Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 44. 29 oktober 1930 - Nya folkskolebyggnader - Redaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1042
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 44
nät s. k. hemvårdsrum. I de övre
våningarna finnas som nämnts 11 egentliga
klassrum, samt dessutom
naturkunnighetssal, laborationsrum, materiell- och
lärarrum etc. Fortsättningsskolans
klassrum äro avsedda för 16 elever och
folkskolans för 30 å 35.
Skolanläggningen har givetvis dragit
avsevärda kostnader - dessa ha dock
sammanlagda kunnat hållas inom ramen
för kostnadsberäkningen - men i
gengäld har ett verkligt behov inom
samhällets skolväsen fyllts. I stort sett kan
man säga, att såväl arkitekt och
byggnadskommitté som byggmästare och
övriga entreprenörer skilts från sitt
uppdrag på ett hedersamt sätt.
H. 8. N.
Lördagen den 11 oktober 1930 blir
en märkesdag i Borås folkskoléväsens
historia. Då invigdes nämligen stadens
femte större skolhus, den nyuppförda
Erikslundsskolan.
Utanför byggnadens fasad, mot den
ståtliga Erikslundsesplanaden, hade en
flaggallé rests. På trapporna upp till
huvudentrén bildade skolans elever
häck. Med solsken i blicken och
solbelysta, blågula flaggor i händerna
erbjödo de en vacker anblick.
Borås folkskolors gossorkester blåste
Redaktör och ansvarig- utgivare:
Ruben Wagnsson.
^Redaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon: Norr 3700.
Utgivningsdag: onsdag,
Stockholm 1930
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B
Erikslundsskolan i Borås.
under musikfanjunkare H. Söderqvists
ledning några musikstycken.
Folkskolestyrelsens ordförande, stadsombudsman
K. Linnander höll ett stämningsfullt tal
till barnen och utbragte ett leve för
fosterlandet.
Vid inträdet i entréhallen fann man
denna omdanad till en mycket
tilltalande vinterträdgård. Man möttes av
blomsterprakt även i trappuppgångar
och fönsternischer.
Invigningsakten var förlagd till den
större av skolans tvenne
gymnastiksalar, vilken för tillfället smakfullt
dekorerats. Salen var fylld av en både
representativ och talrik publik, när en
orkester under musikdirektör V. E.
Lund-qvists ledning öppnade högtidligheten
med ett musiknummer. Så följde
vacker sång av en barnkör under
överlärare Arvid Söderbergs ledning.
I egenskap av byggnadskommitténs
ordförande riktade hr Linnander en
välkomsthälsning till dem, som
medverkat vid skolans tillkomst: arkitekter,
entreprenörer, kontrollanter och
representanter för de olika arbetsgrupperna.
Vidare hälsades stadsfullmäktige i
Borås, stadens borgmästare, lärarkåren vid
stadens folkskolor, skolmän från staden
och grannskapet, statens
folkskolinspektör och övriga inbjudna. En
särskild och vördsam hälsning bringades
stiftets chef, biskop Hj. Danell, och
chefen för skolöverstyrelsens
folkskoleavdelning, undervisningsrådet N. O.
Bruce.
Hr Linnander lämnade så en
redogörelse för byggnadens tillkomst.
Inledningsvis påvisade tal., huru
skolväsendet i staden hållit jämna steg med stadens
snabba utveckling. För 50 år sedan vid det
centrala stadsområdets äldsta skola
Carolisko-laiis tillkomst 1880 uppgick stadens
folkmängd till 4,723 personer, och skolans års-
budget omfattade då 13,000 kr. Gustaf
Adolfsskolan togs i bruk 1894. För 25 år sedan eller
vid Norrbyskolans tillkomst 1905 hyste
staden 18,539 personer och skolan drog då en
årskostnad av 176,155 kr. År 1916 invigdes
Daltorpsskolan. Nu i slutet av 1930
överstiger stadens folkmängd sannolikt 38,000
personer, och skolans budget innevarande år
uppgår till 1,055,000 kr.
Den stora trängseln inom skolornas
lokaler har framtvungit byggandet av
Erikslunds-skolan. Den 26 april 1928 beviljade
stadsfullmäktige av folkskolestyrelsen begärda 685,000
kr. till dess uppförande. I kostnadskalkylen
ingick ursprungligen ej utgifter för
planeringsarbete, möbler, övriga inventarier,
un-dervisningsmaterdell o. dyl. Det har
emellertid fogat sig så lyckligt, att de tillgängliga
. medlen hittills räckt jämväl för nämnda i
själva byggnadskalkylen ej medtagna
kostnader och därutöver visa ett överskott av något
över 11,000 kr. Dessa medel gå nu till
återstående kompletteringsarbeten, vartill sålunda
något särskilt anslag ej behöver begäras.
Undervisningsväsendet i vårt land är i
främsta rummet en statens angelägenhet, men
kommunerna ha fått sig ålagt att bl. a. hålla
de erforderliga lokalerna för undervisningen.
Det länder ej minst Borås kommun till
heder, att den möjliggjort resandet av hem för
skolundervisningen, som vart efter sin art
tillfredsställa såväl den goda smakens som
hygienens och pedagogikens krav.
En missnöjd kritik höres ej sällan tadla
kommunernas åtgärder på
skolbyggnadsområdet, och slagordet »skolpalats» med mindre
god undermening anföres ofta.
Tal. gav uttryck åt den förhoppningen, att
den på kritik inställde granskaren skulle
finna, att de, som haft ansvaret för
byggnadens tillkomst, icke skattat åt lyxbegäret men
att de, då sådant kunnat ernås för rimlig
kostnad, sökt utforma skollokaler, i vilka
trevnad och arbetsglädje råda. Man hade
utgått från den meningen, att där man
trivdes, där arbetade man med glädje, och där
bar arbetet rika frukter. Åt barnen vore
endast det bästa gott nog.
Jag hyser följakligen, slutade tal., den
förhoppningen, att vår nya skola skall bli ’en
arbetsglädjens boning och att
ungdomsskarorna däruti skola förvärva kunskaper om livets
mångahanda och vilja till arbete för rätt och
sanning. Om så sker, har samhällets offer
icke givits förgäves.
Med dessa ord ber jag å byggnadskommit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
