Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 42. 15 oktober 1930 - Elvi Rydefält: Folkskoleseminariet i Stockholm firar 100-årsjubileum - Redaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
990
S V E N S K L Ä RAR ETl D N I N G
=*.
Nr 42
Folkskoleseminariet i Stockholm firar
lOO-årsjubileum.
Det gamla seminariet. Rektor Lundgren jämte lärare och elever.
Tisdagen den 14 oktober 1930 var det
ej den långa raden av barn från 7-
15 år, som jämte seminariets elever
öppnade den tunga porten Prästgårdsgatan
9 till Stockholms folkskoleseminarium.
Spetsarna inom svenskt
undervisningsväsende, pedagoger från 1870-talet till
årgång 1930 samlades i
folkskoleseminariets högtidssal för att fira sekeldagen
av denna skolas öppnande.
Jubileuni-shögtidligheten på
seminariet med festtal och kantat samt
festligheten i Gyllene salen samma dags
afton refereras i nästa nummer av denna
tidning.
Till hugfästande av 100-årsminnet
har rektor Anna Sörensen utgivit en
minnesskrift, läroanstaltens historia
1830-1930, vilken utkom samma dag.
Denna historik, vilken förf. haft
tillfälle att i korrektur taga del av, ställer
inför läsaren varmhärtade, sitt kall
hängivna människor, som med de resurser
deras egen tid givit dem, tagit upp de
pedagogiska problemen.
Att fplkskoleseminariet i Stockholm
har en historia, som går längre tillbaka
än Sveriges övriga seminariers, beror
Redaktör och ansvarig utgivare:
Ruben Wagnsson.
Kedaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Bedaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon: Norr 3700.
Utgivningsdag: onsdag,
Stockholm 1930
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B,
därpå, att det direkt framgått ur en
annan art av utbildningsanstalt,
nämligen Växelundervisningssällskapets
normalskola.
Denna skola kom till stånd först efter
stora svårigheter. I sällskapets stadgar
fastställdes, att ett av sällskapets
ända-mil var, att »i hufvudstaden inrätta
och framgent underhålla en skola, där
Vexelundervisningsmetoden efter
noggrann pröfning af alla afvikelser –––
- kommer att användas och, i mån af
tidehvarvets stigande upplysning och
vunnen erfarenhet, fullkomnas».
Sällskapet skulle också mottaga sådana
personer vid skolan, Vilka ämnade bli
lärare vid växelundervisningsskolor, och
ge dem nödig utbildning därtill. Men
utgifterna för en sådan skolas
upprättande översteg sällskapets tillgångar,
och i ett utlåtande från ett
sammanträde är 1824 framhålles också, att
huvudstadens växelundervisningsskolor ge
tillfälle till praktisk undervisning i
metoden. I utlåtandet heter det, »att för
denna angelägenhet en ädel täflan egt rum
emellan Lärarna vid Hufvudstadens
växelundervisningsskolor». -
Utlåtandet mynnade ut i ett förslag, att en av
huvudstadens lärare skulle få i
uppdrag, att meddela teoretisk och
praktisk undervisning i metoden. Så skedde
också. Skollärarekandidateriia fingo
efter fullbordad kurs avlägga prov inför
.en direktionsledamot och erhöllo betyg.
Men i en av direktionen avgiven
berättelse heter det att skollärarkandidater
och t. o. m. färdiga lärare kommo för
att inhämta växelundervisningen,
fastän de själva saknade erforderliga
insikter i de ämnen, i vilka de skulle under-
visa andra. Frågan om en
utbildnings-anstalt ansågs således ej löst, och
sällskapet beslöt att begära hjälp hos
staten för att förverkliga skolplanerna.
Lokalfrågan, som synts mycket svårlöst,
fick en som Sällskapet tyckte särdeles
god lösning, genom att man fick
övertaga Maria kronobränneris byggnader,
Den, som i riksdagen väckte motion om
att dessa lokaler på viss tid skulle
upplåtas till växelundervisningssällskapet,
anför därom: »Sällskapet... företog
sig ... att till människoförädlingen på
ett värdigt sätt aptera denna förut i
helt annan väg nyttjade local, hvilken
är av den vidd och beqvämlighet för
ändamålet, att föga någon i riket lärer
därmed kunna jemföras ...»
Den 14 oktober 1830 öppnades
normalskolan. Skolbarnens antal ökades år
från år och likaså lärarkandidaternas.
De inträdessökandes förbildning var
emellertid mycket olika. Där
förekommo studenter, prästmän och filosofie
magistrar, de flesta voro emellertid
klockare- och organistkandidater.
Direktionen klagar över den ojämna
förbildningen och med anledning därav
beslöts, att rektor skulle anställa prov
med dem han ansåg mindre skickliga.
Enligt 1842 års folkskolestadga skulle
rikets domkapitel och Stockholms stads
konsistorium var inom sitt område
upprätta ett seminarium för utbildande av
folkskollärare. För Stockholms del
löstes frågan så, att en överenskommelse
träffades mellan konsistoriet och
växel-undervisningssällskapet, enligt vilken
normalskolan alltjämt skulle ha "hand
om lärarutbildningen, konsistoriet åtog
sig vissa ekonomiska förpliktelser och
förbehöll sig rätten att övervara
examen. Stockholms folkskoleseminarium
knöts således under en följd av år
samman, med normalskolan.
I protokoll från 1864 meddelas, att
tre kvinnliga elever anmält sig till
inträde vid seminariet. Direktionen måste
då förfråga sig hos konsistoriet om vad
som var att göra och om hinder mötte
att låta dessa vinna inträde. Konsistoriet
ansåg intet hinder möta att taga in
kvinnliga elever i seminariet, men
underrättelse måste lämnas i varje särskilt
fall. Seminariet mottog sålunda både
manliga och kvinnliga elever och i
infordrat yttrande huruvida det ansågs
lämpligt, att kvinnor mottogos i
folk-skollärarseminarierna, säger
direktionen, att »något hinder eller mehn af det
sålunda åt qvinnor lemnade tillfället att
vid ett vanligt folkskolelärare
Seminarium bereda sig till lärarinnekallets
utöfning har härstädes icke försports.»
Man talar t. o. m. om förädlande
inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
