Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 47. 19 november 1930 - Sigurd Gustavson: Ett folkhögskolejubileum - Skolöverstyrelseutlåtandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kr 47
SVENSK LÄRAR ETID N I N G
1123
borg, varifrån musikens förädlande och
lyftande kraft skall stråla ut över
svensk folkbildning och ungdomsvård.
Västra Värmlands folkhögskola har
alltsedan de första säffleåren varit
intimt knuten till den fria
bildningsverksamheten. Nykterhets- och
studieledare-kurser och under senare åren kurser i
gymnastik, hembygdsvård och musik
samt semesterkurser för arbetare ha här
hållits, varjämte Svenska
ungdomsringens för bygdekultur
ungdomsledarekurser här funnit en hemvarm vrå.
Sistförflutna 4 november hölls
minnesfest på skolan. Bland de inbjudna
märktes landshövdingen Abr. Unger,
biskopen J. A. Eklund och rektor
Ar-ninge samt ett flertal förutvarande
lärare och elever vid skolan jämte många
vänner och gynnare från de gångna
åren. Eektor Dahlgren talade därvid
över skolans tillblivelse och utveckling
och riktade därvid ett tack till alla dem,
som vid skilda tillfällen lämnat sitt
bistånd. Han vände sig så till lärare och
lärarinnor, som under årens lopp tagit
del i skolans arbete, särskilt till
medarbetaren från de första åren, rektor
Arninge, som »satte in hela sin
ynglin-gasjäl i skolans arbete». Han tackade
även de gångna årens elever. »Är än
jorden här i Värmland i regel hård och
karg för småbrukaren, så är dock
jordmånen hos den värmländska ungdomen
av den yppersta i världen.»
Rektor Arninge talade också om den
gångna tiden och framlade i anslutning
därtill en del synpunkter om »maskinen
och vår tid». Landshövding Unger
talade sedan över folkhögskolans uppgift
och riktade därvid ett varmt tack till
rektor Dahlgren, »som under de nu
tillända-lupna åren med sin starka personlighet,
sin vackra idealitet och okuvliga energi
lett skolans öden».
Landshövdingen överlämnade sedan
Sällskapet Pro Patrias guldmedalj till
skolkökslärarinnan fröken Elin
Bergström, som under 23 år verkat vid
skolan som lärarinna och husmor.
Härefter avslutade biskop Eklund
minnesfesten, utgående från en av
rektor Dahlgren uttalad tanke, att
folkhögskolans idé gällde intet mindre än hela
människans bildning. Det finnes många
personlighetsgestaltningar, sade
biskopen. Vi ha den ekonomiska, den
praktiska, den estetiska, den vetenskapliga
gestaltningen o. s. v., men över dem alla
står dock det religiösa jaget. Det hade
glatt talaren, att han tyckt sig finna,
att även folkhögskolan har den
nödvändiga kontakten med det andliga och
religiösa som det högsta i kulturlivet. Så
lästes välsignelsen, varefter ps. 500: 7
sjöngs.
Mellan talen liksom under det
efterföljande av god folkhögskolestämning
präglade samkvämet bjöds på fiol-,
piano- och kvartettmusik av såväl Folkliga
musikskolans elever under direktör
Beörecz’ ledning som prof. Lars Zetter-
quist, musikdirektör Blomgren och
rektor Dahlgren.
Västra Värmlands folkhögskola och
dess systerskola Folkliga musikskolan
ha äntligen funnit den fristad på egen
grund i fager värmländsk natur och
djupt i det värmländska folkets
sinnen, som den under ett kvarts sekel
kämpat för. Är det för djärvt att
antaga, att de elevskaror, som under årens
lopp fått sin väckelse genom rektor
Dahlgrens och hans medlärares
inspirerande förkunnelse, nu kanske i
egenskap av betrodda kommunalmän i skilda
värmländska bygder, bidragit härtill?
Folkhögskolan är, trots vår tids
materialistiska och ekonomiska inriktning
och det starka ropet på praktisk
skolning och yrkesutbildning samtidens mest
levande ungdomsskola. De ungas blick
måste ock någon gång riktas mot det,
som ligger bortom den omgivande dagen.
Den människa, vilken som ung såg det
oförgängligas ljus genomtränga sin själ,
förbliver stark, även när hårda tider
möta.
Sigurd Gustavson.
Skolöverstyrelseutlåtandet.
Skolöverstyrelsens i förra numret
omnämnda utlåtande beträffande 1928 års
lönekommittés förslag är dagtecknat
den 17 oktober. Ur ingressen till
utlåtandet återgives här följande avsnitt:-
På grund av den förhållandevis korta
tid, som stått till överstyrelsens
förfogande för behandling av det
föreliggande, synnerligen omfattande ärendet, har
överstyrelsen på vissa punkter nödgats
avstå från en mera ingående utredning,
som i och för sig kunnat vara önskvärd
och som möjligen kunnat föranleda vissa
modifikationer i de av överstyrelsen nu
framlagda förslagen. Tillika får
överstyrelsen meddela, att överstyrelsen icke
hitintills kunnat slutligt behandla de i
förevarande betänkande framställda
förslagen, i vad de avse dels de icke
ordinarie lärarnas anställningsförhållanden
vid statliga och kommunala
läroanstalter, dels författningsbestämmelser
angående de statligt och kommunalt
anställda lärarnas avlöningsförhållanden. Ej
heller har överstyrelsen ännu
medhunnit att till slutlig omprövning upptaga
frågan angående de ändrade grunder
ifråga om statsbidrags utgående till
kommunala läroanstalter, som skulle
föranledas av de framlagda förslagen till
lönereglering för befattningshavare vid
ifrågavarande läroanstalter. Emellertid
har överstyrelsen för avsikt att snarast
inkomma till e. k. m:t med yttrande
och förslag i nu berörda avseenden.
Ur själva utlåtandet avtryckes här
nedan framställningen i vad angår
Kommunala lönetillägg.
I sin allmänna motivering till
lönesystemet har lönekommittén (sid. 8)
upptagit även frågan om kommunala
myndigheters rätt att besluta om
kommunala tillägg till lönerna för kommunalt
anställda lärare. I olikhet med
lärar-lönekommittén, som ansåg att det icke
vore möjligt att genom ett
avlöningsreglemente betaga de kommunala
myndigheterna sådan rätt, har kommittén nu
uttalat den meningen, att en
oundgänglig förutsättning för det allmänna
lönesystemets tillämpande på lärarna vore,
att det uttryckligen stadgades förbud
för kommun, skolområde, landsting eller
annan sådan myndighet att giva
särskilt tillägg utöver lagstadgad lön. Att
sådant förbud principiellt skulle avse
även statligt anställda lärare synes
framgå av det å sid. 128 återgivna
förslaget till kungörelse med
tilläggsbestämmelser till det allmänna
avlöningsreglementet (2 § l mom.). Emellertid
har, såsom framgår av kommitténs
allmänna motivering, det nu
ifrågavarande förbudet i första hand avseende på
de kommunalt anställda lärarna, och
det har också blivit närmare utformat i
det för dessa lärare avsedda
avlöningsreglementet § 23 mom. 10.
Mot kommitténs förslag om
lagstiftningsförbud mot kommunala lönetillägg
hava från olika håll inlagts gensagor,
liedan inom kommittén hava rått olika
meningar om saken. Sålunda hava
ledamöterna Sjöwall och Wagnsson i
utförligt motiverade reservationer hemställt
om avslag å kommitténs förslag i denna
del. Liknande uttalanden hava gjorts
i de inkomna yttrandena från
läroverkslärarnas riksförbund,
folkskollärarkå-rens representantskap i lönefrågor
(representerande Sveriges allmänna
folkskollärarförening, Sveriges
folkskollärarförbund, Sveriges
folkskollärarinneförbund och Sveriges
småskollärarinneförening), styrelsen för högre
folkskolornas lärarförening, styrelsen för
svenska folkhögskolans lärarförening och
styrelsen för städernas
folkskolinspek-törsförbund samt i flertalet yttranden
från styrelser och lärarkollegier vid
högre folkskolor och folkhögskolor.
Även flertalet av statens
folkskolinspektörer hava hävdat den meningen, att det
nu ifrågasatta förbudet vore obehövligt
och olämpligt. Till sin sakliga innebörd
sammanfalla de synpunkter, som
sålunda med mer eller mindre utförlig
motivering från olika håll framkommit
rörande detta spörsmål, med vad
överstyrelsen här nedan såsom sin uppfattning
kommer att anföra.
Den motivering, som kommittén
anfört för sin ståndpunkt i nu berörda
fråga, är anmärkningsvärt knapp.
Kommittén har endast framhållit, att
frånvaron av ett uttryckligt förbud f or
kommun eller landsting att bevilja sina
befattningshavare lönetillägg utöver
lag-stadgad lön skulle rubba hela den löne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
