avläggande, blir
densamma som för allmän realexamen. För
de fristående linjerna ha de sakkunniga
funnit en fyraårig skoltid vara en given
konsekvens av kravet på att skolan skall
föra fram till praktisk realexamen.
Beträffande de praktiska linjer, som
inbyggas i statens realskolor, finna de
sakkunniga, att de liksom skolan i
övrigt skola vara statliga.
Vad slutligen beträffar de fristående
skolor, som skola föra fram till en
praktisk realexamen, anse de
sakkunniga, att sådana skolor åtminstone till
att börja med i regel böra upprättas
såsom kommunala anstalter. De
sakkunniga anse, att skolor av detta slag böra
komma till stånd på så sätt, att
vederbörande kommun först upprättar en
högre folkskola med en eller flera
linjer, vilken utbygges till fyraårig med
tillämpande av de undervisningsplaner,,
som kunna komma att fastställas för
skolor, vilka skola föra sina lärjungar
fram till något slag av praktisk
realexamen. Därefter förfares med skolan
på samma sätt som nu är föreskrivet i
fråga om allmän högre. folkskolas
övergång till kommunal mellanskola.
I de sakkunnigas förslag ingå bl. a.
undervisningsplaner för både inbyggda
linjer och fristående skolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
