Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 45. 5 november 1930 - Teckningskurs i Lindesberg - Lärarmöte i Borlänge - Skolradio - Meddelande från Svenska skolmuseet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 45
SVENSK LÄRARETIDNING
1075
Teckningskurs i Lindesberg.
På initiativ av folkskolläraren Sven
Lindgren, Grimsöbodar, var den 17, 18
och 19 okt. en teckningskurs anordnad
i Lindesbergs folkskola i samband med
Linde-Eamsbergs lärarförenings
höstmöte. Som ledare för kursen hade man
lyckats förvärva överläraren Axel
Hagnell, Göteborg. I kursen deltogo ett
75-tal lärare och lärarinnor från
Lindesbergs, Lindes, Guldsmedshyttans och
Ramsbergs skoldistrikt.
Valet av kursledare kunde ej ha varit
bättre. Hr Hagnell visade sig vara en
enastående skicklig tecknare och - vad
bättre var - han förstod också konsten
att på ett lättfattligt och roande sätt
lära andra teckna. Mången kursdeltagare
hade kanske infunnit sig vid kursen
med den fasta föresatsen att inte själv
teckna något, men hr Hagnell ryckte
honom oemotståndligt med sig, och alla
grepos av arbetsglädje. Att deltagarnas
intresse för kursen var stort, bevisas
bl. a. därav, att den av kursledningen
fastställda timplanen på begäran
överskreds betydligt. Mycket givande och
intressant var också den teckningslektion
med skolbarn, som hr Hagnell höll.
Vid en för kursdeltagarna anordnad
middag talade bl. a. kyrkoherde
Westling, Lindesberg, över ämnet »Bildning».
Under kursens sista dag höll
kursledaren tvenne föredrag, det ena
behandlande teckningen i anslutning till
geograf iundervisningen, det andra
uppsatsskrivningen och därtill ansluten
teckning.
Vid kursens avslutning framförde
folkskolläraren Axel Eriksson,
Guldsmedshyttan, deltagarnas tack till "hr
Hagnell för det utmärkta sätt, varpå
han lett kursen, samt utbringade ett
leve för den sympatiske kursledaren.
E-n.
Lärarmöte i Borlänge.
" Stora Tuna-kretsen av S. A. F. erhöll
redan i våras länsnämndens uppdrag
att på höstsidan anordna ett möte i
anslutning till S. A. F :s 50-årsjubileum
och avsett att locka deltagare från
åtminstone landskapets centralare delar.
Detta möte ägde rum i Borlänge
köping den 11 okt. och fick ett mycket
lyckat förlopp.
När föreningens och mötets ordf.,
överläraren Hj. Lenman, öppnade
mötet, var den smakfullt dekorerade
gymnastiksalen i Borlänge köpings folkskola
i det närmaste fullsatt av
mötesdeltagare från när och fjärran. Tuna-inslaget
var givetvis starkast, men därjämte sågs
representanter för Gustavs, Falun,
Sundborn, Leksand, Nås, Sävsnäs o. s. v.
Samtliga hälsades i hjärtliga ordalag
välkomna av ordföranden, som dessutom
redogjorde för mötets tillkomst och i
korthet vidrörde de senaste viktigare
händelserna inom skolans värld.
Därvid ägnades skolfolkets bortgångne höv-
ding, Värner Eydén, några varma
minnesord.
Ledamoten av S. A. F :s
centralstyrelse, fröken Jenny Wahlman från Gävle,
beträdde så talarstolen och höll ett
högtidstal, betitlat »Kring S. A. F:s
50-årsjubileum»,
Tal. gav först en livfull och målande
skildring av de imposanta jubileumsfestligheterna
i Stockholm den gångna sommaren och
manade mötesdeltagarna att studera
jubileumsskriften, redigerad av kanslirådet J. Franzén,
en av föreningens stiftare. Denna skrift
presterar ett starkt försvar för S. A. F. Ingen
kan undgå att finna, att föreningen betytt
oerhört mycket för Sveriges skolväsen och
lärarkår. Den har sträckt sitt inflytande till
skolöverstyrelse, riksdag och regering, och
den saknar i detta hänseende motstycke inom
den övriga nordiska skolvärlden.
Tre män ha mer än andra hyllats för
segrarna och - klandrats för nederlagen. Emil
Hammarlund var grundlägaren och
organisatören, Fridtjuv Berg idégivaren, och ingen
än så yverboren kårmedlem har rätt att stå
främmande för deras gärning. Den tredje,
Värner Eydén, är nyss bortgången, men han
lever ännu i den påbörjade skolreformen och
i allt sitt arbete för kåren. Hans namn har
väl uttalats med skiftande tonfall, men en
klarsynt och stark man var han och en
mångsidig intelligens. En plus-natur är borta, och
det känns nu rentav som om ett
minusresultat skulle vänta våra ansträngningar. I
fortsättningen manade tal. till enighet och
gedignare kåranda. De frågor, som S. A. F.
satt sig före att lösa, få vi måhända aldrig
se lösta, eller lösta så, som vi önska och
hoppas, men vi må ändå besinna vår plikt mot
gångna generationer och göra vår insats, stor
eller ringa.
Talet hälsades av livligt bifall, och
dess allvarliga och vemodsmättade
stämning underströks ytterligare, då kantor
J. Söderén från Säter med sin
praktfulla basröst föredrog »Kyrkklockorna»
av Genser.
Överläraren Nils Helger, Lidingö,
höll därefter ett föredrag om
»Undervisningens individualisering».
Tal. bestred till en början, att man vid
Lidingö bedriver undervisningen enligt nya,
amerikanska principer. Principerna äro
varken nya eller amerikanska. De äro tvärtom
de fyra grundsatser, som av gammalt
hävdats i europeiskt skolliv, och som bruka
uttryckas på följande sätt:
1. Vid all undervisning bör läraren så
långt möjligt ha hänsyn till elevernas
individualitet. 2. Elevernas självverksamhet bör
främjas. 3. Samarbete bör äga rum mellan
lärare och barn och barnen sinsemellan. 4.
Även lärarens individualitet bör komma till
sin rätt.
Vid Lidingö folkskolor har man sökt
till-lämpa dessa principer mera konsekvent och
i flera ämnen, än vanligen sker. Anställda
undersökningar ha ådagalagt, att barn i
samma klass kunna vara mycket olika
begå-’.ade. Skillnaden motsvarar stundom två å
tre års undervisning. Det är inte rimligt, att
dessa olika begåvningar skola tvingas att
följas åt. I fem år gjorde man vid Lidingö
försök med fri flyttning, men försöken fortsatte
ej, enär det från barnens synpunkt visade sig
mindre lyckligt med de täta ombyten av
klasser och lärare, som måste följa härav. I
stället praktiserar man nu ett slags
genomgående individuell undervisning.
I en klass, där detta sker, arbeta barnen
\ar för sig eller i grupper. De komma ofta
och fråga läraren om saker, som äro
dunkla, men hjälpa ännu oftare varandra till
klarhet. När läraren vill säga något till klassen,
lyssna alla uppmärksamt. Det blir alltså
både enskilt och gemensamt arbete.
Ibland kommer någon och säger: »Nu är
jag färdig». Han har då fullbordat ett s. k.
beting, som kan utgöras exempelvis av ett
avsnitt ur lärokursen. Läraren anställer
förhör, och eleven får ta itu med nästa
»beting», um han är mogen därför. I annat fall
får han repetera ett eller annat. Härigenom
blir den svage kvarsittare i endast det
ämne, där han är svag, och den vanliga
kvarsittningen i alla ämnen - som var tal.
förhatlig - faller bort.
I fortsättningen gav tal. flera belysande
exempel på hur denna individuella
undervisning verkar. Slöa barn bli i många fall
pigga och intresserade och kunna arbeta sig
upp i nivå med sina jämnåriga kamrater.
Läraren får måhända snarare mera arbete än
mindre, mer. arbetet blir roligare och
mindre uppslitande, och arbetssättet är inte
märkvärdigare än att varje lärare kan
införa det.
Föredraget åhördes med spänt
intresse och belönades med en kraftig
applåd.
Ordföranden avtackade de
medverkande, och hr E. Björkman,
Tallberg, framförde länsnämndens tack till
Stora Tuna skolförening för ett
välordnat och lyckat möte.
På kvällen var supé anordnad å
Järnvägshotellet. S. Sig.
Skolradio.
Skolradiopr ogrammet för tiden den
5-13 november:
Onsdagen den 5 november kl. 1,05-1,30:
Sveriges rovdjur förr och nu. Föredrag av
lektor T. Pehrson. Se kartorna över björnens,
vargens och lons utbredning i häftet nr 9!
Fredagen den 7 november kl. 1,05-1,30:
Stenåldersliv i våra dagar. Föredrag av
mu-seilektor Ernst Klein. Se bilderna i häftet
nr 9!
Onsdagen den 12 november kl. 1,05-1,30:
Wales, kelternas, hedarnas och kolets land.
Föredrag av professor Helge Nelson. Se
bilderna i häftet nr 9!
Torsdagen den 13 november kl. 2,50-3,10:
Bei Sedan. Brief von Otto von Bismarck.
Vor-trag von Dr. Martin Tamsen. Brevet är
avtryckt i häftet nr 11!
Meddelande från Svenska
skolmuseet.
Såsom förut i denna tidning
tillkännagivits distribueras fr. o. m.
innevarande hösttermin Svenska skolmuseets
undervisningsfilmer genom A.-B. P. A.
Norstedt & Söners filmavdelning.
Fortfarande utövar dock skolmuseets
filmavdelning sin rådgivande verksamhet
i fråga om Skolfilm. Den ombesörjer
sålunda kostnadsfritt efter anmodan
föredrag angående Skolfilm i anslutning
till demonstration av sådan vid
lärar-möten, sammanträden inom S. A. F:s
kretsföreningar och sammankomster
ined skolstyrelser. Därjämte lämnas
kostnadsfritt råd och upplysningar
rörande Skolfilm och filmapparater.
Svenska skolmuseets filmavdelning
adress är Matteus folkskola,
Norrtullsgatan 18, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
